info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V38

Ska Byggnads öppna dörren för f-skattare?

Det är med lika delar rädsla och lockelse som Byggnads börjat förbereda sig för ett historiskt beslut. Valet mellan att säga ja eller nej till att erbjuda egenföretagare medlemskap i facket.

Foto: Mostphotos (bilden är ett montage)

Första maj – arbetarklassens högtidsdag har just passerat. I över hundra år har ”ropen skalla” ekat om allt från rättvisa löner till sex timmars arbetsdag. Och ofta har arbetsgivarna fått sin beskärda del av den fackliga klasskampen via banderoller och talkörer. Därför är det med en viss nerv som Byggnads nu börjat gå i clinch med frågan om företagare, f-skattare, ska få vara med i facket.

Ända sedan starten av Svenska Byggnadsarbetareförbundet har byggfacket varit en förening för alla anställda byggnadsarbetare i landet. Principen med att de just ska vara anställda har varit så grundläggande och självklar att den står inskriven i Byggnads stadgar. Ja till och med i den första paragrafen. ”Byggnads är en sammanslutning för alla inom byggnadsverksamheten i Sverige anställda arbetare”. Den regeln har gällt sedan förbundet bildades 1949. Men möjligen är en förändring nu alltså på gång.

Det har bubblat under ytan i mer än ett decennium. Och orsaken till att frågan ens är aktuell är att arbetarfacken tycker att f-skattarna inkräktar och ställer till med problem på arbetsmarknaden för vanliga anställda. Vissa menar att det började på allvar 2009 när den borgliga regeringen gjorde en regeländring som innebar att det räckte med en uppdragsgivare för att få en f-skattsedel. Tidigare krävdes det tre. Förändringen gjorde det möjligt för arbetsgivare att ta in egenföretagare stadigvarande på en och samma arbetsplats. Konkret för byggbranschen innebar det att det plötsligt gick att plocka in ett helt lag med bara f-skattare på ett och samma bygge. Arbetarrörelsen rasade och krävde inför valet 2014 en lagstiftning för att lösa problemet. Men fram till i dag har ingenting hänt politiskt. Samtidigt har trenden med fler egenföretagare fortsatt.

– Det finns de som stått och gipsat ena dagen och som enbart varit välkomna dagen efter om de kommer tillbaka som f-skattare. Det är inte hållbart och inte bra för branschen, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.

LÄS ÄVEN: F-skattare om att vara med: ”Inte aktuellt”

Utvecklingen de senaste åren har mer eller mindre tvingat Byggnads att själva ta tag i frågan. Förbundet hade frågan uppe på kongressen redan 2014. Då var tiden inte mogen och det blev ett rungande nej. De följande åren fortsatte antalet f-skattare att bli allt större på landets byggen. Dessutom fick förtroendevalda tid på sig att mentalt vänja sig vid tanken på att släppa in icke anställda i facket.
Och plötsligt hade det otänkbara blivit tänkbart. Ja, inte helt och hållet men på kongressen 2018 togs ett första steg. Delegaterna röstade: utred frågan och lägg fram ett förslag för beslut under pågående kongressperiod.

– Det kan bli aktuellt nästa år, säger Johan Lindholm.

En rundringning till fackliga företrädare i Byggnads visar att det finns en osäkerhet om vad som kommer att hända om f-skattarna släpps in. Men en sak är alla eniga om, att problemet ökar och att något måste göras.

– Det blir fler och fler. Det är min känsla, säger Kenneth Swärd, ordförande för region Örebro-Värmland.

Samma bild målas upp av Jim Sundelin, ordförande region MellanNorrland.

– Det ökar. Ofta börjar det med att arbetsgivaren använder f-skattare som arbetar tillsammans med dem som är anställda. Det kan vara en tidigare arbetskollega som skaffat sig en f-skatt.

”Det är klart att det finns en potential i att värva f-skattare, men frågan är hur deras medlemskap ska se ut?” säger Kim Söderström, ordförande för region GävleDala. Foto: Malin Englund

Kim Söderström, ordförande på region GävleDala, har egna erfarenheter från hur det kan gå till från tiden då han var betongarbetare.

