Hade firmans kläder, bilar och verktyg... men inte lön
De jobbade i firmans profilkläder, använde firmans verktyg, körde firmans bilar. Men när Sasha, Mykola och Pavlo lurades på lönen tog takfirman inget ansvar. I stället skyllde ägaren på en mystisk underentreprenör – som inte ens Polisen lyckats hitta.
Det har gått bra för A&J Tak och Plåt. Firman växer stadigt. I fjol nådde omsättningen över 50 miljoner kronor och vinsten landade på rekordhöga 4,1 miljoner. Mer än en fördubbling jämfört med 2020.
Den som surfar in på hemsidan förstår direkt att A&J är ett företag som satsar på kvalitet. Takfirman visar upp fackförbundet Byggnads logga och skyltar med att den har kollektivavtal. Alla anställda är enligt sajten licensierade och erfarna.
Dessutom finns all kompetens inom firman. ”Genom att inte hyra in underleverantörer kan vi alltid garantera ett resultat av högsta kvalité”, skriver A&J Tak och Plåt.
Det är med andra ord ordning och reda som gäller. Ett tryggt val för den som måste fixa taket men inte vill bidra till osund konkurrens eller utnyttjande.
Men stämmer bilden?
Man kunde ta kaffe då och då. Det var inte så att man inte fick ta en paus.
Blev lovade vita jobb
I fjol blev Olekasandr Hrytsaiuk, Pavlo Nestor och Mykola Makarchuk erbjudna jobb på A&J. Mykola var på firman ett drygt halvår. Oleksandr och Pavlo var där under årets sista kvartal.
– Villkoren var rätt så behagliga. Man kunde ta kaffe då och då. Det var inte så att man inte fick ta en paus, säger Oleksandr Hrytsaiuk via tolk.
De hade rekryterats av en landsman som de träffat via en chattgrupp för ukrainare i Sverige. Landsmannen hade ordnat jobb förut, då hade allt gått bra. Den här gången kunde det gå ännu bättre. Om de jobbade fram till nyår så skulle de få fast anställning sen, sade landsmannen. Vita jobb. Med bra villkor. För en ukrainsk gästarbetare är det som att vinna på lotto.
– Vi fick höra att vi skulle arbeta några månader, sen skulle vi få kontrakt, säger Mykola Makarchuk.
Landsmannen hade lovat lön efter varje färdigställt objekt. En vanlig modell i den svarta byggbranschen.
– Men det kom aldrig några pengar, säger Mykola Makarchuk.
– Vi fick bara 3 000-4 000 kronor så att vi kunde betala hyran, säger Pavlo Nestor.
Kunde inte köpa julklapp
Enligt landsmannen hade takfirman inte betalat ännu, men pengarna skulle komma. Löftet om fasta jobb fick dem att bita ihop.
Men vid nyår tog jobbet på A&J slut. Några anställningsavtal kom aldrig. Inga löneutbetalningar heller.
I stället för att kunna stötta sina familjer i Ukraina tvingades de låna till mat och boende. Pavlo hade precis blivit pappa.
– Det kändes jättejobbigt när jag inte ens kunde köpa någon liten julklapp till barnet eller till min fru. Det var det svåraste, säger han.
LÄS ÄVEN: Gick till facket – misshandlades av byggchefen
Skuldsedlar i stället för lön
När de slutligen konfronterade landsmannen gav denne plötsligt en ny version. A&J Tak och Plåt hade betalat, men han hade tagit pengarna till sin cancerdrabbade brors sjukhusräkningar. Landsmannen gav dem skuldsedlar där han utlovade ersättning längre fram. Sedan lämnade han Sverige.
Vid det här laget var förtroendet ordentligt kantstött. När de frågade runt på nätforum påstod sig en lång rad ukrainare ha blivit lurade av samma person. Nästa steg var att kontakta landsmannens familj.
– Vi fick tag i brodern när vi ringde. Då berättade han för oss att han var alldeles frisk och aldrig hade varit sjuk, säger Pavlo Nestor.
Okänd underentreprenör
De vände sig till ledningen för A&J för att få ut lönen, utan resultat. Därefter vände de sig till sin fackförening, syndikalistiska Solidariska byggare.
När facket kallade till förhandling med takfirman var det dags för nästa överraskning. Enligt ägaren hade ukrainarna tillhört underentreprenören Rela Anläggning Entreprenad – och det var dit alla lönekrav borde riktas.
– Vi hade aldrig hört något om det företaget förut. Och när namnet kom upp hade företaget redan gått i konkurs, säger Olekasandr Hrytsaiuk.
Vi hade aldrig hört något om det företaget förut. Och när namnet kom upp hade företaget redan gått i konkurs.
Byggsektorns undre värld
När Byggnadsarbetaren tittar närmare på Rela Anläggning Entreprenad öppnar sig dörren till arbetsmarknadens undre värld.
”Landsmannen” varken har eller har haft några uppdrag i företaget. I styrelsen sitter i stället två kvinnor i 40-årsåldern med ukrainska namn. Den första av dem har inga bolagsengagemang innan år 2023, då hon plötsligt registreras som styrelseledamot i tio företag. Hälften av dem går i konkurs under året.
