Kundens dåliga omdöme kan slå hårt tillbaka
Det är fem personer i badrummet: plattsättaren, arbetsledaren från golvföretaget, besiktningsmannen från försäkringsbolaget, kontrollanten från GVK – det vill säga jag – samt husägaren, som också är beställare. Stämningen är allt annat än god. Husägaren är upprörd!
Husägaren vill att klinkergolvet läggs om eftersom han är tvungen att använda en gummiraka för att få ned allt vatten i golvbrunnen efter att han duschat. Så ska väl inte ett nytt badrum fungera?
Arbetsledaren förklarar att golvlutningen ligger inom det intervall som reglerna föreskriver; om än med minsta möjliga marginal. Han påminner husägaren om att han har upplyst honom om konsekvenserna av att välja stora klinkerplattor. Det blir så här då, med avrinningen.
Men då börjar husägaren i stället röja om att wc- och tvättställsrören ligger för nära väggen. Se där ett fel till. Någon information om det har han inte fått överhuvudtaget, säger han argt och pekar med foten på de sprillans nya rören.
Hade han bara förstått hur mycket det påverkade kvaliteten hade han gärna betalat lite mer för att dra rören på ett annat sätt. Det fattar väl alla?
Stämningen är allt annat än god. Husägaren är upprörd!
Nu ber kontrollanten från GVK arbetsledaren från golvföretaget att ta fram avvikelserapporten. Det är de papper där alla undantag från regelverket noteras för att sedan skrivas under av beställaren. Men som så många gånger förr finns det inget sådant dokument och ingen namnteckning.
Och nu står de inblandade alltså här och bråkar i ett nytt badrum, där ord står mot ord. När det gäller våtutrymmen handlar det dessutom ofta om stora summor. Speciellt för privatpersoner, som redan från början undrar hur en så liten del av huset kan sluka så mycket pengar.
Många känner inte ens till att det finns branschregler att hålla sig till utan låter idéer och drömmar ta över, eller så vill de spara. Informationsbladet om våtrum läste de bara rubriken på. Och så beordrar kunden byggnadsarbetarna på plats att göra som hen tycker. Nog anar yrkesfolket att lösningen inte kommer att bli så bra, men de rycker på axlarna och gör som husägaren vill.
Det borde de inte ha gjort, för konsekvenserna kan bli höjd skaderisk och oväntade problem – vatten på golvet till exempel.
Och har entreprenören inte gjort en avvikelserapport där de olika valen och lösningarna skrivits ned och godkänts, blir de ansvariga för kundens dåliga omdöme.
Visst är det så att många byggnadsarbetare inte gillar dokumentation. Eller så sätter språkförbristningen käppar i hjulet. Men det tar oftast inte mer än en kvart att skriva en avvikelserapport mot 4–6 veckor att göra om ett badrum.
Så plocka fram pennan eller paddan nästa gång du påbörjar ett nytt uppdrag. För det är roligare med beröm än gräl, när du är färdig med jobbet.
För entreprenörer och hantverkare med självbevarelsedrift.
För muntliga överenskommelser; i synnerhet när det gäller våtrumsarbeten.
Bengt Bohm arbetar som länskontrollant för GVK sedan 2001 i västra Götaland-distriktet. Dessvärre har han många gånger tvingats lyssna till diskussioner gällande vad som sagts mellan beställare och entreprenör. Och där ingen har facit.
