Golvläggarna hade en stabil utveckling under årets andra kvartal. Snittet för tidlön landade på 235 kronor i timmen, en ökning med 4,13 procent jämfört med samma period 2024. Underlaget bygger på 1 miljon arbetade timmar.
Högst tidlönesnitt noterades i region Väst med 244 kronor i timmen. Lägst låg region Örebro-Värmland med 227 kronor, vilket visar att löneläget för golvläggarna är relativt jämnt över landet.
För ackordet hamnade medellönen på 277 kronor i timmen, en uppgång med 2,84 procent. Två regioner tog sig över 300-strecket. Region Öst med 305 kronor och Stockholm-Gotland med 303 kronor. Totalt omfattade underlaget 32 000 timmar.
Region Skåne toppar statistiken med 232 kronor i timmen medan Örebro-Värmland hamnar i botten med 214 kronor. Totalt ingår 921 000 arbetade timmar i underlaget.
Snittet för tidlönen landade på nästan 233 kronor i timmen, en ökning med 5,27 procent jämfört med motsvarande period förra året. Totalt ingår 267 000 tidlönetimmar i underlaget.
Högst tidlön noterades alltså i region Öst där plattsättarna snittade 240 kronor i timmen.
För ackordet blev rikssnittet 294 kronor i timmen, upp med 2,38 procent. Här stack region Småland-Blekinge ut med 341 kronor i timmen – den klart högsta noteringen. Antalet ackordstimmar uppgick till 54 000.
Under årets andra kvartal landade tidlönen för TBM på 228 kronor i timmen för hela riket, en ökning med +3,21 procent jämfört med samma period i fjol. Rikssnittet för ackordet blev 253 kronor, motsvarande en uppgång på +2,26 procent.
Snittlönen för tidlönen hamnade på 232 kronor under årets första kvartal, vilket alltså innebär en uppgång på tio kronor jämfört med 2024. Bäst tjänade plattsättarna i region Stockholm-Gotland med 238 kronor. Statistiken bygger på 216 000 timmar.
Ackordet då? Ja det backar, men knappt märkbart då det handlar om ören. Snittet blev nära 285 kronor i timmen. Bäst gick det för region Norrbotten med 308 kronor i timmen. Sämst för region Skåne med 255 kronor. Antal timmar var 58 000.
Skånes ställningsbyggare fortsätter att ligga högst i lönetoppen. Under första kvartalet 2025 var deras genomsnittliga tidlön 231 kronor i timmen. I botten återfinns region Örebro-Värmland, där snittlönen låg på 214 kronor. Skillnaden mellan regionerna uppgår därmed till 17 kronor i timmen.
Norrbottningarna har lagt i en ny växel – och drar ifrån övriga landet rejält.
Snickarackordet över 270 kronor
Med en förtjänst på hela 271:89 kronor i timmen pulvriserar Byggnads region Norrbotten alla andra på ackordstoppen. Även när det gäller tidlönen ligger Norrbotten högst upp på listan. Då med 236 kronor i timmen.
När det gäller ackordet för TBM:are på ackord – det vill säga främst snickare och betongarbetare – hamnade snittet på 252 kronor i timmen. Det innebär en ökning med 3,58 procent jämfört med första kvartalet 2024. Totalt rapporterades 3,8 miljoner timmar på ackord.
Tidlönen för TBM:are landade i snitt på 228 kronor i timmen, vilket är en ökning med 3,54 procent jämfört med samma period förra året. Under kvartalet arbetades 23,8 miljoner timmar på tidlön.
Flera stora,viktiga problem för branschen finns inte med i uppgörelsen. Foto: Katarina Connheim
Byggnads och Byggföretagen har under flera år brottats med stora utmaningar. Det är kaos i byggsektorn och de stora problemen är välkända. Byggföretag som skattefuskar, byggnadsarbetare som utnyttjas, kriminella nätverk som härjar på svenska byggen… ja, det har hållit på så länge att det börjar bli tjatigt.
Mitt i detta arbetsmarknadshaveri försöker seriösa byggföretag och byggnadsarbetare navigera sig fram. Många klarar inte det. De slås ut och branschen dräneras på goda krafter. Företag går i konkurs och byggnadsarbetare blir lurade på lön, övertidsersättning och andra fackliga rättigheter.
De har ändå haft två år på sig att snacka ihop sig sedan förra avtalsrörelsen.
För att inte tala om arbetsmiljön, vissa tvingas betala med sitt liv. Lärlingar som idogt kämpat sig fram i plugget, med branschens morötter om framtida jobbmöjlighet dinglande framför näsan, ser plötsligt hur rotfrukten skrumpnat ihop. Nä, här finns ingen plats för dig.
» SE KLIPP: NIKLASSON OM BYGGAVTALET
Det här är tyvärr vardagen i Byggsverige och då är det minst sagt förvånande att Byggnads och Byggföretagen inte kan enas om något bättre, om något minnesvärt. De har ändå haft två år på sig att snacka ihop sig sedan förra avtalsrörelsen.
