Ska offerten kosta? Två snickare – en säger ja, den andra nej

I en grupp på Facebook väcktes nyligen frågan om det är dags för byggfirmor att börja ta betalt för offerter. Orsaken är den stora mängden arbetstimmar med pappersarbete som inte leder till några inkomster. Arbete utan betalning helt enkelt. Därefter följde en lång tråd där vissa var för och vissa emot.

De som var för menade att det är alldeles för många som begär in offerter enbart för att få banklån. När lånet sedan kommer hugger de själva tag i hammaren och gör jobbet. Andra menade att ”Svensson” tar in offerter av ren nyfikenhet.

– Det där är ganska vanligt. De utgår från en offert som någon gjort gratis. Sannolikt hade de aldrig tänkt att någon byggare skulle göra jobbet redan från början, säger snickaren Hans Svan.

Han har egen byggfirma, HS Bygg & Entreprenad, utanför Fristad. Tidigare har han haft flera anställda men nu kör han själv. Han tycker att det här med att ta betalt för offerter är en bra idé.

– Jag köper att kunderna vill ha in fler offerter så att de kan jämföra. Men folk plockar in från så många olika håll och av andra orsaker än att de faktiskt tänkt låta någon firma göra jobbet. Vi som räknar på jobbet är många gånger inte i närheten av att få dem. Det blir bara gratisarbete från vår sida och det är inte så roligt.

I takt med att Hans Svan skalat ner företaget har han i större utsträckning kunnat ta jobb åt bekantas bekanta. Något som gjort det här med offertarbetet lättare. Tidigare när han hade anställda gick hälften av offerterna i mål. Nu ser det lite bättre ut.

Flera firmor som tidningen pratat med säger att de lägger mycket tid på att skriva offerter. Det är dessutom ett arbete som de ofta måste göra utanför ordinarie arbetstid.

Hans Svan lägger minst två timmar på varje offert. Han berättar att han måste åka ut till platsen och sedan prata och bolla lite med underleverantörer. Ett arbete som ibland inte leder till någonting.

Vad ska man göra åt problemet?

– Det är en bra fråga. Det är svårt att komma åt det här, säger Hans Svan.

Tycker du att alla ska börja ta betalt för offerter?

– Det tycker jag. Sen finns det självklart personer i branschen som tycker att det är lite småaktigt att ta betalt.

En som däremot säger nej till att ta betalt för offerter är snickaren Christian Arezelius. Han driver Arezelius Bygg & Snickeri, ett byggföretag med en handfull anställda.

– Jag upplever inte att de offerter jag lägger inte leder till något. Jag har ett relativt nystartat bolag och har en offertmapp med 22 uppdrag och av dem har jag fått 19. Det är en extremt hög procent och lär inte fortsätta.

Hur har du lyckats så bra?

– Jag offererar inte på samma sätt som många andra. Jag lämnar en grov offert och jobbar sällan på fast pris. Jag kör de flesta projekten löpande för att få transparens. Det handlar om att kunden ska se vad den betalar för, till exempel hur materialkostnaden ser ut.

Märker du inte av att folk tar in offerter för att få lån och bygga själv?

– Det är klart att det kan hända. Det är därför jag gör en grovt uppskattad offert som de egentligen inte har så mycket nytta av. När vi sedan skriver avtal gör jag en mer noggrann beräkning.

Christian Arezelius berättar att det tar ungefär en timme att göra en grov offert till ett helt hus. Kostnadsförslag som visat sig vara riktigt pricksäkra. Han gör dem själv via ett program på datorn.

– Många byggnadsarbetare har inte kunskapen att göra det här jobbet. Jag förstår om man gått bygg att man inte kan Excel och där göra ett dokument som sköter jobbet åt en. Men jag kan säga att det egentligen inte är särskilt svårt.

Accepterar kunderna en mer översiktlig offert?

– De gör de och vi har hela tiden en dialog. Jag förklarar hur jag jobbar. Jag tror att väldigt mycket handlar om kommunikation. Om den inte fungerar känner sig inte folk bemötta korrekt. Snickarna är inte så ödmjuka alla gånger, men egentligen handlar det om att det är ett serviceyrke.

Så vad säger du, är det dags att ta betalt för offerter?

– Nej. Jag tycker att det är en ickefråga. Det där är ett problem i alla yrken där man har ett övergripande totalansvar. De dyker upp saker som inte är faktureringsbara, men som man måste leva med för att resten av verksamheten ska fungera.