När polisen söker kvinnan, för att delge henne fackets lönekrav, finns det ingen bostad på hennes folkbokföringsadress. ”Bara en tomt och ett påbörjat bygge”, står det i delgivningsprotokollet.
119 personer på samma adress
Inte heller den andra kvinnan går att hitta. På hennes adress finns visserligen ett bostadshus, men ingen där har hört talas om henne.
Pusslet blir snabbt svårt att överblicka. På Relas adress, i en industrilokal i utkanten av Stockholm, finns ett tjugotal företag inom bygg och städ registrerade. Dessutom har 119 personer folkbokfört sig på adressen. En annan person knuten till Rela har ytterligare 22 bolag, varav ungefär hälften på kort tid gått omkull.
Även Rela har begärts i konkurs med en skatteskuld på över en miljon kronor.
LÄS ÄVEN: Så styr ”tjetjenerna” på svenska byggen
Varningstecken för ekobrott
Stefan Lundberg är senior brottsförebyggare på Polisen. Han betonar att han inte själv granskat företaget, men förklarar att upplägget tyder på arbetslivskriminalitet.
– Det finns flera klassiska varningssignaler, säger han.
– Att stå skriven på en ödetomt ser man ganska ofta när det gäller ekonomisk brottslighet. Nystartat bolag, täta styrelsebyten, täta adressändringar och talrika tidigare bolagsengagemang som slutat i konkurs är annat man bör vara vaksam på. Jag skulle säga att det finns en uppenbar risk att de här kvinnorna är målvakter.
”De känner varandra från Ukraina”
Eftersom det inte gick att hitta någon företrädare för Rela valde facket att rikta sitt krav mot A&J Tak och Plåt. Sedan några år tillbaka finns en lag om huvudentreprenörsansvar, som innebär att företaget högst upp i entreprenörskedjan kan tvingas ta över löneskulder längre ner i kedjan.
Men A&J Tak och Plåt slår ifrån sig allt ansvar. Ägaren Artur Jackowski hävdar att han har betalat till Rela, och att Rela i sin tur betalat ukrainarna.
– De fick pengar men lånade ut eftersom han sa till dem att hans bror har cancer. De känner varandra från Ukraina. De trodde på honom och lånade ut pengar, säger han.
Hur mycket har ditt företag betalat till Rela?
– Det kan jag tyvärr inte säga. Det är företagssekretess.
Kan du visa en faktura från Rela?
– Jag har inte godkänt från dem att visa faktura.
Nu tycker de att han försvunnit så de vill ha pengar från mig
Artur Jackowski säger att ukrainarna ljuger om att de inte fått betalt. Samtidigt säger företagsägaren att han själv blivit lurad av ”landsmannen”.
– Han spelar på kasino. Därför försvinner pengarna. Han lurar alla, säger Artur Jackowski.
– Jag lånade också pengar till den personen. Tio till lånade pengar. Nu tycker de att han försvunnit så de vill ha pengar från mig.
”Jag har inte tid med dig”
Landsmannen befinner sig just nu i Norge. Det har inte gått att nå honom på telefon. Byggnadsarbetaren har skickat frågor via chatt men landsmannen har inte besvarat dem.
”Förstår du inte vad jag säger”, skriver han i ett meddelande.
”Jag har inte tid med dig”.
Lönekrav går till domstol
Lönefrågan kommer att avgöras i domstol. Solidariska byggare planerar att stämma A&J Tak och Plåt.
Men en sak står klar redan nu. När A&J på sin hemsida stoltserade med kollektivavtal och enbart egen personal var det falsk marknadsföring.
– Okej. Jag kommer inte ihåg den texten om att vi inte använder underleverantörer, säger Artur Jackowski.
Det står också på er sida att ni har kollektivavtal?
– Jo, men det har vi.
Fast det gällde ju inte för de här killarna?
– Varför ska mitt kollektivavtal gälla för dem? De är en underleverantör.
Om en kund hör av sig till er för att den vill ha schyssta villkor och det kommer personal från en firma som inte har kollektivavtal – är inte det att lura kunden?
– Vi har kollektivavtal. Varför luras jag om det är någon annan som inte har kollektivavtal?
Men kunden kan ju inte veta att personalen tillhör någon annan, om de har era kläder på sig och åker i er bil?
– Men om de frågar kommer vi att svara på det. Det är ingen som säger osant.
Jag kommer inte ihåg den texten om att vi inte använder underleverantörer
”Kopp kaffe på sin höjd”
Hur sannolikt är det då att kunderna ska ställa den frågan, till personal som inte talar svenska, som är på plats när de själva är på jobbet? Inte särskilt, enligt Pavlo Nestor.
– Vi hade våra arbetsuppgifter och koncentrerade oss på dem. Kunderna brukade aldrig diskutera någonting med oss, säger han.
– Kunderna brukade erbjuda en kopp kaffe på sin höjd.