Plattsättarnas tidlön ökade tydligt under fjärde kvartalet 2025. Genomsnittet för hela landet landade på 249 kronor i timmen, vilket motsvarar en uppgång på 9,2 procent jämfört med samma period året innan. Underlaget omfattar totalt 249 000 arbetade timmar. Bäst betalt på tidlön hade region Örebro–Värmland och lägst hade man i GävleDala.
Även ackordslönerna har ökat tydligt under senaste året med en uppgång på 5,8 procent. Under kvartalet redovisades totalt 48 000 ackordstimmar och medellönen hamnade på 308 kronor i timmen. Högst ackordsförtjänst hade region Småland–Blekinge, där timlönen nådde hela 360 kronor.
Ställningsbyggarnas tidlön fortsätter att röra sig uppåt. Under fjärde kvartalet 2025 landade snittlönen för hela landet på 230 kronor i timmen. Det innebär en ökning med cirka 10 kronor jämfört med samma period året innan.
I procent räknat motsvarar uppgången +4,79 procent jämfört med fjärde kvartalet 2024.
Löneskillnaderna mellan regionerna är fortsatt tydliga. Högst snittlön hade region Skåne, där timlönen närmade sig 240 kronor. I andra änden av skalan återfinns region Mälardalen med ett snitt på 223 kronor i timmen.
Under fjärde kvartalet 2025 låg målarnas genomsnittslön när 271 kronor i timmen. Vilket alltså är betydligt högre än för ett år sedan då ackordssnittet var 249 kronor.
Under fjärde kvartalet 2025 låg snittet för tidlön inom TBM på 235 kronor i timmen, en ökning med 3,39 procent jämfört med samma period året före. Statistiken bygger på 22,7 miljoner arbetstimmar på tidlön.
Tätt mellan toppen och botten
Högst låg Småland-Blekinge med 237 kronor i timmen, medan GävleDala låg lägst på 230 kronor. Skillnaden mellan topp och botten är därmed relativt liten, vilket visar på en jämn lönebildning i landet.
Ackordslönen fortsatte också uppåt. Snittet för landet landade på 256 kronor i timmen, en ökning med 3,21 procent. Totalt omfattade ackordsarbetet 3,6 miljoner timmar under kvartalet.
I toppen placerade sig Norrbotten med 272 kronor i timmen, medan Örebro-Värmland låg lägst på 250 kronor. Totalt var det tre regioner som nådde 260 kronor eller mer – Norrbotten, Stockholm-Gotland och MellanNorrland.
Målare i avdelning 8 Östra Sverige tjänar mest i landet när det gäller ackordet. Detta trots att de har en högre andel timtid inbakad i lönen än många andra regioner.
Som bekant kan det vara svårt för många yrkesgrupper på bygget att fylla hela arbetsveckan med enbart ackordsarbete, och målarna är inget undantag. Vissa moment kan helt enkelt inte mätas utan hamnar som timtid, vilket i sin tur påverkar den totala lönen. Snittet på ackordsförtjänsten och timlönen tillsammans kallas alltidsförtjänst.
Nya siffror från Målerifakta för tredje kvartalet visar att Östra hade den högsta alltidsförtjänsten i timmen, 299:93 kronor, trots att en relativt låg andel av arbetstiden – 84,67 procent – är rent ackordsarbete. Men tack vare att ackordet ger fina 318:65 kronor i timmen får avdelningen ändå högst lön totalt.
Avdelning 5 Norr/Västerbotten hamnar också högt när det gäller den totala lönen. De har ett hyfsat ackord och får även hjälp av att de har landets högsta timtidsförtjänst på 213 kronor. Det ger en alltidsförtjänst på 290:79, vilket placerar dem strax bakom Östra.
Industrimärket har i över 25 år bestämt lönepåslagen. De flesta är överens om att modellen har fungerat bra och gett stabilitet och reallöneökningar.
Samtidigt har kritiken börjat komma.
Vissa menar att märket är orättvist och en kvinnofälla. En undersköterska som tjänar runt 180 kronor i timmen får 5 kronor och 40 öre när märket landar på tre procent. En målare med 260 kronor i timmen får 7 kronor och 80 öre. Samma märke, men olika utfall. Orättvisan är inbyggd i systemet.
Trots att missnöjet vuxit har ingen hittills lagt fram ett alternativ som bevarar stabiliteten och jämnar ut klyftorna. Så vi tar oss friheten att föreslå ett nytt riktmärke för 2030-talet – Sverigemärket.
