Nazisternas attack på flyktingar – med byggdynamit
Det finns många exempel på sprängmedel som försvinner från byggen och används till kriminalitet. Läs om byggnadsarbetarnas bomber mot flyktingförläggningar, anläggarens dynamitgömma och byggaren som lämnade kilovis med sprängämnen i en galleria.
I onsdags inträffade ytterligare en i raden av alla sprängningar den senaste tiden. Den här gången skedde det i Hageby, Norrköping, där flera personer skadades när en sprängladdning exploderade i ett flerfamiljshus.
I fredags berättade inrikesminister Mikael Damberg (S) att han kommer att bjuda in aktörer i byggbranschen för att diskutera sprängmedel.
– Det finns mycket som talar för att man vid en del av de sprängningar vi sett i Sverige faktiskt använt civilt sprängmedel och det måste vi komma åt och då kanske vi måste öka kontrollen så det inte hamnar i orätta händer, sa han till Sveriges Radio.
När Byggnadsarbetaren granskar rättshandlingar upptäcker vi flera fall där sprängmedel stulits från byggen och använts på olagliga sätt.
Det första fallet gäller två sprängdåd mot flyktingboenden i Göteborg 2017.
I ett av dåden exploderade sprängladdningen och en städare på boendet skadades svårt i benen. I det andra dådet, på en camping, lyckades polisen med hjälp av en robot desarmera bomben.
Tre män, som alla jobbade inom byggbranschen och även var aktiva i den våldsbejakande nazistiska organisationen NMR, dömdes för olika inblandning i dåden. En 53-årig anläggningsdykare var den som ska ha levererat dynamit och poltråd.
Polisen hittade också sprängämnen i en container vid 53-åringens bostad, som påminde mycket om den laddning som hittades vid campingen.
I förhör säger 53-åringen att han tog hem dynamiten som blivit över vid ett jobb. Han hävdar att han skulle använda den till att utföra sprängningar vid ett privat husbygge.
53-åringen dömdes i Tingsrätten för att ha levererat dynamiten i båda dåden. Hovrätten ändrade sedan domen till att bara gälla campingattentatet, eftersom man endast kunde knyta dynamiten till honom i detta fall. Mannens straff blev två år och sex månader i fängelse.
Det andra fallet gäller en 34-årig man från ett samhälle norr om Stockholm. Mannen hade under många jobbat i anläggningsbranschen på olika byggen. Han var sprängutbildad och hade godkännande att hantera sprängmedel. Men han hade inte följt reglerna, utan under tolv år stulit överblivna sprängämnen från olika projekt.
De explosiva ämnena förvarade han i sin lägenhet.
34-åringen hade obemärkt kunnat lägga undan mängder av dolor, men i augusti för två år sedan uppdagades allt. Han var på väg till jobbet i bil när han stoppades av polis. Han hade inget körkort och cannabis i blodet. Polisen beslutade då att göra en husrannsakan i 34-åringens lägenhet.
Poliserna hittade amfetamin, men också en privat vapenarsenal. De sprängmedel som 34-åringen tagit med sin hem från byggen vägde runt 3 kilo. Dessutom fanns ett avsågat hagelgevär med ammunition i en låda. Man hittade även tårgassprej och en två kilo tung granat.
2018 dömde Norrtälje tingsrätt 34-åringen till fängelse i åtta månader.
Det tredje fallet handlar som en 48-årig man som även han arbetade i byggbranschen. Mannen besökte Liljeholmsgallerian i Stockholm med en plastpåse som skilde sig en hel del från de andra kundernas kassar. Påsen var nämligen full med sprängämnen. 48-åringen besökte ett kafé i gallerian och lämnade kvar påsen på kafét.
Kafépersonalen upptäckte att påsen kunde innehålla en bomb och tillkallade vakter. Polisen utrymde gallerian och konstaterade sedan att plastpåsen bland annat innehöll 2,3 kilo dynamitsprängmedel, två elsprängkapslar och en stubin.
48-åringen berättade att han fick tag på dynamiten från kontakter i branschen och att han skulle använda den till att spränga bort en bergsknalle vid ett garagebygge, som skulle utföras av svartarbetare.
Mannen dömdes 2015, för bland annat förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, till fängelse i ett år av Södertörns tingsrätt.