Efter explosionerna: Sprängarna reagerar
De många sprängdåden oroar branschorganisationen för ovanjordssprängare. De befarar en ökad risk för stölder av sprängmedel.
Hittills har det skett över 100 sprängdåd i Sverige. Polisens bild är att det mesta av explosiva ämnen som kriminella använder har smugglats in i Sverige. Men enligt polisen är en del av dåden orsakade av sprängämnen som stulits, framförallt från byggarbetsplatser, rapporterar Ekot.
– I dag har vi ingen konkret bild över exakt hur mycket sprängmedel som faktiskt försvinner från exempelvis stölder på byggarbetsplatser. Det är något vi får titta på framåt, och försöka förbättra, så att vi kan följa upp det här på ett bättre sätt, säger Marie Borgh, chef för Nationella bomskyddet vid polisen, till Ekot.
Jan Johansson på Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, oroas över vågen av sprängdåd eftersom det ökar risken för att kriminella personer vill komma åt sprängmedel som används i det civila.
– Absolut, det finns på vår agenda, det är en obehaglig situation vi har i landet och vi kan bli drabbade av detta. Det är oroande givetvis. Vi försöker tala med våra medlemmar så att de är uppmärksamma på det här och jag ska ha ett möte med myndigheten för Samhällsskydd och beredskap och undersöka om det är något vi kan bidra med för att öka säkerheten, säger han.
Byggnadsarbetaren har tidigare berättat om en person som stal odetonerat sprängämne, dolor, på bygget under tolv års tid. Byggare stal sprängämnen på jobbet – hade arsenal hemma
Det är en ovanlig händelse. Normalt sett sker stölderna av sprängämnen på annat sätt. Enligt Jan Johansson krävs en kunskap för att kunna sätta samman stöldgodset till en laddning som exploderar. Man behöver både ha sprängämne, tändmedel och någon form av anordning för att antända laddningen.
– Det räcker inte att sno lite sprängmedel och tro att man blir farlig, säger Jan Johansson.
Han säger att han inte hört talas om några stölder av sprängmedel på byggen men att det kan ha förekommit utan hans vetskap. Däremot känner han till flera inbrottsförsök i sprängmedelsförråd under årens lopp. Det senaste inbrottsförsöket han vet om inträffade bara för några månader sedan i Värmland.
Vid ett annat tillfälle, några år tillbaka, stals 60 kilo sprängmedel och tändkapslar från en lastbil som parkerat med chauffören sovande i fordonet.
BEF organiserar 85 företag, cirka 80 procent av företagen som sysslar med ovanjordssprängning. Det finns också andra arbetsplatser och företag där stölder kan ha skett.
Finns det möjlighet att stjäla utan att det blir upptäckt?
– Det finns ett EU-direktiv om spårbarhet av sprängämnen, där varje del ska kunna spåras. Den är märkt med en streckkod och man är skyldig att föra ett register från tillverkning och till att sprängämnet ska förbrukas. Försvinner sprängämnen stämmer inte registret från varje entreprenör. Sedan är det inte så lätt i praktiken om man är en större en entreprenör som hanterar mycket sprängämnen och har flera förråd, säger Jan Johansson.
Om sprängmedel stjäls rubriceras det som stöld, det finns ingen egen brottsrubricering och därmed försvinner det in bland en stor mängd andra stölder.
– För att bryta trenden, anser Marie Borgh vid polisen, att det behövs en nationell lägesbild, där till exempel stölder av sprängmedel och beslag av explosiva varor kartläggs.
Därför inleds nu ett samarbete mellan polisens bombskydd, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Nationellt forensiskt centrum. NFC.
Målet är att kunna stödja arbetet mot den här typen av brottslighet och kom åt både de som beställer sprängningarna och de som utför dem.
Gå gärna med i Byggnadsarbetarens nya Facebook-grupp ”Arbetsmiljö på bygget” och få nyheterna i ditt Facebookflöde.