Förlorar tusenlappar i extra studiestöd: "Byggnads måste justera det"
Mitt i livet ska golvläggaren Åke Tholin omskola sig till bygglovshandläggare. Eftersom Byggnads inte har skrivit under huvudavtalet förlorar han flera tusen kronor i månaden i extra studiestöd. "Det blir ett jäkla avbräck", säger han.
Efter 13 år i golvläggarbranschen bestämde sig Åke Tholin för att göra något annat.
– Jobbet sliter på kroppen och man blir inte yngre med åren. Jag vill testa något nytt och inte fastna i ett och samma yrke hela livet.
Han sökte sig därför till den tvååriga utbildningen som byggnadsinspektör och tillsynshandläggare (PBL) och kom in.
– Jag ser fram emot att gå utbildningen, förklarar Åke som börjar utbildningen i slutet av augusti.
”Jag slår i taket flera gånger om”
Åke Tholin har rätt till det statliga omställningsstudiestödet från CSN under 44 veckor.
Omställningsstödet ersätter 80 procent av inkomsten upp till ett tak på 31 276 kronor. Som golvläggare tjänar Åke Tholin betydligt mer – 42 000 kronor i månaden.
– Jag slår i taket flera gånger om, förklarar Åke.
För att få ut mer pengar finns det ett extra kollektivavtalat studiestöd som betalas ut till arbetare från Trygghetsfonden TSL.
Jag kunde inte få de där extrapengarna
–Tanken är att tjänar du mer än vad studiebidraget från CSN kan täcka så får du även det kompletterade studiestödet, säger Daniel Strömblad, chef för utbildning och vägledning på Trygghetsfonden.
”Nästan en halvering av min inkomst”
Men när Åke Tholin kontaktade Trygghetsfonden fick han reda på att det inte gick att få det kompletterande studiestödet, eftersom Byggnads inte skrivit på huvudavtalet.
– Jag kunde inte får de där extra pengarna.
2022 skrev Svenskt Näringsliv, LO och PTK under huvudavtalet, ett centralt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om omställning, uppsägning och kompetensutveckling.
Byggnads och flera andra fackförbund valde att stå utanför avtalet, bland annat på grund av försvagningen i anställningsskyddet.
Villkor för omställningsstudiestödet från CSN:
- du måste vara mellan 27 år och 63 det år som du söker
- ha arbetat sammanlagt minst åtta år de senaste 14 åren
- ha arbetat minst 12 av de senaste 24 månaderna innan din ansökan
Villkor för det kollektivavtalade studiestödet från Trygghetsfonden
- att omställningsstudiestödet ska vara beviljat av CSN.
- att du omfattas av ett kollektiv- eller hängavtal på din arbetsplats, där den fackliga organisationen har skrivit på huvudavtalet
- din tidigare månadslön måste ligga över CSN:s inkomsttak (över 31 276 kr per månad)
Läs mer om villkoren här.
Att börja studera mitt i livet innebär ett stort ekonomiskt avbräck. Som student får Åke Tholin cirka 23 000 kronor före skatt under fyra veckor i omställningsstudiestöd från CSN, enligt Trygghetsfondens beräkningstjänst.
– Det blir nästan en halvering av min inkomst, säger Åke Tholin som har tre barn som bor hemma.
LÄS MER: Seko svänger och tecknar nytt huvudavtal – men Byggnads vägrar
”Ett jäkla avbräck”
Om Åke Tholin hade fått det kompletterande omställningsstödet hade privatekonomin sett betydligt ljusare ut. Totalt förlorar han 56 452 kronor i extra studiestöd under 44 veckor.
– Det blir ett jäkla avbräck. Vi får väl spara in någonstans. Min fru jobbar heltid, men om jag hade varit själv hade det blivit riktigt kärvt.
Byggnads måste justera det på något sätt
Han tycker att Byggnads borde inse konsekvenserna av att förbundet inte skriver på huvudavtalet.
– Det kan inte vara meningen att man förlorar pengar som medlem på grund av att de inte har skrivit på huvudavtalet. Byggnads måste justera det på något sätt.
Vad tycker du att de ska göra?
– De får väl ta pengarna ur strejkkassan eller någon annan kassa eller skriva på huvudavtalet.
Byggnads: Fler som tjänar på det
Byggnadsarbetaren har sökt Byggnads avtalssekreterare Emil Persson. Han svarar via mejl:
När huvudavtalet förhandlades fram av Svenskt Näringsliv, LO och PTK så innehöll det ett omställningsskydd men också ett kraftigt försämrat anställningsskydd. Byggnads valde, tillsammans med flera andra förbund, att stå utanför överenskommelsen.
Bedömningen var att det inte var rimligt att arbetstagarna skulle betala för rätten till utbildning med en försämrad anställningstrygghet. För enskilda medlemmar kan beslutet tyvärr få negativa konsekvenser. Den samlade bedömningen var dock att fördelarna i försäkringsavtalet inte vägde upp försämringarna av anställningsskyddet. Flertalet medlemmar tjänar på att ha kvar en starkare anställningstrygghet.
