info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetaren 980×240 v43

Kritik mot ersättningar vid arbetsmiljöbrott: "Anhöriga som gjort största förlusten"

”Varför ska staten få mest pengar efter en arbetsolycka, det borde väl vara de anhöriga som gjort den största förlusten?” Så säger snickaren Ove Amarov, en av flera läsare som tycker samma sak. 

"Anhöriga glöms ofta bort". Snickaren Ove Amarov anser att anhöriga generellt får för lite kompensation efter arbetsolyckor. I olyckan ovan i Göteborg har åklagaren krävt företagsbot och ersättningar till anhöriga. Men inget är avgjort. Foto: Privat

I förra veckan rapporterade vi om ett strafföreläggande efter en dödsolycka, när en takläggare föll tolv meter när skyddet lossnade. Åklagaren har hittat flera allvarliga fel och riktar krav om böter på en miljon kronor mot företaget som satte upp skyddsräcket. Han kräver också 30 000 kronor i ersättning vardera, till två anhöriga. Företaget ska nu ge sin syn på kraven och skuldfrågan.

Snickaren Ove Amarov är en av flera  som reagerade i sociala medier och tyckte att anhöriga borde få en högre ersättning. Det är också en vanlig reaktion efter andra artiklar om olyckor och domar för arbetsmiljöbrott.

– Sjukt att anhöriga skulle få 30 000 kronor vardera men företagsboten som går till staten är på en miljon. Det borde vara tvärtom, säger han.

Ove Amarov är fackligt aktiv i Byggnads Borlängekrets  och tycker att det händer alldeles för många allvarliga olyckor i byggbranschen – och att de anhöriga borde få mer i skadestånd.

– Detta är en kollega till oss i branschen som dött. Man känner med de anhöriga som gjort den stora förlusten här. Det är inte samhället, säger han.

Och inläggen har varit flera.
”1 miljon till statskassan och totalt 60 tusen till två anhöriga. Skadestånden i Sverige är på samma nivå som i Mali. Men Riksdagen verkar tycka det är en lagom nivå”, skriver bland andra Ingvar Bergh, tidigare mångårig arbetsmiljöinspektör, numera pensionär, i en kommentar.

”Borde inte de anhöriga få den högsta summan. Det ska kosta att inte följa lagen.”, skriver en annan person.

Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren Sverige håller med om att ersättningar till anhöriga brottsoffer generellt sett är för låga i samhället.

Hur mycket vill ni höja skadestånden?
– Det är omöjligt att säga en summa men generellt sett bör de bli högre än idag.

Vad avgör hur höga skadestånden blir?
– Det är ytterst rättspraxis från Högsta domstolen.

Sven-Erik Alhem har själv arbetat som överåklagare och drivit flera arbetsmiljömål, bland annat i byggbranschen.

Men varför ska staten ha pengarna vid en företagsbot och inte den anhörige?
– Det är skadeståndet som ska hjälpa den som ska utsätts för brott och det utdöms ytterst av domstolen. Då det gäller böter, eller företagsbot så är det ägnat att klandra företaget, det har inget med kompensation till den drabbade att göra. Det är precis som att alla böter går till staten om du kör för fort eller misshandlar någon säger Sven-Erik Alhem.

Företagsbot, alltså böter på vanligt språk, kallas inte för ett straff,  utan för ”en särskild rättsverkan av brott”. Det beror på att man i lagens mening bara kan straffa enskilda personer, inte ett företag, till exempel. Men båda har samma syfte.

Det finns en speciell ordning på svensk arbetsmarknad när det gäller ersättning till skadedrabbade i arbetsolyckor och deras familjer. Systemet bygger på att statliga och kollektivavtalade försäkringar ska täcka de skadades och anhörigas ersättningar.

Bakgrunden är att tidigare kunde den enskilde stämma arbetsgivare efter arbetsolyckor. Men sedan gjorde fack och arbetsgivare upp om att ersätta detta med avtal och försäkringar. Man ansåg att båda parter skulle vinna på det och slippa långa domstolsprocesser. I överenskommelsen ingick också förbud mot att stämma arbetsgivaren, för den som var missnöjd. Finns det däremot ingen försäkring har individen rätt att stämma bolaget.

Detta system har fått kritik för att en del av de försäkrade känner sig illa behandlade och det är ett problem att många som skadas i byggbranschen numera inte omfattas av svenska kollektivavtal.

Sven-Erik Alhem säger att i de flesta fallen ersätter försäkringarna idag helt helt de skadade och anhöriga. Men ibland kräver åklagaren ersättning för anhöriga i rätten.
Som i fallet i Göteborg.

Där berättar åklagaren Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, att han begärde ersättning eftersom kollektivavtalet i just det fallet hade lite svårare beviskrav  för att de anhöriga skulle få sin ersättning.
– Summan som jag begärde grundar sig på den praxis som gäller, säger han.

Ove Amarov är kritisk till att dagens rättsordning tar för lite hänsyn till de skadedrabbade.
– De anhöriga blir ofta bortglömda och de döda blir bara en siffra i statistiken. Bara ett fåtal företag får fällande domar, trots att de haft stora brister i arbetsmiljön vid olyckor. Pengar är A och O, skyddet får inte kosta pengar, menar han.

Han pekar på att idag är det många utländska arbetare utan kollektiavavtal, som inte har försäkringar och som jobbar i farliga och usla miljöer. De har ofta inget att säga till om. De jobbar långa arbetspass, sover ibland på byggena och utsätts för faror.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Annons
EHRAB 250×600 v43c
EHRAB 250×600 v43a
EHRAB 250×600 v43b

Du läser: Kritik mot ersättningar vid arbetsmiljöbrott: "Anhöriga som gjort största förlusten"