info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Arbesko 980×240 v28-30
Besserwissern

Frågan om minimilön i EU kan snart avgöras

Bryssel ska inte bestämma vilka löner vi ska ha Sverige. Det tycker både fack och arbetsgivare. Men just nu jobbar många EU-parlamentariker från andra länder för att det ska bli just så.

Varför snackas det så mycket om minimilöner?

EU-kommissionen vill att varje land ska införa en lag om minimilön. Ett förslag från EU-parlamentariker som diskuteras är att minimilönen i varje land ska vara 60 procent av median­lönen i det landet. I öst skulle det här göra att lågbetalda byggnadsarbetare höjer sina löner. Minimilönerna i vissa länder ligger väldigt lågt, under femtio procent medianlönerna. EU-kommissionen vill alltså höja den nivån.

19 000 kr i månaden

Där skulle Sveriges minimilön hamna om EU:s förslag infördes. Cirka 15 procent av Sveriges lön­tagare som jobbar heltid har en så låg lön.

Så påverkas Sveriges löner

Risken är stor att lönerna halkar nedåt successivt, menar facket, eftersom minimilöner kan bli en norm för nya byggnadsarbetare på arbetsmarknaden. När löner ska sättas behöver företag som väljer att inte sluta avtal med Byggnads inte bry sig om den generella nivån i branschen.

Byggnads kollektivavtal är norm i dag och de ligger mycket högre än vad minimilöner­ ­skulle göra. Snittlönen för en snickare med timlön i dag ligger på 204 kronor. På sikt påverkas hela branscher om allt fler löntagare kommer in på en ­lägre lönenivå utan några förhandlingar.

Enat motstånd i nordiska länder

Mattias Dahl.

”Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att stoppa det här”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i ett uttalande på arbetsgivarnas hemsida. LO och Svenskt Näringsliv är enade i sitt motstånd.

Det handlar inte om lönenivåer eller om andra enskilda detaljer utan att man anser att politiker inte ska besluta om löner. Man vill ha en branschanpassad lönesättning med förhandlingar och kollektiv­avtal.

Sverige har ingen lagstadgad minimilön eftersom ersättningarna bestäms av kollektivavtal som anpassas till varje bransch. Om politiker bestämmer lönerna kan man sänka dem i kristider, är fackets argument mot förslaget.

Många länder gillar förslaget

Facket är svagt i många länder i Europa. De lyckas inte förhandla upp lönerna. Facken upplevs därför som kraftlöst och meningslöst att bli medlem i. Därför minskar medlemsantalen.

Facken vill då att EU hjälper till att höja lönerna för dem som har lägst lön. 22 länder har redan infört lagstadgade minimilöner, men de är för låga, tycker Europafacket.

Politiker protesterar

Abir Al-Sahlani.

”Svenska löner ska inte sättas av byråkrater i Bryssel”, skriver EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) på Twitter.

Protesterna pågår på olika nivåer. På initiativ av Sverige har flera medlemsstater skickat ett brev till EU. Brevet undertecknades av ministrar från Österrike, Estland, Irland, Nederländerna, Danmark, Ungern, Malta, Polen och Sverige.

Svenska EU-parlamentariker vill att Sverige nu får ett formellt undantag från direktivet eftersom Sverige vid inträdet i EU blev lovade att kollektivavtalsmodellen skulle få vara kvar.

Vad händer nu?

I sommar övertar Slovenien ordförandeskapet och ansvarar för förhandligarna bland medlemsländerna. Sedan ska parlamentet och minister­rådet komma fram till en slutlig överenskommelse. ­Tanken är att det ska ske under första halvåret 2022.

Annons
EHRAB 250×600 v28-30b
EHRAB 250×600 v28-30c
EHRAB 250×600 v28-30a

Du läser: Frågan om minimilön i EU kan snart avgöras