Facket om ny lag för utstationerade - det räcker inte: ”Vi behöver fler verktyg ”

Den 30 juli började nya regler gälla. Utstationerade byggnadsarbetare, eller uthyrda, från företag med säte i andra EU-länder, ska ha samma lön som svenskar. Bakgrunden till de skärpta reglerna är ett antal EU-direktiv, som kräver att Sverige ska ändra sina lagar i enlighet med EU:s regelverk.

Facket har nu, enligt de nya reglerna, möjlighet att vidta stridsåtgärder för att pressa företagen att rätta sig efter reglerna om likalön.

Roland Wiking är ombudsman och avtalsansvarig i Skåne. Han är ansvarig för förhandlingarna gällande utstationerade byggarbetare från EU-länder till Skåneregionen.

– De nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Yrkesarbetare från andra länder ska ha samma lön och lika rättigheter. Alla verktyg som förenklar för oss är bra, men vi behöver fler verktyg, säger han.

Läs mer om de nya reglerna här.

Just nu har Byggnads ombudsmän visserligen inga problem med att förhandla om kollektivavtal och får också ta del av lönespecifikationer och tidrapporter för utstationerade anställda från företagen.

Men ett stort problem är, enligt Roland Wiking, att Byggnads inte vet om dokumenten stämmer. Ibland kan ombudsmännen vid arbetsplatsbesök se att arbete pågår långt utanför ordinarie arbetstid och frågan är då, får den anställde betalt för dessa övertidstimmar?

– Vår erfarenhet är att löneutbetalningar stämmer med vad som avtalats, men hur många timmar har den anställde egentligen arbetat, det vet vi inte. Eftersom vi inte får ta del av personalliggaren så kan vi inte heller veta hur mycket varje individ har arbetat. Och bevisbördan ligger på oss.

Om facket fick ta del av personalliggarna skulle det fackliga arbetet gå lättare.

– Vi skulle vilja att bevisbördan låg på företagen. Det borde finnas regler om att de måste ge oss information som bevisar att man följer kollektivavtalet.

Arbetsmiljöverket tillhandahåller ett register, där företag måste registrera utstationerade anställda. Enligt detta register var 20 000 byggnadsarbetare i Sverige och jobbade förra året. Ett problem, enligt Byggnads, är att det görs för få uppföljningar och myndighetskontroller av uppgifterna för att säkerställa de stämmer.

– Vi ser brister. Vissa utstationerade registreras två gånger. De registreras på olika arbetsplatser, på fel adresser. Tanken är att registret ska vara till hjälp men då måste någon myndighet följa upp uppgifterna oftare.

Enligt de nya reglerna från den 30 juli ska de som jobbat i Sverige i mer än 12 månader få utökade rättigheter. De har rätt till nästan alla arbets- och anställningsvillkor som gäller för anställda i Sverige. Tiden räknas samman om flera arbetstagare avlöser varandra och gör samma arbetsuppgifter i samma projekt.

– Vi behöver få en samlad bild och en omvänd bevisbörda. Företagen måste visa vilka projekt man har på gång, vilka arbetare som jobbar där, om man har flera projekt i olika delar av Sverige. Idag måste vi söka upp dem på alla möjliga platser från Kiruna i norr till Malmö i söder för att få en samlad bild och det är väldigt svårt att få koll.

Roland Wiking tycker ändå att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning, även om det finns många kryphål för de företag som inte vill göra rätt för sig.

– Men det är svårt att veta på vilket sätt vi kommer att ha nytta av de nya reglerna. Det går inte att utvärdera förrän vi jobbat med dem en tid, innan vi ser effekterna av dem.

En positiv trend, som underlättar fackets arbete, är att fler utstationerade tar kontakt med Byggnads.

– Det är så vi upplever det. En del verkar ha rotat sig lite här, blivit lite tryggare, vet kanske att hur de kan skaffa sig ett nytt jobb, och hör av sig. Det känns som ett litet trendbrott.