Sverigemärket ska spegla hela ekonomins styrka, inte bara industrins. Löneutrymmet ska räknas fram utifrån produktivitet och tillväxt i hela ekonomin. Även industrins konkurrenskraft ska vägas in. Resultatet blir ett gemensamt svenskt riktmärke som speglar hela arbetsmarknadens bärkraft.
Sverigemärket ska fungera som ett golv. Branscher som vill gå över den nivån kan få göra det, men med max en procentenhet över märket. Denna reglering hindrar löneglidning som hotar stabiliteten.
För att lägga sig ännu mer över märket krävs dock särskilda skäl. Till exempel brist på arbetskraft eller högre produktivitet. På så sätt kan ”heta” sektorer förbättra sina villkor utan att systemet kollapsar.
Självklart kommer alla branscher slåss för att få mer än Sverigemärket. För att undvika kaos ska allt bevakas av till exempel Medlingsinstitutet. Besluten blir då baserade på fakta och inte av förhandlingsstyrka.
Innehåller en ”rättvisepott”
Men all lönebildning går inte att styra med siffror. Arbetsmarknaden är mer än statistik. Därför innehåller modellen också en solidarisk komponent – en ”rättvisepott”. Den utgörs av en fast procentsats av märket för att jämna ut löneskillnader.
Rättvisepotten förändrar inte totalkostnaden och gör att lönerna långsamt kan närma sig varandra, utan att inflationen tar fart.
Och hur skulle det fungera för bygg? Troligen mycket bra med uppgång i goda tider och en inbyggd broms när det vänder. Alltså precis som förr tiden – före industrins märke.
Så, när är det dags för Sverigemärket? Ska vi säga 2032?
Siffror för årets tredje kvartal visar att den genomsnittliga tidlönen har ökat med sju procent till 236:37 kronor i timmen, jämfört med samma period året innan.
Region Öst toppar med 254 kronor, medan Gävle-Dala ligger lägst på 230 kronor. Totalt omfattar statistiken 179 000 arbetade timmar.
För ackordet redovisar endast fyra av elva regioner siffror. Snittet låg på 289:19 kronor i timmen, en marginell nedgång med 0,1 procent. Högst låg region Väst med 297 kronor och lägst Örebro-Värmland med 251 kronor. Totalt omfattade ackordsunderlaget 35 500 timmar.
Jämfört med motsvarande period förra året har tidlönen ökat med 5,89 procent.
Region Väst toppar listan med 251 kronor, medan Stockholm-Gotland ligger lägst på 236 kronor. Totalt omfattar tidlönestatistiken 775 000 arbetade timmar.
Ackordslönen för plattsättare är på väg att bryta igenom en magisk nivå. Nämligen 300 kronors vallen. Snittet för hela landet hamnade på 299,10 kronor i timmen under det tredje kvartalet.
Bäst gick det i region Småland-Blekinge där plattsättarna jobbade ihop 344 kronor i timmen. Sämst gick det i Skåne med 263 kronor. Ackordsunderlaget omfattade 36 000 arbetade timmar för hela landet.
Region Skåne toppar listan med ett snitt på 238 kronor i timmen, medan Mälardalen ligger lägst på 215 kronor. Totalt omfattar statistiken 719 000 arbetade timmar.
Under tredje kvartalet 2025 hade målarna ett genomsnittligt ackord på 279:88 kronor i timmen. Och allra högst låg alltså avdelning 8 Östra, där snittet nådde 318 kronor, medan avdelning 6 Svealand hade lägst med 273 kronor.
Ackordslönerna för TBM-gruppen fortsätter uppåt. I tre regioner ligger nu snittet över 260 kronor i timmen. I topp denna gång ackordsgängen i Stockholm-Gotland.
Under tredje kvartalet 2025 låg snittet för prestationslön, ackord, på 258:60 kronor i timmen, en ökning med 3,17 procent jämfört med motsvarande period förra året. Stockholm-Gotland toppar listan med 265 kronor, följt av Norrbotten och Småland-Blekinge – alla tre över 260-strecket.
Även tidlönen steg, med 3,36 procent till ett snitt på 234:65 kronor i timmen. Högst tidlön hade byggnadsarbetarna i Norrbotten med 248 kronor i timmen och lägst i Gävle-Dala med 229 kronor. Totalt omfattar statistiken 17,7 miljoner arbetade timmar på tidlön och 2,9 miljoner på ackord.
