Snabba byggkurser på nätet kritiseras: ”En Vilda Västern-marknad”

Att arbeta i byggbranschen kan vara förenat med livsfara. Yrken som ställningsbyggare och lastkopplare-signalgivare arbetar dagligen med moment där minsta misstag kan få stora konsekvenser för den som utför jobbet, kollegorna eller tredje man.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver att den som utför farliga moment ska ha tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper, men regelverket säger nästan inget om hur utbildningen ska gå till. Därför kan ett certifikat från en kort webbkurs utförd från soffan och utan krav på identifiering bli fullt giltigt.

När Arbetsmiljöverket gör inspektioner på byggarbetsplatser ligger fokus främst på akuta risker som fallrisker, damm och farliga arbetsmoment. Kontrollen av utbildningsbevis sker mer sällan.

– Många i branschen tror att våra inspektörer kontrollerar allt när de är ute på en arbetsplats. Men det har vi inte resurser till, utan vi är en stickprovsmyndighet, säger Emil Gustafsson, sakkunnig handläggare på Arbetsmiljöverket.

Finns certifikatet på plats anses kravet i normalfallet uppfyllt. Arbetsmiljölagens utformning gör att myndigheten inte kan ställa krav direkt riktade till utbildningsföretagen och hur proven är utformade eller vem som faktiskt gjort testerna bakom skärmen.

Enligt Emil Gustafsson händer det att Arbetsmiljöverket ifrågasätter ett utbildningsintyg, för att kunna ställa ett sånt krav så behöver det tydligt påvisas och dokumenteras en okunskap hos arbetstagaren. Har inspektörerna tid och möjligheter till en mer omfattande kontroll, till exempel efter en olycka, så kan inspektörerna ställa fler och mer djupgående frågor runt kunskaper.

– Och då kan det visa sig att de inte kan svara, säger han.

Intyg ses ofta som garanti

Vår reporter Oliva Östlins tre timmar korta webbutbildning för ett ställningscertifikat skulle med största sannolikhet inte bli ifrågasatt. Trots att hon inte hanterat minsta spira. Och hade hon ändå blivit ”påkommen” så saknas konsekvenser.
För om en anställd uppenbart saknar kunskap kan ingen sanktionsavgift tas ut så länge ett utbildningsintyg visas upp. Samtidigt finns inga krav att rikta mot dem som utbildar, eftersom utbildningsföretagen ligger utanför myndighetens tillsyn.

– Ett utbildningsintyg uppfattas ofta som en garanti, men det säger egentligen inget om vilka kunskaper som finns i praktiken. Det är viktigt att komma ihåg att ansvaret alltid ligger på arbetsgivaren att säkerställa att de anställda har tillräckliga kunskaper, säger Emil Gustafsson.

Hans ord blottar en lucka i systemet. Grundproblemet är att Arbetsmiljöverket har krav på ”tillräcklig kunskap” för att utföra riskfyllda arbetsuppgifter. Vissa särskilt kritiska är belagda med utbildningskrav. Det finns dock ingen kvalitetssäkring av utbildningsgivare, krav på utbildningars längd eller standardiserade sätt att säkerställa kunskap. Ett utbildningsintyg är därför ofta inte värt mer än pappret det är tryckt på.

– Det är total katastrof, säger Johan Torstensson Aas, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Byggnads.

– När reglerna är otydliga och det varken finns något sätt att kvalitetssäkra utbildningar eller arbetstagarnas kunskaper så öppnar man dörrarna för oseriösa utbildare som bara vill tjäna enkla pengar. Det är även hur lätt som helst för oseriösa arbetsgivare att kringgå regelverken.

Johan Torstensson Aas menar att de snabba webbutbildningarna riskerar att ge allvarliga konsekvenser.

– Det här handlar om hela bygget. Det innebär att arbetstagare utan tillräcklig kunskap utför livsfarliga arbetsmoment, och att de som är ansvariga för arbetsmiljön inte är kapabla att ta det ansvaret. Bristande kunskap är ofta en orsak till allvarliga olyckor och arbetssjukdomar som kan drabba både individen själv, kollegor och tredje man.

