Så tar sig det lömska byggdammet in i din kropp
Byggdamm är mer än smuts på golv och fönsterbänkar. De minsta partiklarna kan ta sig djupt ner i lungorna där långvarig exponering kan orsaka permanenta skador.
1 / Inte säkert att man ser dammet
Det grova dammet syns direkt. Det lägger sig på golv, kläder, maskiner och glasögon. Men de minsta partiklarna är lömska. De kan vara osynliga för ögat och sväva kvar i luften långt efter att ett dammande arbetsmoment avslutats.
Sådant damm kan bildas när man borrar, kapar, slipar, bilar eller river i betong, tegel, sten och murbruk.
– Det är inte säkert att man ser dammet om partiklarna är små, säger Lena Andersson, certifierad yrkeshygieniker, docent på Arbets- och miljömedicin i Örebro.
Större partiklar fastnar redan uppe i näsan och munnen. De mindre partiklarna når längre ner i luftvägarna och ner till lungorna.
2 / Går förbi första skyddet
Näsan, svalget och luftvägarna fungerar delvis som kroppens filter. Större partiklar fastnar ofta där och kan hostas upp, snytas ut eller transporteras bort av luftvägarnas flimmerhår.
De minsta partiklarna kan däremot passera längre ner där dessa mekanismer saknas.
– Större partiklar fastnar redan uppe i näsan och munnen. De mindre partiklarna når längre ner i luftvägarna och ner till lungorna, säger Lena Andersson.
Till slut kan de nå lungblåsorna, där syret förs över till blodet.
3 / Kroppen försöker att städa, men …
När damm väl har nått längst ner i lungorna kan partiklarna bli kvar. Särskilt farligt är kvartsdamm som, när det når ner i lungblåsorna, är svåra för kroppen att bryta ner. Immunförsvaret försöker ta hand om partiklarna, men inflammationen kan fortsätta under lång tid. Med tiden kan kroppen kapsla in dem i ärrvävnad. Då blir lungorna stelare, syreupptaget sämre och andningen tyngre. Det är det som sker vid silikos, eller stendammslunga.
4 / Skadan kan komma långt senare
Byggdamm är lömskt eftersom kroppen inte alltid varnar direkt. Det kan kännas som lite irritation i halsen ena dagen och vara glömt nästa. Men upprepad exponering under lång tid kan ge kroniska sjukdomar som visar sig först flera år senare.
– En kontinuerlig exponering av lite damm kan ge en negativ hälsoeffekt på sikt, säger Lena Andersson.
Kvartsdamm kopplas bland annat till silikos, kol och lungcancer.
5 / Måste stoppas vid källan
Det bästa skyddet är att hindra dammet från att spridas redan när det bildas. Det kan handla om maskiner med punktutsug eller vatten vid kapning och borrning. Sedan är det viktigt med ordentlig städning och att kapsla in arbetet så att inte fler exponeras.
– Andningsskydd är den sista åtgärden att ta till, när övriga åtgärder inte räcker till, säger Lena Andersson.
Torrsopning och tryckluft är däremot dåliga idéer, eftersom dammet kan virvla upp igen och spridas över arbetsplatsen.
– Framför allt ska man inte använda tryckluft för att städa, säger hon.
Få bäst koll i boden! Byggnadsarbetaren.se/besserwissern
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.