Det var under det fjärde kvartalet förra året som TBM:arna på på ackord arbetade ihop till den högsta lönenivån någonsin. Snittet hamnade på 225 kronor för hela landet. Det på sammanlagt 5,7 miljoner arbetstimmar, vilket är något fler timmar än normalt. Bäst gick det i region Stockholm-Gotland där man gnetade ihop 236 spänn i timmen. Ytterligare en region hamnade över 230 kronor när det gäller ackordet.
Genomsnittet för de som gick på tidlön blev 199 kronor i timmen. I sex av de elva regionerna ligger tidlönen nu över 200 kronor i timmen. Antal timmar i underlaget för tidlön var under kvartal fyra 10,6 miljoner.
I allt fler regioner närmar sig takläggare med tidlön en medellön på 200 kronor. Tre regioner har bränt på lite extra, de har redan passerat den magiska nivån.
Men vi börjar med prestationslönen. Fyra av Byggnads elva regioner redovisar timmar på ackord. Totalt handlar det om 22 000 arbetstimmar under tremånadersperioden. I topp Gävle-Dala där man mätte upp 262:65 kronor på drygt 2 000 timmar. Överlägset flest ackordstimmar hade man i region Öst med 12 300.
Tidlönen då? Ja där var antalet timmar 135 000 för hela landet och högst lön betalades ut i Örebro-Värmland med 203 kronor. Ytterligare två regioner, Mälardalen och MellanNorrland, hade en tidlön över 200 kronor.
Den här gången gäller lönestatistiken för perioden sep-nov 2019. Bäst när det gäller ackordet är region Stockholm-Gotland med ett snitt på 283 kronor i timmen. Antalet ackordstimmar för hela landet som ingår i underlaget var lite mer än vanligt. Nämligen 60 000.
Högst tidlön hade plattsättarna i region Öst med 215 kronor. Totala antalet arbetstimmar på tid var 200 000.
Skillnaden mellan genomsnittslönen för prestations- och tidlön ligger nu på 52 kronor i timmen. Utslaget på en månad är skillnaden nästan 9 000 kronor.
Medellönen för ställningsbyggare som går på tidlön ligger nu på 191 kronor i timmen. Bäst tjänar ställningsbyggarna i region Småland-Blekinge. Antal timmar som ingår i underlaget denna gång, för perioden september till och med november förra året, var 373 000.
Tidlönen för landets golvläggare har ökat med nästan 5 kronor i timmen det senaste året. I flera regioner ligger nivån nu över 200 kronor. I tre regioner över 210 kronor.
Antalet timmar som ingår i underlaget för tidlönen var 670 000.
Genomsnittet för prestationslönen blev 257 kronor. Det innebär att ackordet ökat med drygt 9 kronor det senaste året. I topp region Öst. Ackordstimmar som ingår denna gång var 47 000.
Nu är det dags! Ridån ska upp och strategier blottas. För förhandlingsdelegationerna är det tre år sedan sist. Möjligen har de varit på träningsläger på någon basar, ty skillnaden är inte speciell stor.
I början av februari ska fack och arbetsgivare växla avtalskrav för de fem kollektivavtalen i byggsektorn. Först då vet vi vad som konkret finns på bordet och först då börjar förhandlingarna på allvar.
Men vad krävs då för att vinna framgång i denna tvekamp? Egentligen inte mycket. Handlar mest om att vara lagom fräck, ha ett bra sittfläsk och om det behövs – visa att man menar allvar. I mångt och mycket är skillnaden mellan avtalsdiskussioner och förfarandet när det ska prutas på en basar inte speciell stor. Det handlar om samma slags spel mellan två parter som i grund och botten vill eller måste komma överens.
De flesta av oss har någon gång prutat. Det gäller att vara fräck men absolut inte oförskämd. Då blir det ingen uppgörelse. Samma sak gäller avtalskraven. Det är viktigt att lägga sig på en bra nivå. Det får gärna svida lite för motparten när avtalskraven presenteras, men sedan ska den första reaktionen ersättas med en känsla av att ”det kanske är möjligt att komma överens”. Att däremot salta kraven för mycket ger enbart motpartens förhandlingsdelegation extra energi. En kraft som sedan kan användas för att elda upp de egna leden. Så lite svenskt lagom är en bra strategi till en början.
Sedan infaller fas nummer två – sittfläsksperioden. En förhandlare som kan sitta länge på rumpan och vara lagom ointresserad når troligen störst framgång. Samma sak på marknaden. Den av köparen och säljaren som verkar minst engagerad kommer sannolikt segrande ur spelet.
Och till slut, när marknaden stänger för dagen eller avtalet löper ut, funkar det inte att vänta. Nu når skådespelet sitt crescendo. Sura miner på marknaden, ilskna avtalsförhandlare, skoförsäljare som gestikulerar vilt och varsel om strejk. Här gäller det att vara övertygande och inte vika sig. Och att vara en slipad strateg när vapen ska väljas. Som sagt – den som vågar visa att man menar allvar tar hem spelet.
En region dubblerar genom att ligga högst både när det gäller ackord och tidlön för landets snickare, betongarbetare och murare. Och det handlar inte överraskade om Stockholm-Gotland.
Vi börjar med ackordet. Snittet i landet är nu 223 kronor i timmen och den siffran bygger på totalt 5,8 miljoner ackordstimmar under perioden september till och med november 2019. Under det senaste året har ackordsförtjänsten ökat med 0,97 procent. Stockholm-Gotland ligger i topp med 236 kronor.
