info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Miljardmålet: Ska svenska och utländska byggnadsarbetare få lika lön?

Lika lön för svenska och utländska byggjobbare? Konkurrens på lika villkor mellan svenska och utländska bolag? Målet som snart når Arbetsdomstolen sätter ljuset på flera ödesfrågor. Och svindlande summor står på spel.

Byggnads går till Arbetsdomstolen för att stoppa löneavdrag för sociala avgifter.
”För Byggnads del handlar det om att alla arbetstagare ska ha lika lön, oavsett vilket land de kommer från”, säger avtalssekreteraren Emil Persson Foto: Foto: Byggnads, Mostphotos (montage)

Byggnads har stämt det lettiska bolaget AS UPB. Den 1 december inleds prövningen i Arbetsdomstolen. Facket kräver 200 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Men det är egentligen småslantar i sammanhanget. Betydligt större summor står på spel.

”Det rör sig om väldigt mycket pengar för varje enskild arbetstagare och företagen”, skriver Byggnads avtalssekreterare Emil Persson till Byggnadsarbetaren.

Lars Svensson, koncernchef på SH Bygg, skräder inte orden:

– Om man är ett svenskt bolag med svensk personal utsätts man för snedvriden konkurrens. En effekt av det här är att man ju egentligen borde sparka svenskarna, säger han ironiskt.

Vad är det då som gör målet så viktigt? Vi tar det från början.

LÄS ÄVEN: Byggfifflare – därför ska du välja Sverige!

Olika EU-länder = olika sociala avgifter

I Sverige är det arbetsgivaren som betalar de sociala avgifterna. Alltså den lagstadgade avgiften på 31,42 procent av lönen som finansierar bland annat pension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring.

I resten av Europa ser det annorlunda ut. Där delas kostnaden mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det här innebär att arbetsgivarens kostnader per anställd – allt annat lika – är lägre i övriga Europa än i Sverige (med undantag för Tjeckien och Slovakien, som sticker ut med klart högre sociala avgifter än resten av EU).

Inga konstigheter så långt, det står varje land fritt att själva besluta om hur välfärden ska finansieras.

Lars Svensson, koncernchef för SH bygg. Foto: Nätverket för seriösa byggare

Men när ett företag jobbar i ett annat land kan olika kostnadsfördelningar ställa till det. Åtminstone om tanken är att byggjobbarna ska få lika mycket i plånboken oavsett nationalitet, och att konkurrensneutralitet ska gälla mellan bolag från de olika länderna.

LÄS ÄVEN: Här testar facktoppen nya spelet Byggfifflaren: ”Skrämmer mig”

Billigare för byggbolag i Lettland

Och nu kommer vi till AS UPB. I december 2020 hade bolaget 59 lettiska arbetare i Sverige. AS UPB är medlem i Byggföretagen och Byggnads ifrågasätter inte att bolaget betalade kollektivavtalsenlig lön.

I stället rör stämningen de löneavdrag för sociala avgifter som AS UPB gjorde. I Lettland är de sociala avgifterna 34,1 procent. Av detta betalar arbetsgivaren 23,6 procentenheter medan arbetstagaren betalar 10,5 procentenheter.

Konsekvensen av löneavdragen är tvådelad:

  • Den lettiske byggjobbaren får lägre nettolön än svenska kollegor, trots att bruttolönen är densamma.
  • Den lettiske arbetsgivaren får lägre personalkostnad än byggbolag med svenska anställda.

Låter 10,5 procent lite? Inte värt att bråka om?

Vi gör ett räkneexempel, från företagsperspektiv.

Sedan maj 2026 är Byggavtalets grundlön – alltså den lägsta tillåtna lönen – 35 322 kronor per månad.

Ett svenskt byggbolag med 59 svenska byggjobbare anställda har en månatlig lönekostnad på 2 083 998 kronor. Dessutom betalar byggbolaget 654 972 kronor i sociala avgifter. Den totala personalkostnaden landar på 2 738 790 kronor.

Ett lettiskt bolag har samma månatliga lönekostnad. Men företaget betalar hemlandets lägre sociala avgifter. Den totala personalkostnaden per månad blir 2 575 613 kronor.

Bolaget med svenska anställda betalar drygt 163 000 kronor, ungefär 6 procent, mer i månaden för sin personal. På ett år blir skillnaden nästan två miljoner kronor.

Och då pratar vi 59 stycken lettiska anställda.

  • 59 byggjobbare från Bulgarien hade på ett år blivit tre miljoner kronor billigare än svenskar.
  • Samma antal från Rumänien hade varit drygt sju miljoner billigare.
  • Litauen? 7,5 miljoner billigare per år.

Om svenska byggbolag märker av detta? Oh ja.

– SH Bygg möter en betydande konkurrens som vi uppfattar antingen är kriminell eller inte avtalsriktig. Delar av den konkurrensen är de företag som slipper betala sociala avgifter. Vi bygger dessutom med väldigt mycket egen personal. Då blir man extra känslig om andra har en betydligt lägre personalkostnad, säger koncernchefen Lars Svensson.

