Det fuskas och skyndas på – utan analys och ansvar
Ganska nyligen gick arbetsmiljöveckan av stapeln. I år var temat psykosocial arbetsmiljö. Något som många kanske ler åt i byggbranschen; ”Vad då, ska vi snacka om hur folk mår när byggnadsarbetare riskerar att ramla platt ned i asfalten och dö?” typ.
Men inget kan vara viktigare i just denna bransch. För arbetsmiljö och olyckor hänger ihop i allra högsta grad. Jag brukar ibland kalla bygg för ”den sista bastionen” för de seglivade unkna machovärderingar som fortfarande gäller på många av landets byggarbetsplatser. De skrämmer inte bara bort kvinnor; med gamla machoideal kommer också alla fruktansvärda ”nyheter” som består av svåra olyckor och död. Bara de senaste exemplen från vår tidning är en avsågad hand, ett fall från sjutton meter platt ned i golvet mot en säker död och en bygghiss som klämt en byggnadsarbetare svårt.
Sånt här borde inte alls få hända. Likväl fortsätter det att göra det. När journalister i andra media pratar om katastrofer som undantag, är det vardag för oss som bevakar bygg.
Visst; byggarbetsplatser är svåra miljöer eftersom de innebär höga höjder, tunga lyft, transporter och många andra farliga moment. Men riskanalyser och ansvar lyser fortfarande alldeles för ofta med sin frånvaro. Det fuskas och skyndas på. Inte ens ett enkelt alkoholtest görs vid olyckor – många är faktiskt påverkade på jobbet – och arbetsgivarkulturen innebär inte sällan att snacka bort sitt ansvar och skylla på offret.
Det måste bort. Givetvis för trevnadens skull men framför allt för säkerheten. Och för att få möjlighet att rekrytera medarbetare som kräver lite mer av sin arbetsplats än att riskera att man kanske aldrig kommer hem efter jobbet.
Bästa snackisen i år måste ju vara Ikeas namn på sin ledlampa. Nämligen ”Ormsäker”!
Varför fimpa investeringsstödet till hyresrätter? Det kommer påverka boende och byggande negativt.
