Nya lagar på gång mot illegal arbetskraft: ”Närmast stötande”

I början av september hade valrörelsen gått in i sin mest intensiva slutfas. Tidningar och tv fylldes av kampanjande, utspel och tjuvnyp. Men samtidigt pågick lagstiftningsarbetet som vanligt, och lite i skymundan beslutade Tidöregeringen om ett kommittédirektiv som kan bli betydelsefullt för byggbranschen.

En särskild utredare ska titta på möjligheterna att införa ett kedjeansvar vid användning av illegal arbetskraft.

I dag kan den arbetsgivare som anställer en person som saknar rätt att vistas i Sverige dömas för brott mot utlänningslagen. En sanktionsmöjlighet finns också för oaktsamma huvudentreprenörer. Men med ett kedjeansvar skulle fler inblandade kunna ställas inför rätta.

LÄS MER: Därför är det (nästan) omöjligt att få veta vem som jobbar på ett bygge

Beställare duckar ansvar = ”stötande”

Enligt kommittédirektivet framstår det ”som närmast stötande att en huvudentreprenör som anlitar en underentreprenör med full insikt om att denne i sin tur använder illegal arbetskraft, inte kan hållas straffrättsligt ansvarig”.

Därför ska utredaren titta på om det juridiska ansvaret kan omfatta ”samtliga aktörer i entreprenadkedjan, inklusive beställaren”.

Utredaren ska också titta på utökade möjligheter att meddela näringsförbud och utdöma företagsbot.

Långa entreprenadkedjor kan möjliggöra användande av illegal arbetskraft och utgör en riskfaktor för bedrägerier och andra typer av brott.

Tidö: Långa UE-kedjor en risk

Byggnads och Byggföretagen har länge varit i luven på varandra om hur brottsligheten i UE-kedjorna ska bekämpas. Facket vill se lagstiftning om max två led, medan branschorganisationen varnar för ökade byggkostnader och att småföretag missgynnas.

I sin motivering till varför ny lagstiftning behövs låter det som att Tidöregeringen ligger klart närmare fackets syn:

”Långa entreprenadkedjor kan möjliggöra användande av illegal arbetskraft och utgör en riskfaktor för bedrägerier och andra typer av brott,” står det i direktivet.

Sverige har idag kedjeansvar för lön, det så kallade huvudentreprenörsansvaret som infördes i Byggavtalet 2015 och därefter blev lag 2019.

En tidigare offentlig utredning lyfte fram att kedjeansvar för fiffel med skatter och avgifter skulle kunna vara ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet.

LÄS MER: Strid om UE-led – ”kan handla om att tjäna pengar”

Ny lag – maxstraffet fyra år

Den 24 september, när Tidögänget formellt avgått men satt kvar som övergångsregering, lämnades dessutom en proposition som föreslår att en ny brottsrubricering införs.

Det nya brottet – olaga utnyttjande av tjänst – innebär att det blir straffbart att köpa en tjänst av en person om du vet att hen är utsatt för människohandel eller människoexploatering.

Den föreslagna lagändringen är en del av EU:s direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Maxstraffet sätts till fyra års fängelse och även försök till olaga utnyttjande av tjänst ska vara straffbart.