Här finns inget om maxantal ue-led på alla byggen eller att alla företag måste ha lärlingar för att säkra kompetensförsörjningen, något som sätter hårdare press på att så väl byggföretag som beställare måste ha bättre koll på de egna arbetsplatserna.
Är då Byggavtalet helt nattsvart när det gäller att lösa de stora problemen? Inte helt. Det ska införas säkrare identifiering av vilka som arbetar på byggena och det ska bli enklare och effektivare att kontrollera byggföretag som fuskar inom ramen för Svensk Byggkontroll.
Det nya Byggavtalet är tvåårigt. Så 2027 är det dags för en ny omgång runt förhandlingsbordet. Vi får hoppas att parterna tar krafttag då i stället. Att de i god tid sätter sig ner och snackar ihop sig för att lösa de STORA problemen. För en sak är säker – de kommer inte försvinna av sig själva.
Under första kvartalet 2025 var det avdelning 4 Målarfyran som toppade ackordssnittet, tätt följda av Målarettan och Norr/Västerbotten. Totalt ökade snittlönen på ackord för landets målare till 255:54 kronor i timmen.
Ackordssnittet för målare landade på 255:54 kronor i timmen under det första kvartalet 2025. Det innebär en ökning med 0,75 procent jämfört med samma period året innan, vilket motsvarar 1:91 kronor mer i timmen.
Målarfyran tar täten på ackordet
Målarna i avdelning 4 Målarfyran ligger nu i topp med ett genomsnitt på 285:44 kronor i timmen. De följs av avdelning 1 Målarettan på 278:62 kronor och avdelning 5 Norr/Västerbotten, som länge dominerat lönelistan, på 275:49 kronor.
Någon statistik för tidlön finns inte med denna gång. Förseningen beror på omorganisationen där Målarna gått samman med Byggnads.
Målarna gick för drygt ett år sedan samman med Byggnads, och målarnas avdelningar har sedan dess integrerats i Byggnads 11 regioner. När det gäller ackordssiffrorna redovisas de dock fortfarande enligt Målareförbundets tidigare indelning av landet.
Mycket facklig kraft läggs på att försvara rättigheter som förhandlats fram under årtionden. Rättigheter som funnits med så länge att de borde sitta fast förankrade i varje byggföretagares ryggrad. Det gör de inte.
Plakat från demonstrationen i samband med avtalsväxlingen. Foto: Katarina Connheim
Rätt lön, rätt helgersättning, rätt övertid, rätt arbetstidsförkortning rinner mellan fingrarna på byggnadsarbetarna. I just det läget är det dags för ännu en avtalsrörelse.
Facket begär som väntat 4,2 procent i lönelyft. Ett par andra plånbokskrav på Byggavtalet är införandet av restidsersättning och extra ersättning vid tillfällig vård av barn.
Men den här avtalsrörelsen handlar om så mycket mer än pengar. Om att täppa till hål för arbetsgivare som gör sitt yttersta för att runda reglerna. Så sent som i avtalsrörelsen 2023 infördes en regel i Byggavtalet vars syfte var att tydliggöra alla arbetsgivares skyldighet att betala trakt till utländska arbetare som jobbar långt ifrån sin bostad. I avtalskraven som överlämnats till Byggföretagen skriver facket:
”Bläcket hade knappt torkat på överenskommelsen innan oseriösa arbetsgivare hittade en väg runt denna regel.”
Nu ska regeln ses över igen. Byggnads vill också strama upp arbetstidens förläggning då de menar att den ”missbrukas av en rad arbetsgivare som utnyttjar de anställdas svagare ställning och okunskap”.
Flera andra krav har samma mål, att stoppa fusket.
Den här avtalsrörelsen handlar om så mycket mer än pengar. Om att täppa till hål för arbetsgivare som gör sitt yttersta för att runda reglerna.
De flesta byggjobbare förutsätter att kollektivavtalen följs. Snickaren som kilar fast en dörr i solskenet, muraren som putsar och plåtslagaren som lägger sista nockplåten på plats. Alla vill bara att arbetslivet ska rulla på och att arbetsgivarna följer det som gäller.
Den tilliten är kärnan i den svenska modellen. Men så ser det inte ut i den stökiga byggbranschen. Långt därifrån. Kanske är det dags att fler därute på bygget lär sig vad som står i avtalet. Och tar striden. Sprider sig beteendet att skita i vad som är överenskommet kommer de högtidligt påskrivna avtalen snart ligga i platsledningens papperskorg.
Snart dags att skicka 1 000-wattaren till förrådet.
Bäst gick ackordet i Norrbotten där förtjänsten hamnade på 586 kronor i timmen. Notera att det var ett snabbjobb, endast två veckors arbete. Flest timmar hade region Skåne med 6 562. Där låg snittet på 249 kronor i timmen. Klicka på kartan för att se hur det gick i din region.
Statistiken denna gång gäller för det sista kvartalet 2024 och omfattar maskinförare som går på Byggavtalet.
Högsta snittet – 232 kronor
Högst lön hade maskinförarna i region Örebro-Värmland knappa 232 kronor i timmen och lägst lön hade maskinförarna i Gävle-Dala med 215 kronor. Antal timmar som ingår i underlaget var 280 000.
