info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Byggnads i rätten om diskriminering

Rättegången är nu avslutad i Byggnads första mål om etnisk diskriminering. Två helt olika bilder av vad som hänt målades upp i rätten. I slutet av mars kommer domen.

Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om hur svetsaren, som vi kallat Demola, känt sig diskriminerad på jobbet. Under onsdagen och torsdagen var tidningen på plats på förhandlingarna i Arbetsdomstolen.
Det är Byggnads första domstolsfall gällande diskriminering. Man har krävt företaget på 300 000 kronor.

Företaget nekar

Två olika bilder av vad som hänt målades upp i rätten. Byggnads hävdar att Demola har särbehandlats av såväl arbetskamrater som chefer, utan att någon satt stopp. Han vittnade i rätten om bland annat öknamn som delvis anspelade på hans afrikanska bakgrund, meningslösa arbetsuppgifter i stället för svetsning, kommentarer om att han (endast han) fick gå på toa bara på rasterna och att hans matlådor slängts i soporna.
– Han har fått exakt samma behandling som alla andra hos oss, hävdade däremot företagets vd.
Enligt företaget har mycket, exempelvis förbuden mot toabesök, aldrig skett. Annat, som att Demola ska ha krävts på ett särskilt hälsointyg, beskrivs som missförstånd. En del anklagelser sägs vara grundade på enstaka händelser som ryckts ur sitt sammanhang.

”Var glad att du har jobb”

Några öknamn för Demola har aldrig kommit till arbetsledningens kännedom enligt den bild som företagets juridiska ombud, Tommy Larsson från VVS-företagen, presenterade i rätten. Men Demola säger sig ha framfört klagomål till en arbetsledare flera gånger.
– De svar han erhöll var att han skulle vara glad att han hade jobb, påstod Byggnads juridiska ombud Mattias Landgren i sin slutplädering.
Arbetsledaren nekade i sitt vittnesmål till att Demola berättat om öknamnen.

Ifrågasatt svetsförbud

Mycket tid ägnades åt att diskutera ett svetsförbud som, enligt företaget, riktades mot Demola då han hade gjort sämre jobb på ett kärnkraftverk under en period. Detta ska ha hindrat honom från att få svetsa.
Byggnads ifrågasätter uppgifterna och menar att företaget inte har presenterat tillräcklig dokumentation som bevis för förbudets existens.
– Detta är minst sagt märkligt, påstod Mattias Landgren.

”Företaget kan inte göra mer”

Åsikterna går också isär om huruvida företaget tagit sitt rehabiliteringsansvar för Demola då han till sist blev sjukskriven. Företaget hänvisar till att han avböjt erbjuden kontakt med företagshälsovården.
– Då kan företaget inte göra mer, sa företagets ombud Tommy Larsson.
Men Byggnads menar att rehabiliteringsansvaret omfattar mer än detta erbjudande.

Spelade in samtal med chefen

Ämne för mycket diskussion var ett inspelat samtal där en arbetsledare säger att Demola ser ut som slow motion-film och att det kanske beror på att han är svart, men att arbetsledaren snarare tror att det har någon kulturell förklaring.
Det är nu upp till rätten att avgöra om det rört sig om diskriminering, domen beräknas komma i slutet av mars.

Demola heter egentligen något annat.

Jenny Berggren
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Byggnads i rätten om diskriminering

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig