Publicerad 9 februari 08:57

Byggfesten som kom av sig

Kirunaflytten – en pysande ballong?

Det pratades om 1500 byggjobb och om en hel stad som skulle flyttas, när gruvan åt sig allt längre in under Kirunas bebyggelse. Men frågan är hur det egentligen blir nu när priset på järnmalm störtdyker.

2004 kom det ett brev till Kiruna kommun. Avsändare var gruvbolaget LKAB. Budskapet var tydligt. De deformationer – sprickor – som bildas i samband med gruvdriften kommer att sprida sig in under stan. Slutsats – Kiruna måste flyttas.
– Chock är väl kanske att ta i, men det var inte långt därifrån. Att få ett brev där det står att kommunen måste ändra detaljplanen för en stor del av staden, det är tufft, säger Eva Ekelund, mark- och exploateringschef i Kiruna kommun.

Tolv år efter brevet. Två byggkranar har ställts upp i Tuollavaara några kilometer öster om Kirunas nuvarande stadskärna. De ska vara hjälpredor vid bygget av Kirunas nya landmärke – stadshuset Kristallen. Ambitionsnivån är hög. Till och med midnattssolen utmanas då byggnaden enligt prospektet "ska lysa som en gyllene sol i natten".
– Vi har väntat och väntat. Jag var ganska säker på att det inte skulle bli något förrän 2018. Det har ju funnits tveksamheter om det ska komma i gång eller inte, säger betongarbetaren Marko Ränkkö.

DÄRFÖR FLYTTAS KIRUNA
■ Förklaringen till varför Kiruna måste flyttas är enkel. Själva malmkroppen går in under stan med en lutning på 60 grader. Kiruna ligger på ovansidan av kroppen – på den så kallade hängväggen.
■ När LKAB bryter malmen använder de en teknik som kallas skivrasbrytning. De spränger, låter malmen rasa ner och kör sedan ut malmen. Delar av gråberget från hängväggen rasar sedan in i hålrummen efter malmen. Det uppstår även sprickor i gråberget som sprider sig uppåt till markytan där deformationer uppstår.
■ Malmkroppen går allt djupare ner, vilket i förlängningen skulle kunna innebära att deformationerna minskar då hängväggen blir tjockare.
GRAFIK: Så berörs Kiruna av flytten

Han är inte ensam om att ha väntat. Det har de flesta i Kiruna med omnejd gjort. Det finns i dag byggplaner på att bygga tio kvarter med bostäder och affärer fram till 2020 i Kirunas nya stadskärna. Arbetet med markanvisning till intressenter pågår. Men det kommer troligen inte bli någon byggboom med 1500 byggnadsarbetare – som det pratats om tidigare.
– Målet med tio kvarter till 2020 är optimistiskt.Jag tror nog att vi kommer att förskjuta en del byggprojekt i tiden så att inte hela kvarteren bebyggs samtidigt. Vi räknar med att starta två kvarter i stadskärnan i år och åtta 2017, säger Eva Ekelund.