AS UPB är medlem i Byggföretagen och har arbetsgivarorganisationen i ryggen. Byggföretagen menar att löneavdrag för sociala avgifter ska göras för utstationerad personal. Facket menar å sin sida att utstationerad personal lönediskrimineras samtidigt som utländska byggbolag får en orättvis konkurrensfördel.

SH Bygg möter en betydande konkurrens som vi uppfattar antingen är kriminell eller inte avtalsriktig. Delar av den konkurrensen är de företag som slipper betala sociala avgifter.

Lars Svensson, koncernchef SH Bygg.

Större än ett enskilt bolag

Målet i Arbetsdomstolen handlar alltså om mycket mer än ett enskilt bolag. Att just AS UPB dras inför rätta handlar enligt facket om att företaget är ”ett exempel på ett generellt problem som behöver få en prövning”.

Tvisten går tillbaka till år 2020. Då enades parterna nämligen om en formulering som fördes in i kollektivavtalet:

”Med utgående lön enligt detta avtal menas bruttolön exklusive sociala avgifter och tillägg enligt lag och avtal.” 

LÄS ÄVEN: Om inget görs så finns inga seriösa företag kvar”

Byggnads: Arbetarna ska kompenseras

Avtalssvenska är ofta snårig och svårläst. Ibland används termen ”partsavsikten” för att förklara. Det syftar på vad parterna ville uppnå med en specifik formulering. Så vad var partsavsikten här?

”Partsavsikten enligt Byggnads uppfattning är att regeln har den innebörden som vi driver i tvisten, dvs att en arbetsgivare som gör ett avdrag från arbetstagarens bruttolön för sociala avgifter ska kompensera arbetstagaren med motsvarande belopp”, skriver Byggnads avtalssekreterare Emil Persson.

”Ska tilläggas att arbetsgivaren enligt nationell lag ska göra löneavdraget, men vi menar att löneavdraget sedan ska motsvaras av ett lika stort lönepåslag.”

Svenska byggbolag larmar om snedvriden konkurrens. Varför driver Byggföretagen en linje som missgynnar svenska medlemsföretag?
”Det är verkligen en fråga som du får fråga Byggföretagen om. För Byggnads del handlar det om att alla arbetstagare ska ha lika lön, oavsett vilket land de kommer från. Byggnads värnar om den svenska modellen och konkurrensneutralitet mellan företag på svensk arbetsmarknad”, skriver Emil Persson.

För Byggnads del handlar det om att alla arbetstagare ska ha lika lön, oavsett vilket land de kommer från.

Emil Persson, avtalssekreterare Byggnads.

Inga kommentarer från Byggföretagen

Men Byggföretagen svarar inte.

”Av princip så kommenterar vi inte mål som är föremål för prövning i AD”, skriver presschefen Lars Kriss.

Kommenterar gör däremot Lars Svensson på SH Bygg.

– Om jag ska uttala mig om Byggföretagen vill jag uttala mig om Byggnads på samma gång, säger han.

– Jag tycker att det är ett fiasko att de två parter som ska se till att svenska modellen funkar i byggbranschen inte lyckas ta varandra i hand. Det är en sorg och en skam. Det är inte ens fel än två träter, men vi har inte en fungerande byggbransch i Sverige i dag. Det är alldeles för mycket skit i systemet.

Hur stora summor handlar det om?

Byggnads kräver 200 000 kronor i skadestånd av AS UPB för kollektivavtalsbrott. Men indirekt handlar tvisten om betydligt större summor än så.

Hur stora? Det finns det ingen beräkning på. För att räkna ut summan skulle varje enskilt avdrag för sociala avgifter som gjorts för samtliga berörda utstationerade arbetstagare behöva adderas. Och de utstationerade arbetstagarna är många.

Enligt Arbetsmiljöverkets statistik utstationerades 34 407 unika arbetstagare verksamma inom bygg till Sverige under 2025. Myndigheten har ingen siffra på det totala antalet utstationeringsdagar, men försiktigt räknat motsvarar ”värdet” av avdragen för sociala avgifter hundratals miljoner kronor per år. Och Byggföretagens utländska medlemmar har gjort dessa löneavdrag i flera års tid.

Men! För att komplicera uträkningen ytterligare så gäller i nuläget olika regler för utländska byggbolag beroende på om de tecknat medlemskap i Byggföretagen eller valt ”light-varianten”, att enbart teckna hängavtal med Byggnads.

Hängavtalsbundna företag har att följa Byggnads tolkning av Byggavtalet, alltså att löneavdrag för sociala avgifter ska kompenseras med ett lika stort lönepåslag. Medlemmar i Byggföretagen kan däremot luta sig mot arbetsgivarorganisationens tolkning.

I december ska Arbetsdomstolen slå fast vad som gäller. Förhandlingen kommer att pågå i tre dagar med start den 1 december.

 

 

Ivar Andersen, reporter
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Miljardmålet: Ska svenska och utländska byggnadsarbetare få lika lön?

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig