info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 940 x 260 V20-21

Därför stängs Sofie ute

Trots att byggandet går för högtryck och arbetslösheten sjunker, förblir andelen arbetslösa kvinnor nästan dubbelt så hög som snittet i branschen. I en unik enkätundersökning granskar vi varför.
Sofie Westergren är utbildad plåtslagare. Hon har varit arbetslös sedan november 2014.

Minst åtta byggkranar är i rörelse, roterar fram och tillbaka för att hämta last. Gnisslet från maskinerna blandas med motorljudet från bilarna som stänker upp snömodd på vägen. På några av de halvfärdiga grå betongkropparna, som ska bli bostäder, skymtar byggnadsarbetare, i gula varselkläder. Det är byggboom i Örebro och på området Ladugårdsängen byggs det just nu massor av lägenheter. Några hundra meter därifrån står plåtslagaren Sofie Westergren, 25, och ser på när de andra arbetar.
– Jag saknar stämningen på byggarbetsplatsen. Jag trivdes väldigt bra, där kan jag vara mig själv, säger Sofie Westergren när fotografen tar bilder på henne framför en av byggarbetsplatserna.

Arbetslös sedan november
Sofie Westergren har varit arbetslös sedan november 2014. Den totala arbetslösheten var 10,4 procent för kvinnor i Byggnads a-kassa i november 2015 (5,3 procent för männen). Andelen arbetslösa kvinnor var därmed ungefär dubbelt så stor jämfört med arbetslösheten för männen. Även några år tillbaks i tiden, 2010 och 2012, rådde samma förhållanden, trots att konjunkturen var sämre och arbetslösheten högre.

Inga omklädningsrum
Under ungefär ett år har Sofie Westergren sökt åtskilliga jobb i hemkommunen Örebro, men även i Västerås, Katrineholm, Stockholm och Göteborg. Hon har yrkesbevis, flera års erfarenhet och söker dessutom jobb i ett yrke där det är stor brist på sökande. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos har arbetsgivarna svårt att hitta kvalificerade byggnadsplåtslagare och arbetsmarknaden bedöms som mycket god. Men när Sofie har sökt jobb har intresset från arbetsgivarna varit svalt. Två till tre av arbetsgivarna svarade att de inte hade möjlighet, eftersom de bara hade ett omklädningsrum eller inget omklädningsrum alls.
– På ett annat företag sa arbetsgivaren att vi har pratat med en kille och vi kör på det. Vi tror inte att du skulle passa in, vi har mest gubbar på verkstaden, berättar Sofie.
Känslan att det finns ett motstånd mot att anställa kvinnor delar Sofie Westergren med flera andra. Byggnadsarbetaren har med hjälp av Byggnads a-kassa gjort en enkät bland kvinnor, som var arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder under augusti förra året. I enkäten har de bland annat fått svara på om det finns ett motstånd från arbetsgivarna mot att anställa dem. 37 procent av dem som svarat på frågan, har svarat ja (37 av 101).

På flera öppna frågor har kvinnorna svarat att de blivit bortvalda, eftersom arbetsgivaren tror att de inte orkar lika mycket som männen. En arbetsgivare tyckte att kvinnan var för kort och därför fick hon inte jobbet. I andra fall har det, som för Sofie, handlat om att arbetsgivaren inte har extra omklädningsrum eller att kvinnorna inte tros klara jargongen på arbetsplatsen. I svaren framkommer det också att kvinnor diskrimineras på grund av framtida graviditeter och vård av sjuka barn.

”En hotbild att släppa in kvinnnor”
Eva Amundsdotter är genusforskare på Centrum för genusforskning, vid Karlstads universitet. Hon förklarar att forskning visar att det finns en genusordning i samhället som innebär att män värderas högre än kvinnor. I starkt mansdominerande sektorer är det därför svårare att komma in som kvinna och det frodas en stark kultur av mansdominans.
– Det blir en hotbild att släppa in kvinnor och man riskerar en feminisering. ”Det här är vår värld, här ska kvinnor inte komma in.” Man vill bevara det manliga rummet, som manifesteras i starka mansmiljöer. Den här formen av uteslutning av kvinnor i minoritet görs hela tiden. Det spelar ingen roll vilken bransch det är, anser Eva Amundsdotter
– Det tar sig bara olika uttryck. I vissa branscher är det mer rakt på, i andra är det mer subtilt, förklarar hon.

LÄS MER: ”Män supportar män”

Plåtslagaren Sofie Westergren tycker att ansvaret ligger hos arbetsgivaren och att cheferna måste våga anställa tjejer.
– Pröva att anställa en tjej och stötta henne om någon går över gränsen.
I vissa fall tror hon att arbetsgivarna kan vara rädda för att det kan bli problem och trakasserier om en kvinna kommer in på arbetsplatsen.
– Eftersom det förekommer trakasserier, och de vet hur de själva och gubbarna snackar, så kanske man tänker ”Ska vi verkligen ta in en tjej, stackars tjej?”

Mejla din erfarenhet av att söka byggjobb som kvinna (Klicka på länken).

Sofie har själv varit med om kommentarer på arbetsplatsen som ”Du kan diska min matlåda också” och ”Du kan väl sopa golvet i stället för att arbeta som plåtslagare”.
Vid ett annat tillfälle gick en arbetskompis över gränsen. Sofie sa till honom och efteråt såg hon hur en annan äldre arbetskamrat pratade honom till rätta.
– Det finns väldigt många bra gubbar som stöttar en.
Just nu bor Sofie hemma hos sina föräldrar på en gård utanför Örebro. Under arbetslösheten har hon ägnat tid åt att sköta om familjens hästar och hon tycker att det är tur att hon har dem.
– Vissa mornar måste jag intala mig att det finns en anledning att gå upp, men jag måste för att ta hand om dem.
Sofie Westergren vill komma ur arbetslösheten. Hon vill ha ett jobb, så att hon kan tjäna pengar och flytta hemifrån och hon drömmer om en egen lägenhet. Hon valde att bli plåtslagare, eftersom hon tyckte att det var roligt och kreativt, men också för att det fanns gott om jobb. Nu funderar hon på att söka sig bort från plåtbranschen och har börjat tänka på andra yrken.
– Jag har sökt jobb i ett år nu. Om man har en utbildning och yrkesbevis, så ska man också kunna få ett jobb, resonerar hon.

Annons
Aerfast 250×600 V21-22
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer