Byggfifflare, därför ska du välja Sverige!

Om du vore en kriminell byggföretagare med siktet inställt på Norden, vilket land skulle du då välja?

– Solklart Sverige. Det är otroligt lätt att etablera sig här. Det är lätt att fuska. Du möter myndigheter som är illa organiserade och naiva och parter som inte tar gemensamt ansvar för problemet. Sverige är absolut det lättaste etableringslandet.

Svaret från Lennart Weiss, i 15 års tid affärschef på byggjätten Veidekke, kommer blixtsnabbt.

Det är inte enbart ett snärtigt uttalande från en stridbar debattör. Tvärtom, det är svårt att hitta någon som inte håller med. Statliga Delegationen mot arbetslivskriminalitet gör bedömningen att frågan ”till skillnad från i Danmark, Finland och Norge, först på senare år har placerats högt på den politiska dagordningen i Sverige”.

Arbetslivskriminalitet. A-krim. Fortfarande ett hyfsat okänt fenomen i de breda folklagren. Men på byggena vet alla vad det handlar om. Bolagen som lägger sig lägre i pris. Som lönedumpar eller fuskar med skatten. Som konkurrerar ut skötsamma företag. Som sätter press på villkoren och urholkar välfärden.

A-krim är inte som knarklangning eller vapensmuggling. A-krim handlar om lagliga aktiviteter som utförs på ett olagligt sätt.

A-krim är inte heller som bankrån eller spexiga juvelkupper. A-krim är en form av mängdbrottslighet. Det handlar om att ta lite åt gången, men så många gånger att summan till slut blir svindlande.

• Vem fuskar? Både svenska och utländska bolag. Men fusket är nästan uteslutande kopplat till användning av utländsk arbetskraft.
• Hur många fuskar? Svaren varierar mellan ”alla” och ”nästan alla”.
• Hur stort är fusket? Här svänger det ordentligt i siffrorna, men offentliga uppskattningar ligger mellan 120 och 224 miljarder kronor. Per år.

Det är otroligt lätt att etablera sig här. Det är lätt att fuska.

”Finland mer framme än Sverige”

Inget nordiskt land är i närheten av att besegra arbetslivskriminaliteten. Men …

– Det är uppenbart att Finland är mer framme än Sverige. Finland identifierade problemen för länge sedan och har jobbat med det här i över 20 år nu, säger KTH-forskaren Tord af Klintberg som jämfört ländernas system.

Han lyfter fram det finska skattekortet, som ger skattemyndigheten info om in- och utloggningar på bygget i realtid. Förebyggande kontroller. Omfattande beställaransvar. Och samköring av register – alltså att myndigheter får dela information med varandra – något Sveriges unikt stränga sekretessregler länge satt stopp för.

– Finland har också haft ett långt samarbete mellan byggarbetsgivarna och byggfacket som har varit väldigt produktivt och resulterat i många starka lagar i frågan, säger Tord af Klintberg.

Det finns vissa åtgärder våra grannländer har gemensamt: exempelvis fler myndighetskontroller och hårdare krav vid upphandlingar.

– Vi har fått krav på att det ska finnas ett visst antal lärlingar och yrkesarbetare när det offentliga bygger. Det fungerar bra, säger målaren Vidar Sagmyr, som jobbar åt Uropatruljen i Trondheim, en del av det norska Fair Play Bygg-nätverket.

En likhet mellan Finland och Norge är att länderna tillämpar allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det betyder att byggavtalets löneöverenskommelse blir lag – och att norska arbetsmiljöverket kan kolla så inte gästarbetare blir blåsta på pengar.

Vidar Sagmyr är positiv till systemet.  

– Ja, jag upplever att det har varit en stor fördel för Norge att vi har den här minimilönen, eftersom det är väldigt mätbart om det handlar om social dumpning eller inte, säger han. 

Nyckeln är organisering, organisering, organisering. Och sedan ska vi vara offensiva.

I Sverige och Danmark säger byggfacken däremot bestämt nej till allmängiltigförklaring.

– Vi tycker att det är ett sluttande plan. Incitamenten att gå med i en fackförening och kräva sin rätt den vägen minskar om det regleras genom lagstiftning, säger Rasmus Kreutzmann, ombudsman på danska byggfacket 3F BJMF i Köpenhamn.

– Sedan är problemet också att väldigt många inte följer kollektivavtalen, och att det inte får några konsekvenser. Då spelar det ingen roll om man har lagstadgade minimilöner eller inte. 

3F:s strategi mot A-krim är tydlig.

– Nyckeln är organisering, organisering, organisering. Och sedan ska vi vara offensiva. För jag tror också att folk gärna vill vara med i en fackförening som inte bara förvaltar reglerna, utan som slåss för saker.

Går det att kontrollera bort fusket?

Bara under 2026 har 3F:s Byggegrupp varslat om stridsåtgärder närmare 80 gånger. Byggnads är inte alls lika konfliktbenäget, men har i stället granskningsenheten Svensk Byggkontroll.

I fjol hann Svensk Byggkontroll avsluta 64 granskningar. Men i Sverige finns tusentals utländska byggbolag.

Byggkontrollchefen Peter Sjöstrand menar att granskningarna ”bara skrapar på ytan”. Är det ens möjligt att kontrollera bort fusket?

– Om vi vore fler kunde vi hinna med fler granskningar. Samverkan mellan myndigheter skulle kunna förbättras. Men det enkla svaret är att det är så oändligt många företag som simmar i lite halvskumma vatten, säger han.  

I valrörelsen har Byggnads krävt krafttag mot arbetslivskriminaliteten. Budskapet har varit att spelplanen måste förändras, ett konkret förslag är att begränsa UE-leden.  

Peter Sjöstrand efterlyser myndighetsåtgärder som motar fuskare i grind snarare än jagar dem efter fullbordat brott. 

– Vi tittar och lyssnar naturligtvis på vad som händer i våra grannländer. Norge har kommit längre i vissa bitar. Finland har det förkrattat med sitt skattekort. I Sverige kommer vi lite på efterkälken. 

Om vi vore fler kunde vi hinna med fler granskningar. Men det enkla svaret är att det är så oändligt många företag som simmar i lite halvskumma vatten.

Arbetsgivarna ”tjänar pengar på det här”

Åtgärder mot A-krim är knepiga att recensera var för sig. Effektiviteten handlar om hur de lirar med varandra och om lokala förutsättningar. Men en faktor ska inte underskattas: att fack och arbetsgivare står enade mot fusket.

Så är det i Norge och Finland. Men inte i Danmark, enligt ombudsmannen Rasmus Kreutzmann.

– De motarbetar oss på många punkter. För det är ju tyvärr så att många av deras medlemmar tjänar pengar på det här, säger han.

Hur ligger det till i Sverige då? Efter pensionen från Veidekke har Lennart Weiss gått vidare till analysföretaget A-krimgruppen. Men under 15 års tid såg han arbetsgivarsidan inifrån.

Hans slutsats:

– Byggföretagen pratar på en principiell nivå om att det ska vara konkurrens på lika villkor. Men när principerna ska prövas mot verkligheten så väljer de att väja undan, säger han.

– Jag tror inte att det är en tillfällighet utan jag tror att det finns tillräckligt många företag i Byggföretagens sfär som har affärsmässiga fördelar av att det ser ut så här, därför att man har byggt i praktiken hela sin affärsverksamhet på att använda utländska UE, och den kostnadsskillnaden är så stor att den vill man inte bli av med.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.