Så ska solpaneler få en andra chans
Många solpaneler som plockas ner fungerar fortfarande, men i dag saknas ett bra system för att testa och sälja dem vidare. Nu har forskare och branschaktörer tagit fram en plan för hur fler paneler ska kunna leva vidare. Så här ska det gå till.
En del solpaneler som tas ur bruk fungerar. Det finns ingen statistik över hur många det handlar om, men enligt Andreas Feldmann, docent i industriell ekonomi på KTH i Stockholm, är de allt fler. Nya paneler har blivit mycket effektivare och det kan därför löna sig att byta ut äldre varianter trots att de fortfarande fungerar.
– Jag känner till företag som har börjat göra det i Sverige. Utomlands är det vanligare eftersom de ligger före i utvecklingen, säger Andreas Feldmann.
Fungerande paneler tas också ner i samband med att hustak ska renoveras. Då passar många på att byta till nytt och de äldre blir avfall. En slutsats i forskningsprojektet Circsolar, ett samarbete mellan KTH och branschen, är att det måste bli enklare att återbruka fungerande paneler.
Krävs en standard
För att veta vilka paneler som går att återanvända måste de kontrolleras. Problemet är att det saknas en standard för hur det ska gå till. Bland annat behöver både elsäkerhet och panelernas effekt kontrolleras. Utan en tydlig standard blir testerna lätt omfattande.
– När man inte har bestämt exakt vad som är viktigt att kontrollera riskerar allt att bli viktigt. Dessutom är icke-standardiserade tester dyrare att genomföra, säger Andreas Feldmann.
Tanken är därför att få fram ett enklare och tydligare sätt att testa som gör processen billigare. Det ska gå snabbare att avgöra vilka paneler som kan användas igen, vilka som behöver repareras och vilka som ska återvinnas.
Det behövs en marknad
Men det räcker inte med smidigare kontroller. Det behövs även en marknad där det går att sälja begagnade paneler. Det finns det inte i dag. Nya paneler är relativt billiga. Samtidigt står arbetet för ungefär hälften av kostnaden vid en installation och den kostnaden är inte lägre för begagnade paneler.
– Då blir det svårt att få ekonomi i att plocka ner en gammal panel, testa den och sedan montera upp den någon annanstans.
En idé för att öka efterfrågan på begagnade, godkända paneler är att staten går in. Exempelvis med krav på återvunnet i offentlig upphandling.
Bättre koll på producentansvar
Företag som säljer solpaneler i Sverige har producentansvar. Det betyder att de ska vara med och betala för att panelerna samlas in och tas om hand när de är uttjänta – även om panelerna har suttit uppe i 30 eller 40 år. Det måste finnas ett fungerande producentansvar även på lång sikt, anser Circsolar-deltagarna. Det blir extra viktigt eftersom mängden uttjänta solpaneler väntas öka kraftigt i Sverige.
Ska sorteras som batterier
I dag lämnas panelerna som elektronikavfall men tanken är att de framöver ska sorteras för sig, ungefär som batterier gör i dag. En solpanel består till stor del av glas och aluminium. Den innehåller också kisel, koppar och små mängder silver. Aluminiumramen är lätt att återvinna. Även glaset går att ta hand om, men där finns ett problem.
– Glas är en billig råvara. Ska det kunna användas till nya glasprodukter måste det dessutom vara mycket rent, och det kan kosta pengar att rena, säger Andreas Feldmann.
Kisel går också att återvinna, men det görs enligt honom inte i någon större skala i dag. Det kräver mycket energi och är svårt att få helt rent. Andra värdefulla material, som ingår i små kvantiteter, går i dag till stor del förlorade i återvinningen.