Gruvan är hela Kirunas livmoder. I 125 år har den gett näring åt både stad och invånare. 2 600 arbetar med att få ut järnmalmen i form av pellets på marknaden men indirekt berörs alla 18 000 invånare. Vissa kallar LKAB för "mamma" då bolaget genom åren ekonomiskt burit upp allt från idrottsklubben till konstföreningen. Och många har genom åren räknat med att om det blir problem – då ställer mamma upp. Men möjligen börjar det nu blåsa nya vindar. Så sent som för några år sedan gjorde LKAB rekordvinster. Priset på järnmalm toppade på nästan 190 dollar per ton och 2011 redovisade LKAB en rekordvinst före skatt på nästan 15 miljarder kronor. Ton efter ton av pellets skeppades iväg. Pengarna flödade. Sedan dess har järnmalmspriset rasat och LKAB har i dag svårt att visa plussiffror.
– Många har sett LKAB som den stora guldkalven som man bara kunnat hämta pengar från under en lång tid. Men nu har vi ett annat läge och det gäller att hålla i slantarna, säger Stefan Hämäläinen, direktör på LKAB och ansvarig för stadsomvandlingen.
LKAB försöker nu sänka sina kostnader. Bland annat genom att dra ner på personal. Men de försöker även spara på stadsomvandlingen. De gör det genom att inte gå ut offentligt med hur hög notan blir för kalaset. De är rädda för att om de nämner en summa så kommer kostnaderna att skena.
– Vi vet att om vi går ut med en nivå för hela stadsomvandlingen så tenderar det till att bli ett golv för kostnaden och då blir det extremt dyrt. Det är inte ett taktiserande för att komma undan så billigt som möjligt, utan en rejäl oro för prisutvecklingen på malmen.
Hur allvarligt är då prisraset på malmen för flytten av Kiruna? Kan ett lågt malmpris bli tuvan som stjälper hela lasset? Svaret är nej – i alla fall på kort sikt. Om LKAB skulle stänga gruvan i dag så skulle sprickorna fortsätta att sprida sig i sju år. Områden som då drabbas är bolaget skyldiga att ersätta enligt minerallagen. Bolaget gör därför avsättningar som täcker kostnader sju år framåt i tiden. Pengarna som alltså är säkrade på ett konto. På längre sikt är däremot malmpriset helt avgörande.
– LKAB:s styrelse ska om några år fatta beslut om en ny huvudnivå. Är då marknadsläget extremt dåligt samtidigt som kostnaden för samhällsomvandlingen stigit finns ju risken att det inte blir någon ny huvudnivå, säger Stefan Hämäläinen.

LKAB STÅR FÖR NOTAN
■ Enligt den svenska gruv- och minerallagen ska ett gruvbolag betala
för de skador som uppstår i omgivningen. LKAB gör därför fortlöpande avsättningar för att täcka kostnader sju år framåt i tiden. Hittills har de gjort avsättningar på 14 miljarder och betalt ut mer än 6 miljarder till stadsomvandlingen. Pengarna sitter på ett konto och är öronmärkta för flytten. Enligt kommunens beräkningar kommer slutnotan hamna på 25–30 miljarder kronor.
LÄS MER: LKAB:s resultat

Att priset på malmen rasat har Gunnar Selberg, centerpartist i fullmäktige i Kiruna, tagit fasta på. Han menar att linjen för hur mycket som kommer att omfattas av stadsomvandlingen drogs under en tid när LKAB gjorde rekordvinster.
– Då fanns det inga tveksamheter – efter 1365 meter skulle brytningen gå vidare på en 1800-metersnivå. Och då var det inte så noga exakt var gränsen gick för vilket område som skulle beröras av flytten. Allt skulle ju ändå på sikt köpas in av LKAB. Nu är det ett helt annat läge. Det är möjligt att 1365 är den sista nivån och då blir det ju viktigt för LKAB var gränsen går. De kommer aldrig köpa in fastigheter för miljarder om de inte behövs.
Gunnar Selberg menar att kommunen och LKAB inte har någon koll på hur långt deformationen kommer att gå och att det skapar en enorm osäkerhet. Ett exempel är sjukhuset. Det ligger innanför LKAB:s linje för vilket område som kommer att påverkas. Men nu är det enligt bolaget osäkert hur det blir med sjukhuset. Om det blir något nytt kommer att diskuteras först 2025.


