Arbetsgivare EU-anmäler ny lag
Egentligen skulle svensk lag ha anpassats efter EUs bemanningsdirektiv redan i december förra året. Men det har dragit ut på tiden och först i höst har ett färdigt lagförslag presenterats. Men företagens organisation Bemanningsföretagen är alltså inte nöjda med förslaget, som är tänkt att börja gälla vid årsskiftet.
”Bara infört delar av direktivet”
Organisationen menar att regeringen bara har brytt sig om att införa de delar av direktivet som handlar om att bemanningsanställdas anställningsvillkor ska motsvara villkoren hos det inhyrande företaget. Andra delar av EU-direktivet har regeringen nonchalerat, enligt Bemanningsföretagens resonemang. Det gäller skrivningar om att lag eller avtal inte ska få innehålla oproportionerliga begränsningar eller förbud mot att ta in bemanningsföretag. Bemanningsföretagen vill att den svenska lagen ska innehålla paragrafer som förbjuder just sådana hinder mot inhyrning. Man menar att det redan i dag finns kollektivavtal i Sverige som innebär oproprtionerliga hinder mot bemanningsföretag och man vill alltså ha ett svenskt regelverk att testa detta emot. Nu hoppas organisationen att EU-kommissionen, efter anmälan, ska medverka till att sådana lagregler införs.
Delat mottagande i övrigt
Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om att de regler som däremot ingår i den föreslagna lagen har väckt reaktioner av olika slag. På Byggnads gläds man över en stärkt princip om likabehandling mellan inhyrda och andra arbetare. Ändringen har betydelse främst för inhyrd personal som är utsänd från företag i andra EU-länder. Facket får större utrymme för att kräva kollektivavtalsenliga villkor för dem.
Sveriges Byggindustrier delar inte Byggnads entusiasm inför den ändringen. Förhandlingschefen Mats Åkerlind har tidigare sagt till Byggnadsarbetaren att den skapar ett handelshinder som gör att utländska företag inte ens behöver göra sig besväret att åka hit. Han menar att det är konkurrenshämmande att kräva exakt samma löner för ustationerade som för arbetare i de svenska företagen. Detta eftersom de utländska företagen samtidigt måste klara de kostnader som uppstår då man etablerar sig i ett nytt land.