Skolbänken ska ge klirr i börsen
Skolbänkarna i lektionssalen är formade efter en gammal klassiker – ett stort u. På stolarna sitter ett tjugotal plåtslagare. På bänkarna framför dem ligger ackordsprislistan för byggnadsplåt. Ett häfte på 60 sidor fullmatat med pyttesmå siffor och bokstäver. Som tur är har de även en ”Vitbok”. Där finns det skisser och lite förklarande texter som berättar vad det egentligen står i ackordsprislistan. På bordet ligger även kollektivavtalet, en mängd snusdosor och mobiltelefoner.
Många av plåtslagarna är unga, vilket skvallrar om att de är ganska nya i branschen. Just nu har de alla fullt fokus på projektorduken längst fram i salen. Där står Dan Andersson, mätare på PVF Plåt & Vent Forum AB. Han vänder fram en bild: ett vanligt villa-tak och i centrum en skorsten som är täckt med plåt. Uppgiften nu är att lista ut alla delmoment och hitta de punkterna i prislistan. Frågor som ställs är – finns det någon kringtäckning, skorstenslist, speglar, några hinder på vägen som en nock och hur är det med taklutningen?
– Det är lite klurigt, säger plåtslagaren Niklas Brag Jonsson.
Han och polaren Niclas Eng från samma firma har aldrig arbetat på ackord. Faktum är att alla på firman går på tidlön. Lönen är 180 kronor i timmen.
Nu går de två en tvådagarsutbildning för att lära sig grunderna i hur ackordet fungerar. Målet är att höja lönen.
– Vi vill gärna testa på ett bygge och se hur det går, säger Niclas Eng.
I dag arbetar bara en och en halv procent av alla plåtslagare på ackord. Annat var det förr i tiden. På 1960-talet jobbade över 90 procent på ackord och inarbetningsmöjligheterna var fantastiska. Via ackordet kunde de både dubbla och ibland tredubbla lönen. Tidlönen var låg och utan ackord skulle familjebudgeten gå minus alla dagar i veckan. Under 1980-talet låg ackordsnivån strax under 40 procent. Några år senare kom dödsstöten. Riksbankschefen Bengt Dennis höjde reporäntan till 500 procent, byggindustrin drog i handbromsen och det blev massarbetslöshet. I vissa delar av landet var nära hälften av plåtslagarna utan jobb. Arbetsgivarna satt plötsligt i förarsätet och det var inte läge för plåtslagarna att driva på för att få arbeta på ackord. Nu handlade allt i första hand om att få ett jobb. Ackordsandelen rasade ytterligare och har sedan dess legat på en låg nivå. Därför är det naturligt att de flesta på kursen aldrig arbetat på ackord. Och faktum är att de många gånger inte ens känner någon plåtslagare som gjort det, men det finns undantag.
I ena hörnet av u:et sitter ett par ackordsrävar. De är med på utbildningen för att fördjupa sina kunskaper. En av dem är Leif Johansson. Han har jobbat på ackord under många år och mäter omkring 60 procent av jobben. När han under en rast berättar för andra i gruppen att ackordsförtjänsten brukar landa kring 235 kronor i timmen så rullar dollartecknet i deras ögon. Och lektionerna i alla ära – men det är på rasterna som verklighetens frågor ställs – plåtslagare emellan. Och det är Leif Johansson som får svara.
– Om projektet går ihop eller inte spelar ingen roll för ackordet. Om chefen räknat fel på ett jobb ska du som anställd inte vara med och betala.
– Det tar inte lång tid. Vi skriver ner tiden innan vi går hem. Det tar fem minuter. Det blir en vana.
– Det är ingen stress, utan det handlar om att planera som vanligt.
Christer Härjelin är plåtansvarig på Byggnads centralt. Han drömmer om att fördubbla antalet som arbetar mot prislistan. Det finns även en del – upp-
skattningsvis tio procent av plåtslagarna – som arbetar mot det egna företagets kalkyl.
– De får ta del av produktionsvinsten, men de är helt utelämnade till företagens beräkningar. Om bolaget räknar bort sig på ett jobb eller lägger ett lägre bud för att behålla marknadsandelar så påverkar det lönen för plåtslagarna, säger Christer Härjelin.
Han uppskattar att de lönemässigt i snitt ligger mellan 10–15 kronor lägre jämfört med plåtslagare som mäter mot prislistan.
Det börjar närma sig summering av två intensiva dagar. Hur ska då dessa unga plåtslagare lyckas? Med enbart två dagar i ryggen och några häften med mängder av siffror och anvisningar. Christer Härjelin menar att det måste finnas ett eget intresse. Det är grunden. Sedan ska de ställa krav på Byggnads regioner, förbundet centralt och PVF Plåt & Vent Forum AB.
– Det tar tid att lära sig och det kommer bli diskussioner mellan arbetstagare och arbetsgivare. Men efter ett tag så sitter det där.
Varken Niklas Brag Jonsson eller Niclas Eng känner sig speciellt redo för att köra i gång.
– Vi kommer att behöva hjälp från facket. Det kommer bli knepigt i början, säger Niklas Brag Jonsson.
När de får frågan om hur de ska agera om chefen erbjuder dem en tia till i tidlön för att få dem att välja bort ackordet hinner de inte svara. Det gör räven Leif Johansson.
– Det erbjudandet kommer ni få direkt och det visar ju att ni har för lite betalt i dag. Ni ger alltså bort pengar för varje timme ni arbetar.