Gunnar Selberg tror inte att det blir någon ny stor stadskärna. Problemet är att Kiruna kommun har lovat att LKAB ska få riva centrum men inte i avtal krävt en återuppbyggnad någon annanstans. Nu tror han att det kommer bli ett stadshus, möjligen något kvarter och att kommunen kommer att bygga en del offentliga byggnader för de miljarder de fått av LKAB. Vare sig det behövs eller inte.
– Det är ett förtvivlat försök att få någon luft i den här ballongen som hela tiden pyser och pyser och sjunker lägre och lägre. Inte ens Kirunaborna tror ju på det här längre.
En viss poäng har han. Mannen på flygbussen skakar på huvudet när han initierat berättar om prisraset på järnmalm och undrar "om det finns pengar till en ny stad". Kvinnan i receptionen på hotellet är högst osäker på när de måste flytta "om fem, tio eller femton år". Och den äldre taxichauffören som tidigare fått bud om att han skulle tvingas lämna sin bostad kring 2022, men som nu fått ett nytt besked – 2030/35 – har nu tankar om "att kunna bo kvar livet ut".
– Det finns en skepticism och en misstro hos en del Kirunabor som undrar om stadsomvandlingen verkligen blir av. Andra är positiva och ser fram emot en modern stad, säger Eva Ekelund.

Byggnadsarbetarna på stadshuset gör sitt för att visionen ska bli verklighet. De kämpar hårt med armeringsjärn modell hardcore – rejält grova och tunga. Det läggs tätt och najas ihop till en stor korg som sedan ska lyftas ner i grunden. Tuollavaara ligger i en sänka och lagbasen Eino Fäldt säger att
han hört att det är "den kallaste platsen i området". Här är det låglandskänsla – platt med mycket träd. En kontrast mot gamla Kirunas pampiga omgivningar – fjällkänslan, vyn över Kiirunavara och Luossavaara och framför allt – utsikten bort mot Kebnekajse. För byggnadsarbetarna på plats har ändå byggstarten av Kristallen till viss del fått känslorna att vända. De är mer positiva.
– Nu när vi börjat bygga stadshuset borde det ju byggas mer. Det skulle se lite konstigt ut om det bara blir ett stadshus härute, säger betongarbetaren och Kirunabon Joel Nildén.

"Nu när vi börjat bygga stadshuset borde det ju byggas mer. Det skulle se lite konstigt ut om det bara blir ett stadshus härute."

Utan tvekan en strimma av hopp och tro på LKAB:s och kommunens byggplaner, men fortfarande en fläkt av oro inför framtiden. Och det är inte förvånande. Sanningen är att inte ens LKAB eller Kiruna kommun vet i vilken takt och hur omfattande flytten slutligen blir. Vid sidan av järnmalmspriset finns det också osäkerhet om hur fort sprickorna i berget sprider sig. Hur de kommer att utvecklas är svårt att förutspå. LKAB gör prognoser – men de blir som de om vädret. Hyfsad träffsäkerhet på kort sikt – inte fullt lika bra på lång sikt. LKAB har gjort en prognos för hur deformationerna kommer utvecklas om hela den nuvarande huvudnivån på 1365 meter bryts ut. Enligt den kommer hela centrum och bostäder som omfattar 6 000 av Kirunas invånare att påverkas. Men som sagt – ingen vet i dag om den prognosen blir verklighet.
– För ett och ett halvt år sedan kunde vi konstatera att sprickorna går lite långsammare in mot stan och det är svårt att säkert säga hur de utvecklas i framtiden. Det som är positivt med det är att vi kan planera flytten bättre, säger Stefan Hämäläinen.
Med anledning av detta uppdaterade LKAB sin deformationsprognos i slutet av 2014 där de slog fast att rörelserna inte kommer att hinna så långt de närmaste åren som tidigare beräknat. Beskedet om den långsammare utvecklingen av sprickorna skapade en del oro i kommunhuset. Osäkerheten om framtiden ökade och därför var glädjen extra stor när kommunen förra året tecknade ett miljardavtal med LKAB. Bolaget vred på pengakranen och slaskade in 3,74 miljarder kronor på kommunens konto som en ersättning för bland annat kommunal infrastruktur, mark och lokaler.
– Det var oerhört viktigt. Nu har vi fått en kassa så att vi kan göra något. Tidigare var vi tvungna att gå till LKAB och be om pengar för bland annat utredningar, säger Eva Ekelund.

