240 varsel på fyra år

Svenskt Näringsliv skriver i rapporten att den svenska arbetsmarknaden inte är så fredlig som det ser ut. Visserligen har det varit få strejkdagar sedan 2011, men enligt Svenskt Näringsliv spelar det ingen roll då det varit många varsel. De menar att även varsel som inte utmynnar i en strejk orsakar skador då en hotande arbetsmarknadskonflikt skapar osäkerhet bland kunder om ett företags leveransförmåga. Det leder till förlorad försäljning och kostnader för att förbereda en hotande konflikt. Mängden varsel skadar enligt Svenskt Näringsliv relationerna och förtroendet mellan parterna och ytterst den svenska modellen med kollektivavtal.

”Vi tänker på medlemmarna”

146 av de 240 varslen från 2011 till september 2014 kom från fackförbund med kollektivavtal. De fackförbund som varslar mest är enligt Svenskt Näringsliv fack som har en fallande medlemskurva och en utpräglat kollektiv syn på lönesättning. Byggnads är det fackförbund som lagt flest varsel under perioden – 26 stycken. Transport har varslat 19 gånger och SEKO 18 gånger.
Torbjörn Hagelin, förhandlingschef på Byggnads, ser dock inga problem med att det varslas.
– Vi varslar inte i onödan, utan vi gör det av en orsak – att komma framåt i förhandlingarna.
Hur tänker du kring eventuella skadeverkningar för näringslivet?
– Vi tänker på medlemmarnas framtid. Det är vår uppgift. Vi måste ibland ta till varsel för att komma framåt. Dessutom varslar arbetsgivarna om lockout och utökar då ofta våra varsel, säger Torbjörn Hagelin.