Livet efter olyckan
Vädret fredagen den 14 september 2012 i Narvik: 9,5 grader. Uppehåll. Vinden mild och svag, 3,5 meter per sekund. Två svenska byggnadsarbetare, Kim Andersen, 46, och hans son Kristoffer, 22, jobbar med att lösgöra en stödbalk vid ett kajbygge. Av någon anledning har stödbalken inte säkrats ordentligt, men det vet inte Kim och Kristoffer.
Alla muttrar har precis lossats. Kristoffer drar ut det sista staget. Plötsligt faller den cirka 24 meter långa, och sju ton tunga, järnbalken ner över de båda männen. Pappa Kim, som står i en båt, träffas i huvud, ansikte och över bröstkorg, och därefter slås han med en väldig kraft ner mot botten av båten. Kristoffer träffas av balken över ryggen och höften, slås ner i det 11-gradiga vattnet.
Kristoffer tar igen sig en stund från arbetet med att riva formen under kajen. Bilden är tagen före olyckan med den tunga järnbalken.
Blodet rinner över Kims ansikte och ner över arbetskläderna när han ålar sig upp ur båten. Det hugger till i bröstkorgen men det enda han tänker är: Var är grabben? Hur gick det för Kristoffer? Då ser han att pojken har överlevt. Strax därefter ligger pappa Kim i en ambulans på väg till universitetssjukhuset i Narvik.
Strängnäs. Februari 2014.
Vi sitter i Kims radhuskök. På bordet ligger Kristoffers journaler från universitetssjukhuset i Nordnorge.
Ända sedan olyckan för ett och ett halvt år sedan, har Kristoffer kämpat med både sin ryggvärk och sin ekonomi. Just nu gör den svenska försäkringskassan en utredning, som ska ge svar på om han är berättigad till sjukersättning här. Och snart dras en utredning igång i Norge, som ska visa om han är berättigad till arbetsskadeersättning därifrån eftersom han fortfarande har ryggproblem.Kristoffer har provjobbat tre gånger på bygge efter olyckan. Den senaste gången var i Oslo, på Gardemoen i början av 2014.
Kristoffer på sjukhuset i Narvik.
Efter bara några dagars hårt anläggningsarbete blev han tvungen att åka in akut till en vårdcentral i Oslo.
– Det högg i ryggen och strålade ut i höger arm. Jag tappade känseln i tre fingrar. I ena benet, från höften och nedåt, kändes det som om jag inte hade muskler. Jag kunde inte gå, knappt ligga. Dagen efter flög jag hem, säger han.
Norge har ett försäkringssystem som står på två ben. Det ena benet är den statliga socialförsäkringen ”Folketrygden” (NAV). Alla som arbetar och betalar skatt i Norge är med i Folketrygden. Det andra benet är de privata försäkringarna.
Alla arbetsgivare är skyldiga enligt lag att ta privata arbetsskadeförsäkringer för sina anställda. Kristoffers arbetsgivare hade en arbetsskadeförsäkring hos If. Men innan If tar ställning till om Kristoffer har rätt till pengar, måste Folketrygden utreda ärendet och fatta beslut om ersättning. Och deras beslut dröjer.
Kristoffer berättar att han är helt utan inkomst eftersom han inte har kvalificerat sig för någon a-kassa. Han lever på sin flickväns lön.
– Jag har ingen aning om om jag får några pengar från NAV, det norska försäkringsbolaget, eller från den svenska försäkringskassan. Allt är väldigt ovisst. Det jag vet är att ryggskadan gör att jag inte kan jobba i byggbranschen längre, säger Kristoffer.
På köksbänken i radhusköket ligger ett knivset, en sista julgåva från Björn Hansen Construction AS, deras norska arbetsgivare.
Pappa Kim jobbar inte på byggen och har slutat att pendla till Norge, eftersom han sadlade om till yrkeslärare i höstas. Många av hans unga byggelever frågar hur det är att arbeta i Norge, många är sugna på att dra iväg eftersom lönerna är så mycket högre än i Sverige.
– Jag säger som det är. Det funkar bra att jobba
i Norge, tills det händer något.
En muskel i Kims kind rycker till. Han har fått en lättare nervskada i ansiktet efter olyckan. Två revben skadades också, men de har läkt. Han har fortfarande inte fått några pengar från NAV, eller från försäkringsbolaget, trots att arbetsskadan godkändes i juli 2013.
Det är väldigt tungjobbat att ha att göra med norska försäkringskassan. Allt tar väldigt lång tid, säger Kim.
Det första året som sjukskriven i det norska systemet får man i regel 100 procent av sin tidigare lön, men efter det första året sjunker ersättningen kraftigt och då är det tänkt att den privata försäkringen ska gå in och täcka inkomstbortfall fullt ut. Men eftersom det norska försäkringssystemet är snårigt använder både svenska Byggnads och norska Fellesförbundet advokater som är specialiserade på yrkesskador, för att arbetsskadade ska få ut sin rätt.
För Kims egen del spelar pengarna inte så stor roll.
– Det viktigaste för mig är att Kristoffer får en rejäl ersättning för skadan i ryggen, och ersättning medan han utbildar sig, så att han kan få ett annat jobb i en annan bransch.