Rasrisk: varnar för farliga byggställningar
På tre håll i landet har arbetsmiljöinspektörer upptäckt ställningar av märket Unihak där delarna är sämre än vad som är tillåtet.
I ett fall som testades var godstjockleken både i balk och spira mindre än vad tillverkaren ska leva upp till. Istället för en tjocklek på 3,5 millimeter, var den bara 2,93 millimeter på balken och 2,99 millimeter på spiran.
En liten skillnad kan tyckas, men som kan få katastrofala effekter.
-Bygger man en ställning där delarna inte håller måttet riskerar man att den kollapsar, säger arbetsmiljöinspektör Karin Moen.
Risken, enligt Karin Moen, är att man bygger en ställning i tron att den håller en viss kvalité, som den sedan inte gör. Att byggnadsarbetare, både de som bygger ställningar och de som arbetar på dem, invaggas i falsk säkerhet.
– Alla beräkningar bygger på att materialet håller en viss kvalitet och en viss godstjocklek. Har du förändringar i materialet riskerar man speciellt vid höga eller stora ställningsbyggnationer att ställningen rasar.
Karin Moen var på inspektion i Bohuslän när hon såg en Unihakställning som hon tyckte såg misstänkt ut. Hon hade uppmärksammats på problemet efter att en inspektör tidigare upptäckt ställningsdelar som var av sämre kvalité på ett bygge i Halmstad. När Moen lämnade in två spiror och en tvärbalk till SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, fick hon besked att ställningarna i Bohuslän var likadana som i Halmstad.
Ställningar utsätts för stora påfrestningar, därför är kraven höga på bärighet och stabilitet. I fallet Unihak upptäcktes att delarna var sämre än vad som utlovas.
– För balken minskar det tunnare godset bärförmåga med cirka 13 procent, säger Gunnar Söderlind, som ansvarat för SP:s provning av ställningen.
Dessutom är glappet vid balkanslutningen, hållarna, ungefär dubbelt så stort, jämfört med vad som står i typkontrollintyget. Ett obligatoriskt intyg som garanterar ställningens kvalité och säkerhet.
– Det är anmärkningsvärt och det stora glappet försämrar också bärförmågan, säger Gunnar Söderlind.
Glappet i hållarna gör också ställningen blir mer instabil, vilket ökar riskerna ju högre ställningen är.
– Så här stora skillnader ska det inte vara. Delarna ska hålla måttet, så att ställningen får den säkerhetsmarginal som krävs, säger Gunnar Söderlind.
Arbetsmiljöverket ser mycket allvarligt på riskerna. Jobb har stoppats på arbetsplatser där ställningsdelarna använts och förbud i flera led är att vänta.
– Hittar vi dessa komponenter ute på byggen ska vi lägga omedelbara förbud mot att använda dem på arbetsplatsen. Vi kan också lägga generella förbud mot byggföretag mot att använda ställningarna.
Slutligen kan vi lägga förbud mot leverantörerna, berättar Åke Norelius, verkets ställningsexpert.
Ett sådant förbud planeras i nuläget mot fyra återförsäljare, som sålt delarna till ställningar. Åke Norelius berättar att de underättat företagen om att man överväger att förbjuda dem att leverera ställningar som inte uppfyller kraven och att de kan komma att få krav om att återkalla produkten.
Unihak är en kopia av Haki. Det är ett produktnamn, som ägs av Materielhuset i Danmark, som i sin tur lägger ut tillverkningen. Men mot Materielhuset kan inte Arbetsmiljöverket agera eftersom det ligger i Danmark. Därför måste kraven rikta sig mot företag i Sverige.
Det som oroar Arbetsmiljöverket är att ingen vet hur många ställningsdelar av den sämre kvalitén som finns ute på byggen och i vilket skick de är. Sedan beror det på hur ställningarna byggs och belastas. Till det kommer riskerna när komponenter av Unihak som uppfyller kraven, blandas med dem som inte gör det.
Byggnadsarbetaren har sökt Tommy Ulrich, direktör på Materielhuset A/S i Danmark, för att kontrollera fakta om ställningarna. Han har då inte svarat. Däremot har han i ett svar till Arbetsmiljöverket skrivit att Materielhuset ska göra allt för att få detta löst snarast möjligt. Han har bestämt med SP att man ska göra en test av spiror och enrörsbalkar.
Läs mer om ställningen i senaste numret, nr 10/27 augusti av Byggnadsarbetaren.