info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 V49-52

Betongaren Eshaq kan skickas till Afghanistan – efter domstolens mejlmiss

Ett felskickat mejl från myndigheterna. Det kan göra att betongarbetaren Eshaq Azimi skickas tillbaka till Afghanistan, trots att han har fast jobb och inte har gjort något fel.

– Varför ska jag förlora mitt liv här, när någon annan har skrivit fel mejladress? säger han.

"Jag vill fortsätta så här, allt funkar bra nu", säger betongarbetaren Eshaq Azimi. Foto: Anders G Warne

Det droppar från väggarna i parkeringsgaraget och ljudet från vattenbilningen är öronbedövande. Den 19-årige betongarbetaren Eshaq Azimi har ändå ett stort leende på läpparna. Här i Flemingsberg utanför Stockholm jobbar han med att renovera garaget och han trivs med arbetsuppgifter som najning och armering.

– Och så har jag världens bästa kollegor. De hjälper mig hela tiden och är jättetrevliga mot mig. Det är den bästa platsen som man kan ha att jobba på, säger han.

Läs också Plåtslagare fick gå på dagen – kräver 235 000 plus skadestånd

Vi går in i boden för att slippa skrika till varandra i bullret.

Eshaq slår sig ner vid fikabordet, där det ligger gifflar, tårta och ölkorv. På fläckfri svenska börjar han berätta sin historia, om hur han lämnade hemstaden Herat i Afghanistan för att slippa oroligheterna och terrorn.

– Jag tog en smuggelväg till Sverige. Det tog 35 dagar och jag passerade flera länder.

Mejl från Migrationsöverdomstolen, som visar att ett misstag har skett.

Efter att ha tagit vägen via Pakistan och Iran, gick han en lång sträcka till fots till Turkiet. Med båt och tåg kom han till slut till Sverige.

Men det tuffa livet var inte över, trots att Eshaq nått målet för resan. I Stockholm hade han stora problem att hitta bostad och arbete. Ett tag tvingades han bo i ett åtta kvadratmeter stort förråd med en kompis. Där fanns varken dusch eller kök.

Läs också Montörer lurade på lönen på prestigebygge: "Lön för en uteliggare!"

– Eftersom jag inte hade något personnummer kunde jag bara få svartjobb. Byggföretagen jag var hos betalade för lite pengar och jag jobbade mycket. De utnyttjade mig, säger Eshaq.

Det var inte förrän han träffade Jens Hoffman, vd på byggföretaget Dipart, som situationen ljusnade. Hoffman hjälpte Eshaq att skriva ett CV. Sedan fick 19-åringen en provanställning och är nu fast anställd på företaget. Eshaq har också skaffat sig en lägenhet.

– Jag vill fortsätta så här, allt funkar bra nu, säger han.

Historien hade kunnat sluta där. Eshaq Azimi hade med ett fast jobb på ett seriöst företag alla möjligheter att få ett arbetstillstånd och kunna stanna i Sverige. Men ett felskickat mejl kom i vägen.

Eshaq väntade på att få domen om sin asylansökan från Migrationsöverdomstolen. Vid ett avslag skulle han skicka in en ansökan om arbetstillstånd. Men en person på domstolen hade skickat avslaget till fel mejladress.

Läs också Takläggaren och MMA-stjärnan Sahil utvisas

Eshaq visste alltså inte att domen hade kommit och kunde inte skicka in ansökan i tid. Det innebär att han nu kan tvingas lämna Sverige.

Det skulle kännas tomt här om han tvingades åka iväg.

Hampus Strömberg, kollega till Eshaq

– Vi överklagade beslutet till Migrationsdomstolen, men man avslog igen i tisdags. Deras motivering var densamma, de tog inte hänsyn till varför ansökan hade kommit för sent, säger Eshaqs företrädare, juristen Amir Amdouni.

Vad gör ni nu?

– Vi kommer att överklaga igen till Migrationsöverdomstolen. Vi hoppas att de rättar till det de förorsakade.

Eshaq Azimi (mitten) stöttas av kollegorna Hampus Strömberg och Mario Ebert.

Peder Liljeqvist är lagman vid Migrationsöverdomstolen i Stockholm. Han förklarar problematiken.

– Lagstiftningen är väldigt strikt. Den säger: Man har två veckor på sig från laga kraft och det finns inga undantag. Den här gången var det ett misstag hos oss här på Migrationsöverdomstolen. E-posten gick till fel adress, säger han.

Borde man inte kunna rätta till misstaget när det drabbar en enskild person så här?

– Personligen kan jag tycka att har vi gjort fel så hade det varit väldigt tillfredsställande att kunna rätta till vårt misstag. Men lagstiftningen tillåter inte det, säger Peder Liljeqvist.

I byggboden i Flemingsberg rättar Eshaq eftertänksamt till sina glasögon. Han har svårt att förstå beslutet.

– Jag har byggt upp mitt liv här. Jag har mitt jobb och mina arbetskamrater, min bostad och jag betalar skatt. Varför ska jag förlora mitt liv i Sverige när någon annan har skrivit fel mejladress? Det är orättvist och oacceptabelt för mig, säger han.

Rösten stockar sig när han tittar på kollegorna Mario Ebert och Hampus Strömberg, som kommer in i boden och slår sig ner runt bordet. Hampus är en av dem som arbetar närmast Eshaq.

– Vi hjälps åt väldigt mycket. När man ber om hjälp så kommer han alltid på direkten. Eshaq hörs överallt och han är rolig på rasterna. Det skulle kännas tomt här om han tvingades åka iväg, säger Hampus Strömberg.

Eshaq Azimi är betongarbetare, ett yrke som byggbranschen skriker efter. Enligt Arbetsförmedlingens senaste rapport ”Var finns jobben?” är bristindex för yrket 4, 7 på en femgradig skala – vilket innebär att det finns ”mycket liten konkurrens”. Bara VVS-montörer och snickare har högre brist, enligt siffror för 2017.

Annons
Instruktörerna 640×240 V49-13
arrow_forward Senaste nytt
Annons
3M 250×600 V47-52
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer