Monika ensam kvar med sonen

LÄS TIDIGARE ARTIKLAR I GRANSKNINGEN HÄR

För Krzysztof Plutowski blev Sverige med tiden något mycket mer än den arbetsmarknad som många av hans landsmän reser till i perioder. Han såg det som tillfälligt när han, som 25-åring, började resa hit för pengarna. ”Bara en gång till” sa han till flickvännen Monika. Men det blev en till, och en till. Efter något års arbete åt en polsk företagare fick han jobb på det svenska takföretag där han jobbade i ungefär sju år, till i somras.
– Han var jätteglad när han kom dit, det var ett bra jobb, minns Monika.

Sommaren 2012 gifte Krzysztof sig med Monika, som hela tiden hade varit i Polen. De flyttade till en småländsk villa och i maj förra året kom glädjebeskedet: Monika var gravid! Krzysztof grät av glädje inför ultraljudsbilderna. De planerade framtiden i Sverige. Krzysztof skulle försöka få ett jobb där han inte behövde sova borta i veckorna. Monika skulle läsa till undersköterska efter barnledigheten.

Efter semestern, 28 juli förra året, började Krzysztof jobba på utbyggnaden av Icas lager i Helsingborg. Vid lunchtid på torsdagen, arbetsveckans sista dag, pratade Monika i telefon med sin make. Han såg fram mot helgen, skulle fixa i barnrummet.
Men så gick allt snett.
Takplåt lyftes på plats med kran. Krzysztof och en kollega tog emot på taket. Lyftanordningen lades sedan på plåten för att lyftas undan. Men på grund av en rad olyckliga omständigheter pendlade lyftanordningen in under plåten och drog den ur läge så att den föll. Krzysztofs lina var fäst på ett sätt som inte hjälpte då. Han drogs med mot betongen sex meter ner.

Hemma i huset började Monika skala potatis. Hon ringde Krzysztof om vad han ville äta till middag. När han inte svarade tog oron hon alltid kände för hans jobb fart.
– Jag sa att jag är rädd om honom, att han ska ramla. Han sa ”Nej Monika, det är omöjligt”.
Han hade visat bilder på hur han var säkrad, arbetskompisen hade gått i god för hans försiktighet. Men orolig var hon. När han inte svarade ringde hon igen och igen, skickade sms. Vid arbetsdagens slut kom ännu inget svar.
–  Jag tittade på fönstret och började gråta. Jag visste att något hänt.
Klockan fem kom polisen med värsta tänkbara besked. Krzysztof var död.

Efter olyckan inleddes en förundersökning. Den lades ner knappt två månader efter olyckan. Inte heller Arbetsmiljöverket drog slutsatsen att det fanns grund för något åtal.
– Det var en olycka, säger Monika flera gånger om det som hände.
Krzysztofs arbetsgivare har hjälpt henne mycket efter olyckan, bland annat med försäkringar. Företaget hade avtal med Byggnads, vilket innebar försäkringsskydd som gett ekonomisk ersättning till Monika och bebisen hon födde i början av året. Hon och sonen är också omfattade av det svenska socialförsäkringssystemet med efterlevandepension.

Den första tiden efter olyckan kände Monika starkt Krzysztofs närvaro hemma. Närvaron av mannen hon träffade när hon var femton. Han som aldrig satt still, som älskade att fiska. Hon känner fortfarande att han vakar över henne och barnet.
När vi ska skiljas åt frågar jag om det är något mer Monika vill säga.
– Att alla ska ta det försiktigt. Familjen är viktigast, inte pengarna.

LÄS MER:
Tolv döda sedan EU:s östutvidgning 2004
Fick dödsbesked – efter fyra dygn
Försäkring gällde inte – trots avtal
Åtal efter ett av tolv dödsfall