info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Bluebeam 980×240 v43-45

Tystnaden på bygget: "De som står upp får det ofta svårt"

Byggföretag signalerar tydligt till sina arbetare att det gäller att ligga lågt. Men tystnaden kan leda till fler döda, fler skadade och sämre löner.

Rivningsarbetaren Claudiu skadades svårt och försökte rädda sina arbetskamrater. Då råkade han illa ut.

I sämre tider riskerar tystnaden breda ut sig. Frågan är: blir det tystare än någonsin, nu när så mycket är ovisst?

  • Konjunkturen och den väntade försämringen av anställningsskyddet.
  • Byggen som är mer splittrade än någonsin.
  • Färre som är med i facket än vid tidigare lågkonjunkturer samtidigt som många utländska arbetare är så utsatta att de inte vågar kräva något alls.

Jag anmälde en olycka men chefen sa: ”Ringer du Arbetsmiljöverket en gång till har du inget jobb.”

Det är tuffare att stå på sig med få framför dig på turordningslistan.

Så säger två av ett trettiotal personer med insyn i byggbranschen; däribland, arbetare, skyddsombud och andra fackliga företrädare i vår granskning. Många känner oro för en ökad tystnadskultur. De vittnar om företag som blivit allt tydligare med att de anställda ska hålla en låg profil. Det handlar om att inte ifrågasätta företaget eller lönen, om att undvika att lyfta frågor om dålig arbetsmiljö – och absolut inte göra det offentligt. Rädslan finns på alla nivåer och i olika typer av bolag, från små skumraskbolag till rikstäckande jättar.

Försöken att tysta kan ske genom att ta avstånd i ord och handling, att hota med sparken eller att flytta ”obekväma” personer och isolera dem. I Stockholmsregionen berättas om starka arbetslag som slagits sönder då de drivit frågor för det egna laget men också tagit ansvar för utländska arbetare. Nyckelpersoner har flyttats.

– De som står upp för skyddet får det ofta svårt. Min bedömning är att fler personer idag trakasseras eller blir av med jobbet för att de påtalat brister eller värnat om sina och arbetskamraternas rättigheter. Vi ser ett ökat inflöde av ärenden och jag får allt fler telefonsamtal om det, säger Byggnads arbetsmiljöombudsman Ulf Kvarnström.

Fler personer idag trakasseras eller blir av med jobbet för att de påtalat brister eller värnat om sina och arbetskamraternas rättigheter.

Ulf Kvarnström, arbetsmiljöombudsman

Vid Järntorget i Göteborg, berättar Claudiu Angheluta, om det som drabbade honom. I elva år var han rivningsarbetare på samma svenska företag. Han kom till Sverige från Rumänien för många år sedan och eftersom han både kan svenska och rumänska bra fick han hjälpa de landsmän som kom in på företaget. Med tiden blev de allt fler och många av dem värvade han till facket. Det sågs inte alltid med blida ögon av ledningen men han fick hållas, han var ju duktig på att arbeta. Sedan vände allt. Efter nio år sa kroppen och läkaren stopp. Vibrerande verktyg som tigersågar och bilningsmaskiner hade gett honom svåra vibrationsskador. Han fick inte ens hålla i en eltandborste.

– Företaget ville bli av med mig direkt. Det var en chock, efter så många år. Jag ville kämpa för min rätt, för att få andra uppgifter. Men de ville bara ha ut mig, säger han.

”Man skulle bara vara tyst och jobba som en robot”, säger rivningsarbetaren Claudiu Angheluta.

Claudiu hade inte fått någon information om riskerna med vibrationer och de medicinska kontroller han skulle fått.

– Det var bara att köra på, men när jag blev skadad ville jag också rädda mina arbetskamrater. Jag berättade för dem, de kallades till möte hos facket, men bara tre, fyra av femton kom. Arbetsgivaren erbjöd dem extra övertidsersättning om de inte gick. Samtidigt vet jag att flera skadats, säger Claudiu.

