Snittet för tidlönen landade på 226 kronor i timmen under årets andra kvartal. Det är en ökning med 5,7 procent jämfört med samma period i fjol. Högst tidlön noterades i region Öst där snittet blev 234 kronor. Underlaget omfattade 230 000 timmar.
Även ackordet steg kraftigt. Medellönen blev 278 kronor, vilket motsvarar en ökning med 7,78 procent. Allra bäst gick det i GävleDala där takläggarna nådde 294 kronor i timmen.
Det är inte så konstigt att konsumtionen i Sverige fortfarande går trögt. Många hushåll sliter fortfarande med prisuppgångarna. Det gäller inte minst byggnadsarbetare som på kort tid tappade drygt 3 000 kronor i månaden i köpkraft.
Letar du ljuset i tunneln? Det kan vara en rejäl sträcka kvar. Foto Adobe Stock
Det stora tappet började hösten 2021. Mat, el och bolån blev mycket dyrare. Samtidigt hängde inte löneutvecklingen med. Avtalshöjningarna trillade visserligen in, men det var inte tillräckligt mycket.
Ett nytt löneavtal är nu på plats som ger drygt sex procent i lönelyft på två år. Det positiva är att det ger en reallöneökning, men det går långsamt då inflationen ligger på drygt två procent. Ekonomer har tidigare nämnt år 2027 som ett möjligt mål för att återhämta hela inflationstappet. Den bistra sanningen är att det kommer dröja längre än så, kanske något år in på 2030-talet.
Ekonomer har tidigare nämnt år 2027 som ett möjligt mål för att återhämta hela inflationstappet. Den bistra sanningen är att det kommer dröja längre än så,
Finns det då någon smitväg för er på bygget att förbättra lönen? En klassiker är att byta arbetsgivare. Men i en bransch som går på knäna är det kanske inte så lockande att hamna sist i turordningen. En annan väg är att försöka få till lite löneglidning på nuvarande jobb. Inte heller det är enkelt när arbetslösheten stiger och konkurrensen om jobben är stor. Visst, läget varierar mellan yrken. Bland snickarna är konkurrensen stenhård så där blir det svårt att snacka upp lönen. För många andra yrkesgrupper ser det något bättre ut, men för branschen som helhet finns ingen enkel väg tillbaka så länge byggandet går i snigelfart.
Ett möjligt hopp är att bostadsbyggandet tar fart. Det skulle ge fler jobb och fler jobb kan pressa upp lönerna. Men det är inte säkert och det kommer troligen bara handla om en marginell förbättring. Så tufft är läget i branschen i dag.
Det som till slut kommer lösa problemet, som kommer täppa till lönetappet, är tid. Tiden läker alla sår brukar man säga och det gäller också ekonomiskt kaos. Så troligen är det bara att vänta. Som sagt – det blir nog lagom att fira 2031 för byggnadsarbetarna som helhet. Och till er som lyckas snacka upp lönen innan dess: Grattis!
Hösten – fri från högtider som stör veckorytmen på bygget.
Ackordssnittet för målarna hamnade på 268 kronor i timmen under det andra kvartalet 2025. Det innebär en ökning på nära 23 kronor jämfört med samma period året innan.
I topp den här gången återfinns målarna i avdelning 5 Norr/Västerbotten, som snittade 294 kronor i timmen. Lägst avdelning 10 Mellannorrland med 250 kronor i timmen.
Golvläggarna hade en stabil utveckling under årets andra kvartal. Snittet för tidlön landade på 235 kronor i timmen, en ökning med 4,13 procent jämfört med samma period 2024. Underlaget bygger på 1 miljon arbetade timmar.
Högst tidlönesnitt noterades i region Väst med 244 kronor i timmen. Lägst låg region Örebro-Värmland med 227 kronor, vilket visar att löneläget för golvläggarna är relativt jämnt över landet.
För ackordet hamnade medellönen på 277 kronor i timmen, en uppgång med 2,84 procent. Två regioner tog sig över 300-strecket. Region Öst med 305 kronor och Stockholm-Gotland med 303 kronor. Totalt omfattade underlaget 32 000 timmar.
Region Skåne toppar statistiken med 232 kronor i timmen medan Örebro-Värmland hamnar i botten med 214 kronor. Totalt ingår 921 000 arbetade timmar i underlaget.
Snittet för tidlönen landade på nästan 233 kronor i timmen, en ökning med 5,27 procent jämfört med motsvarande period förra året. Totalt ingår 267 000 tidlönetimmar i underlaget.
Högst tidlön noterades alltså i region Öst där plattsättarna snittade 240 kronor i timmen.
För ackordet blev rikssnittet 294 kronor i timmen, upp med 2,38 procent. Här stack region Småland-Blekinge ut med 341 kronor i timmen – den klart högsta noteringen. Antalet ackordstimmar uppgick till 54 000.
Under årets andra kvartal landade tidlönen för TBM på 228 kronor i timmen för hela riket, en ökning med +3,21 procent jämfört med samma period i fjol. Rikssnittet för ackordet blev 253 kronor, motsvarande en uppgång på +2,26 procent.
