info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetaren 980×240 v10

Omid får nej efter nej från branschen: ”Ge mig en chans”

Nej till praktik och tufft att få jobb efter skolan. Så ser det ut för många unga inom bygg med utländsk bakgrund.
21-årige Omid Shirzad har sökt massor av rörmokarjobb, men inte blivit kallad till en enda intervju.
– Ge mig först en chans, säger han.

Omid Shirzad är medveten om att han sökt jobb i en utmanande tid. Men han kan inte låta bli att jämföra sig med sin klass, där två tredjedelar har fått vvs-jobb. Omid var den enda eleven med utländsk bakgrund. Foto: Britt Mattson

Omid Shirzad gnuggar händerna varma. Utomhus har temperaturen, trots solens strålar, nått tio minusgrader i centrala Sandviken. Efter en stund tinar Omids kylslagna händer upp inne på Espresso House och han berättar att han kom till Sverige som ensamkommande flykting från Afghanistan för fem år sedan.

Omid bodde första tiden i Sverige hos en svensk familj i en liten by, Gårdskär, några mil utanför Gävle. Han läste in årskurs nio i grundskolan och valde sedan vvs- och fastighetsprogrammet på Polhemsskolan i Gävle. Det var ett lätt yrkesval.

– Jag älskar att pilla och fixa med saker som har gått sönder. Ända sedan jag var liten har jag gillat det. Kompisar brukar ringa mig om det är stopp i avloppet eller duschen.

Dessutom fanns det gott om vvs-jobb och studievägledaren lovade att Omid skulle få jobb direkt efter utbildningen.

Omid gjorde praktik på två olika vvs-företag under gymnasietiden och gick ut med fina betyg våren 2020. Sedan dess har Omid sökt massor av vvs-jobb i Stockholm, Enköping, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken och Gävle. Men hittills har det varit väldigt trögt och han har inte blivit kallad till en enda intervju.

– Företagen säger att de har tillräckligt med personal och att de inte kan ta emot fler.

Omid Shirzad pluggar nu på distans för att bli undersköterska och jobbar som telefonförsäljare. Men drömmen om ett rörmokarjobb finns kvar. (Bygget på bilden har ingen anknytning till artikeln.)

Omid Shirzad är en av många unga med utländsk bakgrund som har sökt till ett byggprogram på gymnasieskolan de senaste åren. Andelen bygg- och vvs-elever med utländsk bakgrund har ökat sedan 2011.

Men hur ser det ut med jobben? Skolverkets senaste statistik visar att 61 procent av eleverna med utländsk bakgrund, som gick ut vvs- och fastighetsprogrammet 2014/15, hade etablerat sig på arbetsmarknaden tre år senare. För elever med svensk bakgrund var siffran 81 procent. För elever på byggprogrammet var skillnaden mellan utrikes och svenskfödda elever 14 procentenheter.

– Statistiken har varit ganska lika år från år och det är beklagligt att det är så, säger Lars Hanisch, undervisningsråd och ansvarig för bygg- och anläggningsprogrammet på Skolverket.

Så gick det för avgångseleverna

Så här såg det ut år 2018 för eleverna som slutade gymnasiet läsåret 2014/2015

VVS & FASTIGHET
Etablerade
Svensk bakgrund*: 81%
Utländsk bakgrund**: 62 %

Svag eller osäker ställning
Svensk bakgrund: 13%
Utländsk bakgrund: 26%


BYGG & ANLÄGGNING
Etablerade
Svensk bakgrund: 77%
Utländsk bakgrund: 63%
Svag eller osäker ställning
Svensk bakgrund: 16%
Utländsk bakgrund: 22 %

Källa: Skolverket.

VAD MENAS MED ETABLERAD?
Som etablerad har man nått en viss förvärvsinkomst och har inte varit arbetslös under året. Siffrorna anger inte om personen har fått just ett byggjobb, men branschtillhörigheten är hög.

*Svensk bakgrund: Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige.
**Utländsk bakgrund: Elever födda utomlands eller elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Källa Skolverket

 

Vad är förklaringen till att elever med utländsk bakgrund har svårare att få jobb?

– En förklaring kan vara att nyanlända ofta hamnar på småorter ute i landet, där det inte finns så många arbetstillfällen.

Enligt Lars Hanisch, som under flera år varit i kontakt med elever, yrkeslärare och skolledare ute i landet, har det också funnits en osäkerhet bland företagen att rekrytera medarbetare med utländsk bakgrund, både under och efter utbildningen.

– När skolan letar efter APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande) till elever, som har utländska namn, så blir det ofta en följdfråga som ”Kan hen svenska?”.