Han led av sina skador, men värst var den psykiska pressen. Han sattes ensam på tunga jobb, som han var för skadad för att klara. Han höll ut länge, men mådde allt sämre. Till slut gick han med på ett avslut, som facket hjälpte till med.

– Men jag var helt knäckt efter det. Låg i tre, fyra månader och fick till slut gå till en psykolog. Det tog mig två år att få ett nytt jobb, via Galaxen.

– Företaget satte i system att ta in personer som inte kunde språket, inte kunde sina rättigheter. Då blir det enklare – och billigare. När jag sa ifrån blev jag besvärlig.

6 SÄTT FÖR ATT FÅ DIG ATT HÅLLA KÄFT
  • Du flyttas från bygget, omplaceras.
  • Du blir utfryst och undanhålls information.
  • Du blir satt på usla, meningslösa eller alltför tunga jobb –  ofta ensam.
  • Du blir satt på jobb långt bort.
  • Du hotas med uppsägning.
  • Las kringgås.

I granskningen berättar också flera arbetare om rädslan som gör att kollegor ställs mot varandra, att det förekommer skvaller till chefen för att själv hamna i bättre dager. Några av de regionala skyddsombuden märker en rädsla bland arbetare, som visar sig i att de inte vill att facket ska driva olika frågor. De vill inte att chefen ska tro att de har ringt.

→Läs mer: Hotad, utfryst, uppsagd – så skulle de sluta snacka

I samma stad som Claudiu jobbar snickaren Lorenzo Santamans, anställd på en av byggjättarna. Han var med om en två år lång konflikt som började med en lönefråga men som eskalerade. Det påverkade alla på bygget och ledde till att arbetare sjukskrevs på grund av pressen och flera skyddsombud lämnade sina uppdrag då de inte fick gehör för sina krav på skydd.

– Jag tycker redan att det finns en tystnad i branschen men tror tyvärr att den kommer att öka alltmer. Det riskerar att splittra lagen och att det blir fler olyckor, fler kommer att dö. Det kommer också att leda till sämre löner, säger Lorenzo.

Han ser en orsak i de alltmer styckade entreprenaderna.

– På en arbetsplats med 60 personer är vi kanske bara sex från huvudentreprenören och vi i mb-grupperna har inget mandat att ställa krav i de bolag som är underentreprenörer, säger Lorenzo Santamans.

Han själv hade arbetskamrater och facket bakom sig men förlorade 30 kilo under konflikten på grund av all press. I efterhand fick han skadestånd eftersom företaget flyttat honom från arbetsplatsen i strid med förtroendemannalagen.

– Jag är van lagbas och van vid att man inte alltid är överens. Men om tystnaden breder ut sig, då riskerar man att färre vågar ta fackliga uppdrag, säger han.

Det är en tendens alltmer att företagen inte tar eget ansvar, utan skyller på arbetarna

Magnus Jonsson, snickare och slyddsombud

Idag är arbetsmarknaden helt omstöpt jämfört med vid tidigare svackor. Då var byggnadsarbetarna anställda på stora, medelstora eller små byggbolag. De rikstäckande byggbolagen hade en stor skara egna yrkesarbetare och lag där arbetarna gjorde allt, från ax till limpa. Det gav dem en stark ställning. Idag har storbolagen allt färre egna anställda. Underentreprenörer och anställda hos dem som tar sig ton, blir snabbt utbytta.

Samtidigt har gruppen utländska arbetare tillkommit, där många utnyttjas grovt och inte är i läge att protestera. Allt detta påverkar vad som tillåts sägas i branschen. Därtill är företagen utsatta för mer konkurrens och har blivit allt mer måna om sina varumärken och att styra information.

När företaget sa upp folk drogs gränsen vid Magnus som jobbat där i fyra år. Efteråt har personer längre ner på listan tagits in.”Det är redan lätt att säga upp folk, försämras anställningsskyddet blir det rena ättestupan.”

Drygt 20 mil från Göteborg befinner sig före detta huvudskyddsombudet, mb-ledamoten och snickaren Magnus Jonsson.