”Vilda Västern-marknad”

Hos ställningsbyggarföretaget Plus Montage beskriver vd:n Therése Strindberg situationen som ohållbar.

– När kraven är otydliga får vi en Vilda Västern-marknad, säger Therése Strindberg.

Hon säger att Plus Montage aldrig skulle acceptera snabba webbutbildningar, men att hon känner till andra aktörer som gör det.

Hör Plus Montages vd:n Therése Strindberg om onlineutbildningarna: 

Problemen med utbildningsintyg är inte nya. Redan 2017 avslöjade Byggnadsarbetaren hur ställningsbyggare kunde få intyg utan att ha rätt kunskaper, i vissa fall utan att ens ha deltagit i någon egentlig utbildning. Fyra år senare slog Arbetsmiljöverket larm i en rapport till regeringen. Inspektörer hade då hittat arbetstagare som visade upp svenska utbildningsbevis, trots att de inte talade svenska. I praktiken hade de alltså papper på utbildning de rimligen inte kunnat ta till sig. Samma rapport pekade också på brister i kontrollen av utbildningsgivare och på att det ofta är oklart vem som faktiskt genomfört utbildningen.

Arbetsmiljöverket har lagstöd att ställa krav på arbetsgivaren och gör det också, men bara till viss del. För lastkopplare och signalgivare ska arbetsgivaren exempelvis se till att den anställda känner till arbetsmiljöreglerna och hur lyftanordningar fungerar.

Även för ställningsbyggare finns krav – i alla fall på pappret. Utbildningen ska innehålla vissa obligatoriska moment. Arbetsmiljöverket ger dessutom tydliga råd om hur utbildningen bör genomföras.
För allmän ställningsutbildning, upp till nio meter, rekommenderar myndigheten cirka 16 timmar där mer än hälften bör vara lärarledd. Men i praktiken ser det ofta annorlunda ut.

LÄS MER: Här blir vår reporter ställningsbyggare – på tre timmar
LÄS MER: Ministern vägrar intervju – inga skärpta regler för byggutbildningar på nätet

I dag finns ett stort utbud av webbutbildningar som inte följer rekommendationerna. Kurserna kan genomföras helt online, utan lärare, utan praktik, utan salstenta och på en bråkdel av den rekommenderade tiden.

– Jag kopplar det till när man som förälder ska lära sitt barn att simma, säger Emil Gustafsson.

– Jag skulle inte låta mina barn titta på en padda i fyra timmar om hur man simmar och sedan åka till en sjö och slänga i dem på djupt vatten.

Jag kopplar det till när man som förälder ska lära sitt barn att simma. Jag skulle inte låta mina barn titta på en padda i fyra timmar om hur man simmar och sedan åka till en sjö och slänga i dem på djupt vatten.

Måste lösas från toppen

Både Therése Strindberg och Byggnads tror att problemet måste lösas från toppen.

– Vi behöver gå långt upp för att det ska bli rätt och riktigt i alla led. Men det saknas i dag, säger Therése Strindberg.

Hon pekar samtidigt på att ansvaret inte bara ligger hos staten.

– Jag tycker också att beställarna måste ta större ansvar genom att efterfråga rätt kompetens när det gäller utbildning. Och sedan bör det regleras i kollektivavtalet.

Är stramare lagar den viktigaste åtgärden?

– Ja.

Facket vill se tydligare och mer bindande regler för utbildningar inom högriskjobb, med krav på praktik och oberoende kunskapskontroller. Johan Torstensson Aas menar att dagens ordning gör att säkerheten blir olika beroende på vilket företag som utför jobbet. Han tycker att det är orimligt att ansvaret vältras över på skyddsombud och seriösa arbetsgivare.

– Vi kan inte ha ett system där säkerheten hänger på hur ambitiös arbetsgivaren råkar vara, i jobb där ett misstag kan kosta liv, säger Johan Torstensson Aas.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.