– Jag ringde till Skanska vid ett tillfälle och frågade om jag kunde få jobb där. Svaret blev att om jag skaffade en f-skatt kunde jag få ett arbete i Stockholm, det fanns hur många som helst.

Men Kim Söderström vill i nuläget inte säga om han är för eller emot att egenföretagare ska få bli medlemmar i facket.

– Det är klart att det finns en potential i att värva f-skattare, men frågan är hur deras medlemskap ska se ut? Vad ska vi hjälpa till med? Utredningen måste visa hur de ska hanteras. Om det går att göra på ett bra sätt har jag ingenting emot att vi kan hjälpa de här personerna.

Byggnads menar att f-skattarnas intåg på byggarbetsplatserna är ett hot mot hela den svenska modellen med ett starkt fack och en stark motpart som sätter upp spelreglerna tillsammans. De som kör eget omfattas inte av något kollektivavtal som reglerar anställningstrygghet, försäkringar, arbetstider med mera. Och om ännu fler väljer eller tvingas in i ett system med f-skatt riskerar det att leda till en nedåtgående spiral som på sikt urholkar den fackliga styrkan. Ett problem som facket på något sätt måste hantera. Att sitta med armarna i kors och inte göra något skulle enligt Johan Lindholm vara ”förödande för hela byggbranschen”.

Vilken väg kommer då Byggnads att välja? Att få några raka besked redan nu innan utredningen är klar är svårt. De flesta vill vänta med att ”välja sida” och se hur ”lösningen ser ut”.

Men en som är bestämt emot f-skattare är Kurt Stafsudd, mb-ledamot på Veidekke. Han menar att det skulle vara början på slutet.

– Om de kommer in blir det spiken i kistan för fackföreningsrörelsen. Då kommer det att handla om att äta eller att ätas. Den som kräver lägst lön och vill arbeta flest timmar kommer att få jobbet.

Han har på nära håll sett övergången till fler f-skattare de senaste åren. Hur det sker ”lite i det tysta”.

– Mest på många mindre företag med tio till femton anställda. Och jag tror att det kommer att eskalera.

Istället för att bjuda in till ett medlemskap vill Kurt Stafsudd se en satsning för att mota bort egenföretagarna.

– Facket måste jaga de här företagen. Ombudsmän, byggnadsarbetare som gått i pension och alla andra som är ambassadörer för facket måste ut på arbetsplatserna och predika kollektivavtalets värde. Det är den enda lösningen.

”Vi ska se om f-skattarna behöver någon form av skydd, hjälp eller annat stöd”, säger Byggnads
ordförande Johan Lindholm. Foto: Therese Perman

Vilken väg Byggnads än väljer så riskerar valet att bli fel. Säger facket nej samtidigt som antalet
frivilliga och ofrivilliga f-skattare fortsätter att öka riskerar man att tappa medlemmar och därmed hamna i en svagare förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna.

– Vår kollektiva styrka bygger på att vi har en hög organisationsgrad, säger Johan Lindholm.

Ett ja till medlemskap skulle kunna uppfattas som ett godkännande av f-skattare på bygget. Hur en sådan situation skulle utvecklas och användas på arbetsmarknaden är svårt att överblicka. Sannolikt skulle facket vid ett sådant scenario ha som mål att kunna erbjuda egenföretagarna avtal med kollektivavtalsliknande villkor för att upprätthålla någon form av ordning och reda.

– Det vi vet är att f-skattarna är oorganiserade och blir fler, ofta ofrivilligt. Vi ska se om de behöver någon form av skydd, hjälp eller annat stöd. Men exakt hur vet vi inte förrän utredningen är klar, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.

F-, a- eller FA-skatt

Den som kör egen firma och själv tar jobb måste ha en f-skattsedel. I dag-ligt tal brukar de kallas för f-skattare och de ska själva betala in skatt och sociala avgifter.

Är du anställd har du en a-skattsedel och där står a:et för just anställd.

Sedan finns det en kombo, en så kallad fa-skattsedel. Den ska användas av personer som varvar mellan att köra eget och anställningar.

Cenneth Niklasson
arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V38-39 desktop