Snittlönen för tidlönen hamnade på 232 kronor under årets första kvartal, vilket alltså innebär en uppgång på tio kronor jämfört med 2024. Bäst tjänade plattsättarna i region Stockholm-Gotland med 238 kronor. Statistiken bygger på 216 000 timmar.
Ackordet då? Ja det backar, men knappt märkbart då det handlar om ören. Snittet blev nära 285 kronor i timmen. Bäst gick det för region Norrbotten med 308 kronor i timmen. Sämst för region Skåne med 255 kronor. Antal timmar var 58 000.
Skånes ställningsbyggare fortsätter att ligga högst i lönetoppen. Under första kvartalet 2025 var deras genomsnittliga tidlön 231 kronor i timmen. I botten återfinns region Örebro-Värmland, där snittlönen låg på 214 kronor. Skillnaden mellan regionerna uppgår därmed till 17 kronor i timmen.
Norrbottningarna har lagt i en ny växel – och drar ifrån övriga landet rejält.
Snickarackordet över 270 kronor
Med en förtjänst på hela 271:89 kronor i timmen pulvriserar Byggnads region Norrbotten alla andra på ackordstoppen. Även när det gäller tidlönen ligger Norrbotten högst upp på listan. Då med 236 kronor i timmen.
När det gäller ackordet för TBM:are på ackord – det vill säga främst snickare och betongarbetare – hamnade snittet på 252 kronor i timmen. Det innebär en ökning med 3,58 procent jämfört med första kvartalet 2024. Totalt rapporterades 3,8 miljoner timmar på ackord.
Tidlönen för TBM:are landade i snitt på 228 kronor i timmen, vilket är en ökning med 3,54 procent jämfört med samma period förra året. Under kvartalet arbetades 23,8 miljoner timmar på tidlön.
Flera stora,viktiga problem för branschen finns inte med i uppgörelsen. Foto: Katarina Connheim
Byggnads och Byggföretagen har under flera år brottats med stora utmaningar. Det är kaos i byggsektorn och de stora problemen är välkända. Byggföretag som skattefuskar, byggnadsarbetare som utnyttjas, kriminella nätverk som härjar på svenska byggen… ja, det har hållit på så länge att det börjar bli tjatigt.
Mitt i detta arbetsmarknadshaveri försöker seriösa byggföretag och byggnadsarbetare navigera sig fram. Många klarar inte det. De slås ut och branschen dräneras på goda krafter. Företag går i konkurs och byggnadsarbetare blir lurade på lön, övertidsersättning och andra fackliga rättigheter.
De har ändå haft två år på sig att snacka ihop sig sedan förra avtalsrörelsen.
För att inte tala om arbetsmiljön, vissa tvingas betala med sitt liv. Lärlingar som idogt kämpat sig fram i plugget, med branschens morötter om framtida jobbmöjlighet dinglande framför näsan, ser plötsligt hur rotfrukten skrumpnat ihop. Nä, här finns ingen plats för dig.
» SE KLIPP: NIKLASSON OM BYGGAVTALET
Det här är tyvärr vardagen i Byggsverige och då är det minst sagt förvånande att Byggnads och Byggföretagen inte kan enas om något bättre, om något minnesvärt. De har ändå haft två år på sig att snacka ihop sig sedan förra avtalsrörelsen.
Här finns inget om maxantal ue-led på alla byggen eller att alla företag måste ha lärlingar för att säkra kompetensförsörjningen, något som sätter hårdare press på att så väl byggföretag som beställare måste ha bättre koll på de egna arbetsplatserna.
Är då Byggavtalet helt nattsvart när det gäller att lösa de stora problemen? Inte helt. Det ska införas säkrare identifiering av vilka som arbetar på byggena och det ska bli enklare och effektivare att kontrollera byggföretag som fuskar inom ramen för Svensk Byggkontroll.
Det nya Byggavtalet är tvåårigt. Så 2027 är det dags för en ny omgång runt förhandlingsbordet. Vi får hoppas att parterna tar krafttag då i stället. Att de i god tid sätter sig ner och snackar ihop sig för att lösa de STORA problemen. För en sak är säker – de kommer inte försvinna av sig själva.
Under första kvartalet 2025 var det avdelning 4 Målarfyran som toppade ackordssnittet, tätt följda av Målarettan och Norr/Västerbotten. Totalt ökade snittlönen på ackord för landets målare till 255:54 kronor i timmen.
Ackordssnittet för målare landade på 255:54 kronor i timmen under det första kvartalet 2025. Det innebär en ökning med 0,75 procent jämfört med samma period året innan, vilket motsvarar 1:91 kronor mer i timmen.
Målarfyran tar täten på ackordet
Målarna i avdelning 4 Målarfyran ligger nu i topp med ett genomsnitt på 285:44 kronor i timmen. De följs av avdelning 1 Målarettan på 278:62 kronor och avdelning 5 Norr/Västerbotten, som länge dominerat lönelistan, på 275:49 kronor.
Någon statistik för tidlön finns inte med denna gång. Förseningen beror på omorganisationen där Målarna gått samman med Byggnads.
Målarna gick för drygt ett år sedan samman med Byggnads, och målarnas avdelningar har sedan dess integrerats i Byggnads 11 regioner. När det gäller ackordssiffrorna redovisas de dock fortfarande enligt Målareförbundets tidigare indelning av landet.
