Kroppen är slut men långt till pension: ”Ett jävla slit helt enkelt”
De började jobba tidigt och har slitit i många år på bygget. Men när kroppen ger upp finns sällan någon väg till en tidigare pension. Kan det bli ändring på det?

Redan för drygt 30 år sedan fick undertaksmontören Michael Enkurs, i dag 64, sin första förslitningsskada på grund av arbetet. Diskbråcket gjorde det svårt att jobba utan smärtor. Som undertaksmontör arbetade han ständigt från ställning med händerna ovanför axelhöjd.
– Det är för mig som för många andra i byggbranschen, ett jävla slit helt enkelt. Men som vanligt säger man alltid ”det blir nog bättre på måndag”. Man kör bara på.
Michael körde på. Och nej, bättre blev det inte. Tvärtom. I 50-årsåldern hade han samlat på sig så många förslitningsskador att han var tvungen att söka vård.
– Läkarna sa: ”det är som vanligt med er byggjobbare, när ni väl kommer är det för sent”.

Ständig smärta
För några år sedan blev allt ännu värre. När Michael skulle lyfta upp ett paket med undertaksplattor på ställningen snubblade han över något på golvet. I fallet försökte han rädda de ömtåliga undertaksplattorna.
– Jag hörde hur det bara smällde till i axeln när jag landade på golvet. Kirurgen som opererade mig sa att jag nog aldrig kunde jobba som undertaksmontör igen.
Men Michaels envishet tog honom tillbaka till byggställningen, nu med ännu värre smärtor än tidigare. Det var först när en kollega i januari 2025 sa att, ”nu räcker det, nu går du fan i mig och besöker doktorn”, som Michael träffade en läkare. Därefter blev han sjukskriven.

Tre år kvar
Hans skadelista är lång. Ischias, artros, problem med ligament i ryggen, en ständig smärta i axeln … Han har tre år kvar till pensionen. Och enligt Försäkringskassan är han fortfarande arbetsför.
– Även när man får ett avslag från Försäkringskassan är man fortfarande en människa med bestående skador. Känslan är att Försäkringskassan misstror mig hela tiden. De kanske måste göra så, för man läser ju varje vecka om folk som utnyttjar systemet. Men jag kan intyga att jag inte är en av dem. Att lyckas jobba tre år till känns omöjligt.
>>KLIPP: Se Michael själv berätta
Vill ändra systemet
Att personer i Michaels situation inte kan gå i pension tidigare är något som LO tycker är orättvist. De vill se ett mer rättvist pensionssystem och föreslår bland annat ett så kallat ”arbetslivstillägg” på pensionen om man har arbetat i 40 år.
4 punkter i LO:s pensionsförslag:
- Höjning den allmänna inkomstgrundande pensionen. Efter ett långt arbetsliv med jämn inkomst ska man få en pension som motsvarar 62 procent av lönen.
- Inför ett arbetslivstillägg kopplat till antalet arbetade år, som ger ett rejält avtryck i plånboken.
- Stoppa höjningen av pensionsåldern.
- Skapa en behovsprövad övergångspension som börjar gälla från 60 års ålder för den som har nedsatt arbetsförmåga.
Källa: LO:s pensionsutredning
Förslaget får stöd av Byggnads, som tidigare lanserade en liknande idé: ”Knegarpension”.
– Framför allt i vår bransch börjar vi jobba tidigt. Vi orkar inte fram till pensionen då kroppen tar slut, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.
Framför allt i vår bransch börjar vi jobba tidigt. Vi orkar inte fram till pensionen då kroppen tar slut
Michael är långt ifrån ensam. Flera undersökningar visar att många byggnadsarbetare tvivlar på att kroppen ska hålla hela vägen fram till pensionen:
● I en rapport från Arbetsmiljöverket 2022 uppgav hela 15 procent inom bygg i åldern 15-64 år att deras kroppar inte kommer orka hela vägen till pension.
● I en undersökning som Byggnads genomförde 2021 svarade nio av tio medlemmar att de hade smärtor kopplade till arbetet.
● När Byggnadsarbetaren 2018 gjorde en annan undersökning på samma ämne svarade en klar majoritet att de skulle palla att jobba till ”max 62 år”.
Samtidigt tar dagens pensionssystem liten hänsyn till hur många år en person faktiskt har arbetat. Det är något Byggnads vill förändra.
LÄS ÄVEN: Tidigare pension för arbetare? Så tycker partierna
”Vet inte hur verkligheten ser ut”
Men vill politikerna det? När Byggnadsarbetaren frågade riksdagspartierna om de vill införa någon form av tidigare pension för arbetare svarade fem av åtta partier ja LÄNK.
Enligt Kim Söderström finns det dock ett problem. Nämligen Pensionsgruppen, den blocköverskridande arbetsgrupp som basar över pensionsfrågor.