Medellönen för tidlönen blev 199:39 kronor vilket innebär att tidlönen ökat med 2,77 procent jämfört med sep-nov 2018. Antalet timmar på tidlön under perioden var 10,2 miljoner.
Medellönen för golvläggare på tidlön ligger nu på 207:10 kronor i timmen. Foto: Mostphotos
Högst medellön bland landets golvläggare med tidlön har man nu i region Väst. De hade under tredje kvartalet en snittlön på 212:37 kronor. Tidlönesnittet för hela landet hamnade på 207 kronor i timmen, vilket motsvarar en ökning med nästan fyra procent. Antal timmar som ingår i underlaget var 492 000.
Antal timmar på ackordet var betydligt lägre. Bara 29 640 finns redovisade för kvartal tre. Högsts lön hade man i region Öst med 346 kr/tim fördelat på 3 750 arbetstimmar. Medellönen över hela landet blev 263 kronor, vilket innebär att ackordet ökat med 5,52 procent senaste året.
Medellönen för plattsättare som har tidlön ligger nu över 200 kronor. Foto: Mostphotos
Denna gång gäller siffrorna för årets tredje kvartal. Vi börjar med tidlönen och där blev det denna gång delad seger mellan två regioner, Mälardalen och Öst. I båda regionerna tjänade plattsättarna i snitt 210:89 kronor under perioden. Medellönen för hela riket blev 200:59 kronor. Antal timmar som ingår i underlaget var 143 850.
När det gäller ackordet så är det tätt värre i tabellen. Det skiljer endast några kronor mellan de fyra regioner som ligger i topp. Bäst gick det för Gävle-Dala där plattsättarna fixade ihop 276:84 kronor. Genomsnittet över hela riket landade på 258 kronor. Det innebär att ackordslönen ökat med 3,11 procent senaste året. Underlaget bygger på 33 670 ackordstimmar.
Löner går att rucka med ett metodiskt arbete och goda relationer. Foto: Mostphotos
Skrev i en tidigare analys om att löneläget ofta ligger fast i förhållande till andra på bygget beroende på var i landet man bor. Som att det fanns en naturlag som ger snickarna i Stockholm, rörmokarna i Skåne och golvläggarna i Västerbotten högst lön. År efter år efter år. Att öka lönen i en region eller för en yrkesgrupp relativt andra på bygget är svårt. Men naturligtvis – det går.
Region Småland-Blekinge har under lång tid varit ett låglöneområde. Byggnadsarbetarna där, oavsett yrke, har genom åren sannolikt suckat djupt när de jämfört sin lön med kollegor i resten av landet. De verkade för evigt fångade i naturlagens lönefälla. Då är det lätt att ge upp. Men i stället påbörjades ett metodiskt arbete för att förändra situationen, som nu visar resultat.
2014 låg ställningsbyggarna i regionen långt ner i löneligan. Nu har de näst högst lön i landet. Regionens TBM-lag hade 2014 lägst ackordslön i hela landet, men har segat sig upp till en femte plats. Förtjänsten i dag är nästan tio kronor högre i timmen jämfört med dem som nu ligger i botten. För att inte prata om regionens takläggare som nu tjänar bäst i landet. Samma utveckling har skett för flera andra yrkesgrupper.
Frågan är – vad ligger bakom denna anmärkningsvärda förändring? Tidningen ringde upp Morgan Nyberg, ordförande och avtalsansvarig för Småland-Blekinge.
– Vi har haft en långsiktig plan där fokus inte legat på att maximera lönen, utan på att lära lagbasar och arbetslag hur lönesystemet fungerar. Vi har även arbetat med företagen som använder tidlön och märker att allt nu börjar ge resultat.
Regionen har även klarat sig hyggligt ifrån segdragna lönekonflikter mellan arbetsgivare och facket. Relationen mellan regionens och företagens lönehanterare fungerar bra.
– Det spelar naturligtvis in, säger Morgan Nyberg.
Så hur förändrar man då en naturlag? Svaret verkar vara långsiktighet, engagemang, kunskap och bra relationer med arbetsgivaren.
Lönen för ställningsbyggare har ökat med 3,08 procent det senaste året. Uppgången innebär att lönen gått upp med 5:70 kronor i timmen. Det gäller alltså tidlön, den absolut vanligaste löneformen för ställningsbyggare.
Bäst betalt har man i region Mälardalen med nästan 203 spänn i timmen. Lägst är lönen i Örebro-Värmland med 177 kronor.
Antal arbetstimmar som ingår i löneunderlaget för perioden, juli till och med september, var 380 000.
Endast region Örebro-Värmland redovisar ackordstimmar. De fick ihop 222 kronor i timmen som var fördelade på 340 timmar.
Det innebär att medellönen för de som har en fast timlön nu ligger på 199:76 kronor i timmen. En uppgång med 4,66 kronor sedan kvartal 3 2018. Gissar att nivån 200 kronor kommer att passeras under pågående kvartal. Om det blir så får vi veta i början av nästa år.
Högst tidlön har man i region Stockholm-Gotland. Ytterligera fem regioner ligger över 200 spänn. Antal timmar som ingår denna gång var 8,4 miljoner.Prestationslönen för TBM-gruppen har ökat med 1,35 procent det senaste året. Snittlönen över hela riket ligger nu på 221:85 kronor.
I topp även här region Stockholm-Gotland, en position som de nu haft i flera år. I huvudstaden gav ackordet i snitt 235:59 kronor. Avståndet ner till näst bästa region, Mälardalen, ligger som tidigare på ungefär 8 kronor.
Antal timmar som ingår i underlaget för prestationslönen var denna gång 4,7 miljoner.
