Myndighet i ny rapport: Rot-avdraget ”inte effektivt”
Rotavdraget är ett dyrt sätt att motverka svartjobb och borde sänkas. Det hävdar en tung myndighetsrapport – som dock inte tittat på konjunktureffekterna.
Regeringen kommer höja taket för rotavdraget berättade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i september.
– Vi kommer under 2024 att göra avdraget mer generöst, sa hon då.
Men en ny rapport från Riksrevisionen föreslår i stället att avdraget sänks.
– Rotavdraget i sin nuvarande konstruktion är inte effektivt utformat. Det skapar inte tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
LÄS MER: Regeringen vill höja rotavdraget
Svarta löner bakom kundens rygg
Rotavdraget har minskat hushållens efterfrågan på svarta hantverkstjänster, slår Riksrevisionen fast. Men ändå har ”förekomster av svarta löner och annan arbetslivskriminalitet” ökat på senare tid.
Låter det paradoxalt. Förklaringen är enligt riksrevisionen att hantverkstjänsterna marknadsförs som vita gentemot kunden men ändå betalas med svarta löner ”bortom köparnas insyn och kontroll”.
Det skapar inte tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete.
Rot kostar tio miljarder per år
Samtidigt som rotavdraget alltså inte är särskilt effektivt mot svartarbete är det en stor utgift för statskassan. Rotavdraget kostar runt tio miljarder kronor om året samtidigt som det ger ökade skatteintäkter på strax över 1,3 miljarder kronor.
Det innebär att den så kallade självfinansieringsgraden för rotavdraget ligger på 14 procent, vilket Riksrevisionen kallar ”en blygsam siffra”.
Riksrevisionen är en myndighet som har till uppgift att granska om staten och andra myndigheter jobbar effektivt och når sina mål.
Riksrevisionen granskar årligen omkring 250 myndigheters årsredovisningar samt genomför ett trettiotal effektivitetsgranskningar.
Regeringen: Stöd till branschen
Men när regeringen meddelade att avdraget höjs nästa år var motivet inte att motverka svartarbete, utan att stötta byggsektorn i ett utsatt läge.
– Branschen efterfrågar detta och vi ser att detta kan stötta denna sektor eftersom det kommer att leda till en ökad efterfrågan på renoveringar från hushållen, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) i september.
Det är konjunkturpolitik, och hur det fungerar har vi inte tittat på.
”Inte jättestor betydelse”
Vad säger Riksrevisionen om det? Är rotavdraget effektivt som ett riktat branschstöd?
– Huvudfokus i vår rapport är de långsiktiga målen som man hade med reformen när man införde den permanent. Det var att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, och så var det att hushållen som köpte tjänsterna skulle göra mindre arbete på sina egna bostäder och jobba mer, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen, till Byggnadsarbetaren.
– Regeringen har ju annonserat att de ska använda rotavdraget för att stimulera branschen genom att höja taket nästa år. Det är konjunkturpolitik, och hur det fungerar har vi inte tittat på. Däremot har vi tittat på långsiktig påverkan på produktionen, och där tror vi inte att rotavdraget har en jättestor betydelse för branschen.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.