info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet 980×240 v38

Norge följer inte Sveriges väg – skärper gräns för kvarts

Norge gör tvärtemot Sverige och säger ja till sänkt gränsvärde för kvartsdamm till hälften. Målet är att hindra att arbetare blir sjuka. Detta har experter krävt också i Sverige och nu är frågan vad svenska Arbetsmiljöverket gör.

Norge väljer en annan väg än Sverige och skärper reglerna mot kvartsdamm, för att hindra sjukdom bland arbetare. Foto: Mostphotos

Åtskilliga arbetare utsätts för och skadas av kvartsdamm, som bland annat kan ge lungsjukdomarna silikos, kol och lungcancer. Riskerna har fått forskare både i Sverige och internationellt att kräva lägre gränsvärden. De hävdar att arbetare kan skadas och dö, även om de följer alla regler.

Från den första juli i år halverade Norge gränsvärdet från 0,1 milligram kvartsdamm per kubikmeter luft till 0,05. Alltså det värde en arbetare får utsättas för i genomsnitt under en arbetsdag. Hälsovinsterna är så stora att det finns inga tekniska eller ekonomiska skäl att inte göra en sänkning, resonerade norska Arbeidstilsynet, en motsvarighet till Arbetsmiljöverket. Ändringen är nu införd i deras föreskrifter.

Läs också Protest mot dammbeslut: "30 dödsfall extra per år"

Det är tvärtemot Sverige som 2018 beslöt att behålla sitt gamla gränsvärde på 0,1 milligram, något som experter inom arbetsmiljö starkt protesterade mot. 0,1 är en nivå som EU slagit fast i ett direktiv och det gäller i flera andra EU-länder. Men direktivet är en mininivå. Det får vara lägre och flera länder har lägre gränsvärde, som exempelvis Finland och USA.

Ingen kan längre påstå att man inte vet om riskerna

– Det är ett mycket klokt beslut av Norge. Egentligen borde gränsvärdet sänkas till 0,025 milligram per kubikmeter luft, för att verkligen skydda arbetarna. Men detta är ett bra och viktigt första steg, säger Maria Albin, överläkare och professor vid Institutet för miljömedicin i Stockholm.

Hon och flera arbetsmiljömedicinska experter har under lång tid försökt påverka Arbetsmiljöverket att sänka gränsvärdet.
– Ingen kan längre påstå att man inte vet om riskerna. Detta handlar om den enskildes rätt att inte utsättas för allvarlig risk att bli skadad eller dö av sitt arbete, säger Maria Albin.

Enligt henne och kollegornas beräkningar hade man kunnat spara 16-30 dödsfall per år i silikos, lungcancer, kol och njursjukdomar i Sverige genom ett sänkt gränsvärde. Och ytterligare personer från att insjukna.

Läs också Trots forskarnas varningar – gränsvärdet på kvarts sänkts inte: "Kan dö i onödan"

Då Arbetsmiljöverket skulle ta ställning till en eventuell sänkning, la verket först ett förslag om en halvering. Men ändrade sig sedan och beslöt att behålla det gamla. I bedömningarna ingick bland annat underlag från EU och svenska arbetsgivare protesterade och hävdade att hälsoeffekterna vid en sänkning skulle bli för få, i förhållande till kostnaderna.

Också i Norge har myndigheterna tagit ställning till ett underlag från EU, som bland annat bedömer kostnaderna för företagen. I sin motivering slår norska Arbeidstilsynet ner på brister i redovisningen av dessa kostnader. En kritik som även Maria Albin fört fram.

– Då de beräknar hälsovinster har de till exempel bara tagit upp lungcancer, inte också de människor man kan rädda från silikos och kol. Det är för snävt beräknat, säger hon.

Tycker vi det dröjer för länge finns det en möjlighet att vi gör en egen översyn

Norska Arbeidstilsynet anser att de fakta som lagts fram av forskare om hälsoriskerna och hälsovinsterna man gör av att sänka gränsvärdet, är avgörande.

Verksamheter som brytning av sten och anläggningsjobb, som båda innebär mycket kvartsdamm får tills i februari 2022 på sig att ställa om till den nya bestämmelsen. 

Men varför tog svenska Arbetsmiljöverket ett annat beslut än sin norska motsvarighet?

Frågan går till Karin Staaf, sakkunnig för kemiska arbetsmiljörisker vid Arbetsmiljöverket.

– Det finns ett vetenskapligt underlag som talar för att vi borde sänka gränsvärdet, men sedan ska man också ta hänsyn till ekonomiska och tekniska faktorer om man ska besluta om en sänkning. Vi valde att behålla vårt gränsvärde för att vi skulle ha samma som EU-gränsvärdet. Men det ska göras en översyn av det gränsvärdet och tanken var att vi skulle vänta in det. Men tycker vi det dröjer för länge finns det en möjlighet att vi gör en egen översyn i Sverige, säger hon.

Innebär det att ni öppnar för en sänkning, i likhet med Norge?
– De har gjort en senare översyn än vi och jag vill inte kommentera deras beslut. Kommer det ny information är det en faktor som gör att vi kan se över gränsvärdet. Det är möjligt att vi hade kommit till samma slutsats som Norge idag, säger Karin Staaf.

Läs också Alarmerande resultat i dammkoll: "Skadas för livet"

Hon påpekar att Arbetsmiljöverket har flera krav på arbete med kvartsdamm vid sidan av gränsvärdet, bland annat på medicinska kontroller.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Annons
Henkel 250×600 v38

Du läser: Norge följer inte Sveriges väg – skärper gräns för kvarts