– För mig är det tydligt att jag inte har något jobb för att jag drev frågor om skyddet. Jag och företaget hade olika åsikter i flera frågor. Bland annat ifrågasatte jag olycksutredningen efter en dödsolycka, en fallolycka på företaget. Jag såg att arbetsgivaren direkt skyllde allt på den anställde och jag vägrade skriva under den gemensamma utredningen. Det är en tendens alltmer, att företagen inte tar eget ansvar, utan skyller på arbetarna, säger han.

Det var även problem med vibrationer där anställda skadats. Magnus drog igång olycksutredningar, krävde handlingsplan, ordnade möten där han visade hur kort tid man egentligen får jobba med vibrationerna. Han har också krävt att en felaktig ställning skulle rivas och helt göras om.

– Jag har försökt att leva upp till mitt uppdrag som skyddsombud, se till att folk inte skadas, säger Magnus som varit skyddsombud sedan 1980-talet på flera olika företag.

– Men jag tycker det blivit kärvare, säger han.

Robert Nilsson, Byggnads ansvarige för arbetsmiljö i region Syd, upprörs över Magnus situation.

– Vi har förlorat ett fantastiskt skyddsombud, bara för att han skött sitt jobb. Han är kunnig, vågar säga emot och ifrån, han har varit lojal mot företaget men är noga med att lagar och regler ska följas.

När företaget sa upp folk förra året, drogs gränsen vid Magnus, som jobbat där i fyra år. Efteråt har personer längre ner på listan tagits in via andra bolag eller genom nyanställningar. Nu ska facket förhandla med arbetsgivaren om misstänkt avtalsbrott.

Ännu är det ovisst hur det blir med anställningsskyddet. Oron är stor för att en försämring ska göra folk räddare.

Några svarande i vår undersökning upplever inte alls en ökad tystnad. Det gäller även Berndt Jonsson, nationell arbetsmiljösamordnare hos Byggföretagen.

Berndt Jonsson, arbetsmiljösamordnare, Byggföretagen.

– Jag har inget bra underlag men har inte fått sådana signaler. Men det är alltid viktigt med en öppen dialog. Före coronapandemin fick jag höra att många yngre medarbetare är bra på att säga ifrån och det bådar ju gott för framtiden.

Vad gör ni för att främja yttrandefrihet och att till exempel krav på arbetsmiljö kommer fram?

– Det tydligaste är en branschgemensam säkerhetsintroduktion som blir obligatorisk från första juli nästa år. Där tar man bland annat upp attityder och att alla ska vara med och bidra och säga ifrån om säkerhetsfrågor. Vi har också rådgivare som är ute och talar om det systematiska arbetsmiljöarbetet, där arbetarna ska involveras.

Björn ”Böna” Petersson, snickare, ombudsman i Byggnads och nu riksdagsledamot (S), är dock djupt oroad över utvecklingen i bygg. Idag ingår det i hans uppdrag att tala. Men då, ute på bygget, hamnade han mitt i en flerårig konflikt på Peab, en del av en större strid mellan facket och företaget. Björn och kompisen Lasse blev avskedade då de vägrade att flyttas till något de såg som en straffkommendering, nära 30 mil bort. Efter lång tid, då de levde på konfliktersättning från Byggnads, fick de jobben tillbaka och en ursäkt.

Men problemen fortsatte även efteråt.

– Det var fruktansvärt, en jättejobbig tid, det slet otroligt mycket mentalt.

Vad får det för konsekvenser om det blir tystare?

– Tystnaden är farlig på många sätt men ytterst handlar det om en ökad risk för dödsolyckor. Om man inte känner sig trygg på en arbetsplats säger man inte ifrån, då balanserar man på kanten även om det inte finns något räcke.

– Det är viktigt att vi pratar och blir medvetna om det här, så att det inte blir tyst utan att vi i stället agerar, säger Björn Petersson.

→Läs mer: ”Jag tvingades byta bygge och jobba ensam”

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Annons
Infobric 250×600 v43-45

Du läser: Tystnaden på bygget: "De som står upp får det ofta svårt"