– De sitter ju bara och är så jävla överens hela tiden. Sanningen är att pensionsfrågan för arbetare i Sverige inte alls är bra, men pensionsgruppen vet inte hur verkligheten ser ut för vanliga arbetare. Rådande pensionssystem fungerar inte för våra medlemmar, säger han.
Dansk modell ett alternativ
I Danmark har man kommit betydligt längre. 2022 infördes ”Arnepensionen” som innebär att man kan gå i pension tidigare än sin riktålder om man varit del av arbetsmarknaden under minst 42 år.
Kan vi få en svensk Arne? Ja, inte helt omöjligt, svarar fem av åtta riksdagspartier.
– Det tycker jag låter toppen. Det svenska pensionssystemet som det är uppbyggt i dag är inte rättvist. Vi är många som inte har suttit på kontor hela livet utan i stället har jobbat hårt med kroppen, men det tar ingen hänsyn till i dag.
Orden är betongarbetaren Sven-Ivar Tiihonens. Han har, precis som undertaksmontören Michael, en lång karriär inom bygg bakom sig. Som 16-åring klev han in på sitt första bygge. Och efter 49 år som betongare har hans kropp tagit många smällar. Men till skillnad mot Michael lyckades han kämpa sig över pensionsmållinjen. Det var på håret.
– Det var bara tack vare att jag kom i kontakt med Galaxen Bygg som jag kunde fortsätta jobba hela vägen till 65 år. Det hade aldrig gått annars. Men nu känns det att kroppen är ganska färdig.

Redan för drygt 20 år sedan fick han rådet att gå i förtidspension av en läkare. Men Sven-Ivar, som vid den tiden inte ens hade fyllt 50, vägrade lyssna på läkaren.
– Det fanns inte på kartan för mig. Fanns det mer att ge så skulle jag göra det.
Skadelistan fylldes på. När han bestämde sig för att lägga arbetshandskarna på hyllan hade han bland annat hunnit med att operera nacken, byta ut en knäled och få fyra kotor i ryggslutet fastsatta. Och nu som pensionär väntar han på att få nästa knä utbytt.
Långt fler år än genomsnittet
Sven-Ivar samlade ihop 49 yrkesverksamma år som betongarbetare innan han gick i pension. Undertaksmontören Michael ligger på 47 år. Båda betydligt fler år än genomsnittet i Sverige, som ligger på 43.
För undertaksmontören Michael återstår alltså tre år innan pension.
– Det känns helt orimligt. Min målsättning när jag blev sjukskriven var att komma tillbaka till jobbet, men jag inser nu att det inte kommer fungera.
Riktåldern är då du tidigast kan få din allmänna pension. Din inkomstpension och premiepension kan du tidigast ta ut tre år före din riktålder.
Födelseår – Riktålder
1958–1959: 66 år
1960–1966: 67 år
1967–1981: 68 år
1982–1997: 69 år
1998–2014 : 70 år
2015- 2017 71 år
Källa: Pensionsmyndigheten
Bara att överleva vardagen är en prövning. Han är tvungen att äta starka mediciner för nervsmärtorna. Han kan gå max 15–20 minuter innan det gör för ont. Att gå upp och ner för trappor utan ledstång är omöjligt. Michael gillar att laga mat, men att lyfta en stekpanna går inte. Och efter tio minuter vid köksbänken börjar benen skaka.
– Jag bor på 64 kvadrat. När jag ska städa måste jag dela upp dammsugningen på tre omgångar. Att dammsuga och våttorka kan ta hela dagen.

Tycker du pensionssystemet är rättvist?
– Haha. Nej, absolut inte. Det är snarare ett fullständigt haveri. Vi som har jobbat och slitit hela livet lämnas ju helt utanför. Jag känner att jag har uppfyllt min plikt mot samhället efter bästa förmåga, men när det är dags att utnyttja den försäkring jag betalat för i alla år får jag ingenting tillbaka.
LÄS ÄVEN: Tidigare pension för arbetare? Så tycker partierna