Varför låter vi byggarbetare bli hörselskadade?
Debatten om elektrifiering av entreprenadmaskiner handlar nästan alltid om utsläpp och kostnader. Men i många byggprojekt är det inte klimatkrav eller ekonomi som avgör vilka maskiner som kan användas. Det är buller. Så skriver Magnus Persson, nordisk talesperson för innovationsföretaget Briggs & Stratton och Vanguard.
Det här är en debatterande artikel. Innehållet är insändarens egna uppfattning – inte nödvändigtvis Byggnadsarbetarens.
Buller är i dag den tredje vanligaste orsaken till en godkänd arbetssjukdom i Sverige. De som drabbas hårdast är män inom industrin och byggbranschen som under lång tid arbetar med högljudda maskiner och verktyg. Hörselskadorna uppstår ofta först efter många år i yrket, men när skadan väl är där är den svår att reparera.
Statistik från Afa Försäkring visar att 14 procent av de godkända bullerrelaterade arbetssjukdomarna under åren 2013–2022 inträffade inom betong-, bygg- och anläggningsarbete, medan ytterligare 8 procent drabbade snickare. Nio av tio drabbade är över 45 år. Det här är inte enstaka olyckor, det är en arbetsmiljörisk som växer med tiden.
Ljudet flyttar närmare
Problemet blir större i takt med att byggprojekt flyttar närmare människor. Allt fler arbeten sker i täta stadsmiljöer, nära bostäder och kontor eller inne i redan bebodda fastigheter. Där är det ofta bullerkraven som sätter gränserna för när och hur arbetet får utföras. En maskin kan alltså uppfylla utsläppskraven och ändå vara olämplig att använda eftersom den låter för mycket. Konsekvensen blir begränsade arbetstider, mer komplicerad logistik och i vissa fall att arbetet inte kan utföras med konventionella maskiner över huvud taget.
Kan vara skillnaden
Elektrifiering kan i vissa fall sänka bullernivåerna från omkring 100 till cirka 70 decibel, vilket är en dramatisk skillnad för den som arbetar nära maskinerna varje dag. Det kan vara skillnaden mellan att behöva skrika till kollegan bredvid sig och att kunna föra ett normalt samtal. Lägre bullernivåer minskar belastningen på hörseln, förbättrar kommunikationen och gör det möjligt att arbeta i miljöer där dieselmaskiner tidigare varit svåra att använda utan att störa boende eller verksamheter runt omkring.
Inte bara komfort
Lägre bullernivåer handlar heller inte bara om komfort. Buller påverkar koncentration och säkerhet på arbetsplatsen. Arbetsmiljöriktlinjer pekar på att höga ljudnivåer kan göra det svårt att höra instruktioner, varningssignaler och annan viktig information på byggarbetsplatser. Samtidigt är dagens arbetsmiljöarbete fortfarande alltför fokuserat på hörselskydd i stället för att minska bullret vid källan. Men Arbetsmiljöverkets och Prevents riktlinjer är tydliga: arbetet ska planeras så att buller elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå, och arbetsgivare ska välja tystare maskiner när det är möjligt.
Tre förändringar som kan göra skillnad:
- Ställ bullerkrav i offentliga upphandlingar. Stat, regioner och kommuner beställer en stor del av Sveriges bygg- och anläggningsprojekt. Bullernivåer bör vägas in på samma sätt som utsläpp, säkerhet och energieffektivitet.
- Gör buller till en prioriterad arbetsmiljöfråga. Byggprojekt har redan krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, men buller hanteras fortfarande alltför ofta som en sidofråga. Riskbedömningar behöver i större utsträckning påverka val av maskiner och arbetsmetoder.
- Planera byggprojekt för längre och tystare arbetsfönster. Tystare maskiner gör det möjligt att arbeta i miljöer där buller tidigare begränsat arbetstider. Det kan minska störningar för omgivningen, förbättra arbetsmiljön och samtidigt öka produktiviteten genom färre avbrott.
Tystare maskiner är i många projekt redan en förutsättning för att arbetet ska kunna utföras. Och framför allt: de är en förutsättning för att människor som arbetar ett helt yrkesliv i byggbranschen fortfarande ska kunna höra när de går i pension.
