Galna prisutvecklingen i bygghandeln – det sticker ut mest
Byggmaterialet i Sverige har i många år varit väldigt dyrt jämfört med resten av Europa. Men det senaste årets prisökning är den enskilt högsta hittills.
De skenande priserna på byggmaterial har varit smärtsamt kännbara för hela branschen. 2020 var situationen så pass allvarlig att regeringen gav i uppdrag till Konkurrensverket att utreda konkurrensen inom svensk byggmaterialindustri.
Rapporten, som publicerades i januari i år, pekar ut ”hög marknadskoncentration” som det enskilt största problemet. I klarspråk: vissa producenter och grossister har en så stark position att de tar ut orimligt stora påslag – för att de kan.
Lägg där på internationellt rekordhöga stål- och virkespriser, containerbrist, cementakris och, förstås, covid. I mars 2021 hade både priserna och själva ökningstakten nått historiskt höga nivåer.
Men sedan dess har de stigit ännu mycket mer, inte minst på grund av kriget i Ukraina.
Statistiska Centralbyrån publicerade förra veckan siffror för perioden mars -21 till mars -22. På bara ett år har byggmaterialet i snitt blivit mer än 20 procent dyrare. Priset på trävaror har gått upp med 59 procent och på armeringsstål med oerhörda 76 procent.
Prisutveckling, kategorier inom bygg – mars 2021 till mars 2022 (fakta: SCB)
Betongvaror
Elmaterial
Trävaror
Material för målning
Järn och stål (inklusive armeringsstål)
Endast armeringsstål
VVS-material
Golvmaterial
Övrigt byggmaterial (ex.vis papp, gips, värmeisolering)
Och priserna fortsätter att stiga ytterligare, något som förstås påverkar allt framtida byggande.
En TT-artikel publicerad i SvD beskriver hur anbudsprocessen blivit svårare över hela branschen: ”Entreprenörerna vill inte acceptera fasta priser när prisbilden framåt är så osäker. Den som tar höjd för prisökningarna i ett anbud kan bli utan uppdrag.”
Ingen kan idag mer än gissa hur de närmaste åren kommer att se ut för svensk byggnäring. Frågan är om materialpriserna innebär slutet på byggboomen – eller bara en inbromsning.