– Likaså har elever, som har sökt jobb efter utbildningen, upplevt att de har haft svårare att komma ut i arbetslivet. Men jag tycker att attityden har förändrats och att det har hänt mycket de senaste tre till fyra åren, säger Lars Hanisch.

Omid fick ett tillfälligt jobb på en restaurang under sommaren förra året och fortsatte sedan att söka jobb, även inom vården, på kaféer och lager. Under hösten var han arbetslös under flera månader och beskriver det som en tuff period.

I december fick han jobb som telefonförsäljare på ett företag som säljer hälsokostprodukter till privatpersoner.

– Det är okej, men det är inte riktigt min grej, förklarar Omid och äter en bit av blåbärspajen.

”Det är slitigt att jobba inom vården och det är mycket bättre lön som rör- mokare. Jag älskar ju att fixa med saker och vill jobba som rörmokare”, säger Omid.

Omid har sökt jobb i en utmanande tid, när coronapandemin dragit över landet. Och även om byggbranschen inte drabbats lika hårt som vissa andra branscher så har det blivit tuffare för unga att få lärlingsanställningar.

Enligt vvs-branschens yrkesnämnd har antalet utbildningsavtal, som tecknas mellan lärlingen och företaget, minskat med 30 procent under pandemins framfart under 2020 jämfört med samma period förra året.

Omid är förstås medveten om svårigheterna, men kan inte låta bli att jämföra sig med sin klass, där två tredjedelar av klasskamraterna har fått jobb inom vvs efter att de gick ut i våras.

Om det var många i min klass som inte hade fått jobb så hade jag förstått det, men det är hårt när de får jobb och inte jag

Omid var den enda eleven i vvs-klassen med utländsk bakgrund. Han är förstås inte säker på om det är orsaken till att han inte har fått jobb. Men han känner flera kompisar som inte fått jobb, trots att de har gått yrkesprogram där efterfrågan är stor på arbetskraft.

– Jag har två kompisar med invandrarbakgrund som har gått elprogrammet. De gick ut före mig och de var de enda i sin klass som inte fick jobb.

Så stor var arbetslösheten i procent bland utrikesfödda ungdomar, mellan 18-24 år, i december 2020. Totalt sett var arbetslösheten 11,8 procent bland unga. Källa: Arbetsförmedlingen

Men det går att förändra fördomar och attityder. Det visar samarbetet mellan Framtidsgymnasiet och Byggföretagen i Kristianstad som inleddes hösten 2018. Då var rektorn Bo Berntsson på Framtidsgymnasiet frustrerad, eftersom det fanns ett stort motstånd bland byggföretagen att ta emot de utrikesfödda eleverna när de skulle ut på APL.

– Vi kämpade och slet för att få ut dem, men de kom inte ut på praktik. När det var en Martin som ville ha en plats, så var det mycket lättare. Det fanns rädslor för det okända och att de skulle behöva lägga ner mycket mer tid på de utländska eleverna på grund av språket, säger Bo Berntsson.

Han skrev en debattartikel i Kristianstadsbladet där han tog upp problemet och tyckte att branschen skulle skärpa till sig. Han kontaktade Anders Fredriksson, chef på Byggföretagen Östra Skåne.

– Vi svarade väldigt tydligt i en debattartikel var branschen står i denna fråga, om vår och företagens värdegrund. Att det är självklart att vi ska ha en bransch som är öppen för alla, säger Anders Fredriksson.

Bo Berntsson.

Debattartiklarna gav resultat och både Bo Berntsson och Anders Fredriksson tycker att det idag är lättare att få ut eleverna i APL.

– Det finns fortfarande en del motstånd kvar, men inte i den utsträckningen som det var då, säger rektorn.

Samarbetet har fortsatt och Anders Fredriksson ringer i vissa fall själv upp medlemsföretag som vägrar ta emot elever med utländsk bakgrund.

– Jag ringer upp och tar ett snack. Jag berättar var branschen står och att det inte är okej att säga nej på grund av att en elev har invandrarbakgrund. Och de företag som jag har pratat med öppnar ofta upp för att ta emot eleverna sedan, säger Anders Fredriksson.

Mörkret har fallit över Sandviken och det är rejält kallt när vi vandrar bort till busshållplatsen och järnvägsstationen. Omid berättar att han nu pluggar på distans för att bli undersköterska, eftersom det är lättare att få jobb inom vården.

Men trots allt finns drömmen kvar.

– Det är slitigt att jobba inom vården och det är mycket bättre lön som rörmokare. Jag älskar ju att fixa med saker och vill jobba som rörmokare, säger han när han stiger på bussen hem till Hofors.

Annons
Brandskyddsföreningen 250×600 v10

Du läser: Omid får nej efter nej från branschen: ”Ge mig en chans”