Hur omfattande flytten av Kiruna till sist blir är i dag omöjligt att säga. Det finns bara mer eller mindre kvalificerade beräkningar. Alla vet ändå vad som egentligen bestämmer Kirunas framtida öde.
På kort sikt Kiirunavara. Det oberäkneliga berget som ruvar på malmen. Hur snabbt spricker det. Ingen vet med säkerhet.
På lång sikt järnmalmspriset. Upp eller ner. Ingen vet med säkerhet.
Och i väntan på svar kommer ett gäng byggnadsarbetare fortsätta göra sina dagsverk i Tuollavaara. Och där är det enklare med prognosen – det blir svinkallt under vinterhalvåret.

MALMPRISET – UPP ELLER NER?
LKAB:s vinster har rasat i takt med att priset på järnmalm gått ner. Om prisnivån fortsätter att ligga på en låg nivå under lång tid kan stadsomvandlingen i Kiruna stanna upp.
Investmentbanken Goldman Sachs spår i en prognos från i höstas att priset på järnmalm kommer fortsätta sjunka. De räknar med ett snittpris på 44 dollar per ton under 2016. LKAB går inte ut med vilken nivå som krävs för att de ska gå med vinst. Men Stefan Hämäläinen, direktör på LKAB och ansvarig för stadsomvandlingen, konstaterar att bolagets marginaler minskat drastiskt efter prisfallet på över 70 procent under det senaste året och att det därför krävs åtgärder för att reducera LKAB:s kostnader.

Tyck till! Kommentera artikeln

Sortering av kommentarer:

Visa senaste förstVisa äldst först

Det finns inga kommentarer till den här artikeln ännu. Tyck till!

Skriv en egen kommentar

  • Skriv kort! Korta texter lockar fler att läsa (Om du vill skriva en längre debattartikel: klicka på "Bodsnack" i topmenyn, sedan på "Skapa ny debatt".

För att du ska få publicera en kommentar måste du läsa och godkänna vårt regelverk för artikelkommentarer

Johan Nilsson vill ut med båten, Michael Stadwall vill ut och röra på sig, och Pernilla Wildemo vill åka till lantstället i Dalarna.

Tvekan inför vad en public inquiry skulle tillföra. Inga kommentarer om ersättningarnas storlek. Det är några besked från presstaleskvinnan Lizzie Sparrow på Skanska UK.

Brukar du hjälpa vänner att bygga i sommar?

Brukar du hjälpa vänner att bygga i sommar?

Svarsalternativ Antal röster
Ja, visst gör jag det 42
Nej, absolut inte 39
Tester

Knivar, knäskydd, hammare, vattenpass, skruvdragare, lasermätare....Byggnadsarbetaren testar dina verktyg på bygget.

Avtal 2016

Senaste nytt om avtalsfajten 2016.

Arbetsmiljö

Har du rätt skyddsutrustning? Läs Byggnadsarbetarens artiklar om arbetsmiljö.

Stor löneskillnad bland plattsättarna

Nästan 50 kronor. Så stor är löneskillnaden mellan plattsättare på ackord och tidlön.

Krysset

Löser du korsord? Här finns Byggnadsarbetarens senaste kryss. Här finns också lösningarna.

EU-granskning

Tolv byggarbetare från de nya EU-länderna har dött i arbetsplatsolyckor i Sverige sedan 2004, men omkring hälften av dem, är osynliga i statistiken. Läs alla artiklar här.

Annonsera

Med en annons i Byggnadsarbetaren når du både yrkesarbetare och chefer i branschen. Kontakta Acke Stenquist, Stenquist Försäljning AB.
Mejl: acke@sqfab.se
Telefon: 076-781 52 22.
Klicka här för mer info om priser, utgivningsdagar och målgrupp.
Välkommen!

  • Läs om byggnadsarbetarnas egna smarta uppfinningar som gör byggjobbet lättare.

  • Har du själv uppfunnit en bra grej? Tipsa Byggnadsarbetaren, ring 010-601 10 33, eller mejla: red@byggarb.se