Lärlingar blir blåsta på lönen
23-årige Jonas Rönnbäck jobbade i höstas som snickarlärling på ett bygge i Södertälje. Ganska snabbt märkte han att lönen var för låg, 100 kronor i timmen. Enligt avtalet skulle han ha betydligt mer. Men chefen tyckte att han måste jobba hårdare för att få pengarna som han hade rätt till. Efter att Jonas Rönnbäck tog kontakt med facket visade det sig att han hade tjänat 27 kronor för lite i timmen under hela sin tid på företaget. Totalt saknades nästan 30 000 kronor i utebliven lön och semesterersättning.
– Man är ju ändå tillsvidareanställd som lärling. Jag visste att min chef inte kunde sparka mig för att jag ifrågasatte lönen, säger Jonas Rönnbäck.
Hundratals lärlingar
Det var Krister Strömberg på Byggettan i Stockholm som tog emot Jonas Rönnbäcks samtal. Han är ombudsman med särskilt ansvar för lärlingar. Varje vecka är det någon ny i Jonas situation som ringer. På fem års tid rör det sig om hundratals lärlingar som har haft fel lön, och det bara i Byggettan. En rundringning till de andra regionerna vittnar om att samma problem finns i hela landet.
– Jag tror att det här toppen på ett isberg som vi ser, säger han.
Lönen räknas ut fel
De flesta lärlingar som har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg hamnar direkt i lönetrappans tredje steg, på 65 procent av yrkesarbetarlönen. Gymnasiepraktikens timmar räknas nämligen med. Men många företag placerar lärlingarna på det lägsta trappsteget vid anställning. Då hamnar lärlingen på 55 procent av yrkesarbetarlönen på företaget. Dessutom förekommer det att företag räknar lärlingens procentsats mot lönen som gäller för permitterade byggnadsarbetare. Den är mycket lägre jämfört med yrkesarbetarlönen.
– Ett litet fel redan vid anställningen blir ett väldigt stort fel efter två år som lärling, säger Krister Strömberg.
Handlar om stora summor
Det handlar ofta om stora summor som lärlingarna missar. En kille i Vaxholm fick 111 000 kronor för lite betalt under sina två år som lärling, en annan saknade över 27 000 på kontot. Hittills har lärlingarna som Byggettan företrätt alltid fått sina pengar. Men alla vågar inte kräva tillbaka lönen, de är måna om sina jobb.
Oftast är det på mindre företag som det blir fel. Där finns inte samma rutiner och kunskap som på de stora byggjättarna. För det handlar sällan om snåla chefer, understryker Krister Strömberg. De flesta vill göra rätt för sig men vet inte vad som gäller.
– Jag har varit med om företag som har ringt och sagt att de hade betalat rätt om de bara visste hur de skulle göra. Det är en okunskap bland BI:s medlemsföretag om hur det här fungerar.