Publicerad 21 juni 2012 14:22
16 strandade förhandlingar
Allt fler går på stupstockslön
I Östergötland hårdnar nu en principiellt viktig lönestrid mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier. Striden gäller hur löneunderlaget för ackordsförhandlingar ska se ut. (uppdaterad)
Oenigheten mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier om utformningen av ackordsunderlag är en segdragen historia. Tvisterna i samma fråga har avlöst varandra i två års tid. Nu är totalt 16 förhandlingar strandade och den siffran ökar hela tiden. Tvisterna påverkar de flesta ackordsförhandlingar på storföretagen i regionen.
Bakgrunden är ganska enkel: Skanska, Peab och NCC vill att det ekonomiska resultatet för ett helt objekt, ska styra ackordet. Men Byggnads vill ha ackordsunderlag där man tydligt kan se hur det egna arbetet påverkar lönen.
Frågan är principiellt viktig för Byggnads. Facket vill ha tydliga och mätbara mål för ackordslagen. Ackordslagen brukar normalt sett jobba mot timmar, där vissa moment är tidsatta. Så har underlagen sett ut traditionellt, och gör fortfarande i andra delar av landet.
- Vi har heller inga problem med de mindre företagen i vår region, där är det ett givande och tagande och man hittar alltid lösningar, säger Magnus Cato, ordförande i Byggnads Öst.
Men i storföretagen är det stopp. Magnus Cato har noterat att förhandlingstaktiken är likadan på Skanska, NCC och Peab. Alla tre presenterar i grunden samma modell med resultatlön där ekonomiskt resultat för hela objektet styr lönen.
- Problemet är att arbetsgivarna bara har ett förslag, och det är denna modell. Om vi inte accepterar den modellen så finns inga fler alternativ.
Enligt Byggnads vill storföretagen att ombudsmännen skriver på sekretessöverenskommelser innan de tar del av ackordsunderlagen. Om de inte skriver på, så får de inte se underlagen.
- Vi förstår inte varför det behövs sekretessöverenskommelser för att förhandla om ett vanligt ackord. Det har inte behövts tidigare.
Nu kommer förhandlingarna att lyftas till central nivå mellan de båda parterna, där man ska försöka komma överens. Om man inte kommer överens där, återstår att frågorna prövas i arbetsdomstolen. I arbetsdomstolen kommer juristerna bland annat att titta på vad som står i byggavtalet när det gäller prestationslön.
Torbjörn Hagelin är avtalssekreterare på Byggnads centralt och kommer troligen att få tvisterna på sitt bord så småningom.
- Problemet med arbetsgivarnas modell är att vi byggnadsarbetare tappar kontrollen över lönerna. Om man till exempel tar in en underentreprenör som inte sköter sig, ska det ingå i resultatet? Ska tjänstemännens löner ingå i resultatet?
Torbjörn Hagelin menar att företagen har en egen agenda, ett långsiktigt mål: att få bort ackordslag och införa individuella löner där arbetsgivaren får större makt över arbetarnas löner.
Byggnadsarbetarna mår psykiskt dåligt när löneförhandlingarna inte kommer framåt och parterna inte kommer överens.
- Arbetsgivarna säger: "tar ni inte det här lönesystemet så får ni sluta". De säger att vi blir uppsagda. De tar in en massa folk från bemanningsföretag nu. Vi har massor med folk här från bemanningsföretag. Men det är styrt uppifrån detta. Det är VD:arna på Skanska, Peab och NCC som vill ha den här lönemodellen, säger en av arbetarna till tidningen Byggnadsarbetaren.
Fotnot: Byggnadsarbetaren kommer att skriva mer om tvisterna i Östergötland och intervjua arbetsgivarsidan i papperstidningen, efter sommarupphållet.
-
Det är upp till oss som jobbar i de rikstäckande företagen och tänka till. Arbetsgivarna orkar inte att köra sitt diktatoriska race över hela landet samtidigt. Det är beundransvärt hur Byggnadsarbetarna i Östergötland orkar hålla ut. Faller dem så blir det nog samma visa för resten av Sverige. Det enda raka är att alla som jobbar på rikstäckande företag notoriskt vägrar jobba under resultatlön, en löneform som vi har lite påverkan över.
Vi måste ställa upp för varandra och visa kamratskap, då blir tröskeln för arbetsgivarnas diktatoriska fasoner högre. -
Patrik Nordin har helt rätt i det han skriver! Detta måste vi göra tillsammans!
-
HELT RÄTT! Patrik
-
Lätt att ge arbetsgivaren skulden. Mätnings männen är nöjda med sina ca 40000 i månaden + matersättning 200 om dagen och bilersättningen. Att cato kan säga "dom små firmorna går det bra att göra upp med". Vi små blir bara blåsta 30 till 50000:- om året av Våra MÄTNINGSMÄN . Kompetensen på öst är inte vad den har varit då man kör alla jobb till stupstocken för att ligga etta i löneligan. Stupstocken går som tidkön. I deras ögon är 170 kr bättre än 190 kr för det sänker inte snittet. Sjukt!
-
Det är väl Byggnadsarbetarnas löner det handlar om och jag vill ge dem som tar kampen en stor heder,,för att ni inte gnäller,,
Problemet vi har i Byggnads är att det finns de som tar den lätta vägen,,med att arbetsgivarna får bestämma,,,löneforrm och blir det resultatlön,,kan de också styra utfallet,,
Vore kul om den nya organisationen med ny ledning klarar av att motverka arbetsgivarna,,för det gjorde inte den gamla,,med att det fattades beslut på möten,,och sen åkte några ansvariga i avdelningar hem och skrev avtal utanför avtalet,,,
Eniga vi stå och söndrade falla,,,är gamla men kloka ord,, -
Problemet med dessa tre företag är att de har mer tjänstemän än arbetare,ett sunt företag har en tjänsteman på sju arbetare.det kommer inte att hålla i längden.på min arbetsplats så har vi flera tjänstemän som helt enkelt sitter och lallar på jobbet,mig inkluderat.min arbetsuppgift är att ha koll på alla hyrmaskiner vilket tar ca 30 min om dagen.resten av dagen läser jag nyheter på webben.tänk om aktieägarna visste om detta.jag är så trött på att gå omkring på jobbet och se ut som att jag gör något viktigt.min uppfattning är att får gubbarna bra betalt så är de självgående och engagerade och alla trivs.tjänar gubbarna pengar så tjänar vi pengar.Om dessa tre företag tänker driva samma linje i hel landet så är de dödsdömda,det kommer inte att hålla i längden,men det är väl polackerna man vill ha in.tur man snart går i pension.även om jag sitter på andra sidan så håller jag på er ,stå på er gubbar.
Säg din mening här.
