4000 utländska byggnadsarbetare i Sverige
Från den 1 maj behöver inte byggnadsarbetare från de nya EU-länderna något arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Hur har det gått? Har det blivit någon anstormning av utländsk arbetskraft?
Tidningen Byggnadsarbetaren ringde runt till Byggnads 32 avdelningar runt om i Sverige, till Skanska, NCC och Peab:s personalchefer, samt till Sveriges Byggindustriers regionkontor.
Kartläggningen visar att cirka 4000 byggnadsarbetare från de nya EU-länderna kommit till Sverige sedan den 1 maj för att arbeta.
Det är färre än vad det var i november 2003, då Byggnadsarbetaren gjorde en liknande sammanräkning.
En av förklaringarna är förmodligen att Byggnads avdelningar blivit mer försiktiga i sina bedömningar. De har avstått från att göra grova uppskattningar och i stället valt att ”räkna huvuden”. 4000 är förmodligen så nära sanningen man kan komma.
Mörkertalet är dock stort. Byggettan i Stockholm säger att personalen inte räcker till för att kontrollera avtalen på varje bygge där det ser ut att finnas utländsk arbetskraft.
– Vi får dagligen tips från folk men vi åker bara ut när vi förstår att det finns ett byggföretag, en arbetsgivare, som vi har en rimlig chans att få ett kollektivavtal med. Mer hinner vi tyvärr inte göra, säger Lars-Göran Bromander, Byggettan.
Den EU-medborgare som vill vara i Sverige längre tid än tre månader i sträck måste ansöka om uppehållstillstånd hos migrationsverket. Nästan dubbelt så många, 2 919 i år, mot 1 530 förra året, ansökte om uppehållstillstånd ”av arbetsmarknadsskäl” under perioden maj till september. Siffrorna gäller de tio nya medlemsländerna och alla branscher.
Detta ger en fingervisning om att fler vill stanna en längre tid.
Den stora majoriteten av de utländska byggnadsarbetarna arbetar dock här kortare tid än tre månader i sträck och behöver inga tillstånd alls. De arbetar antingen för personer som förmedlar deras arbetskraft, eller som egna företagare. En del har F-skattsedel, andra inte. Så har det varit under flera år. Det nya som hänt sedan den 1 maj är att allt fler utländska företag tar med sig egna byggnadsarbetare när de får entreprenader i Sverige.
Särskilt på byggen inom industrin kommer allt fler entreprenörer från något av de nya EU-länderna. Ett problem är att en del företag som har kollektivavtal, struntar i att följa avtalet. Avtalsbrott har skett vid bygget av Svinesundsbron, på ett gruvbygge i Svartliden och på SSAB i Luleå.
Byggnadsarbetarna vågar inte ställa krav och vågar inte heller vända sig till Byggnads, av rädsla för repressalier och uppsägning.
Än så länge är det bara ett tiotal utländska byggföretag som blivit medlemmar i Sveriges Byggindustrier. De flesta utländska byggföretag väljer att enbart ha hängavtal direkt med Byggnads. Om de alls har något kollektivavtal.
Sveriges Byggindustrier får inte särskilt många signaler från företagare om att konkurrensen hårdnat på grund av utländsk konkurrens, möjligen upplever småföretagare i Stockholm, samt i södra Sverige en prispress nedåt, enligt Byggindustrin. Framförallt på mindre jobb som till exempel villarenoveringar.