info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
BluebeamPC 11-12

"Inte rättvisa, men en seger"

Över en halv miljard kronor. Det har Skanska UK och sju brittiska byggföretag betalat till arbetare som fanns i ett hemligt register. Men trots att arbetarna fått pengarna är det inte över.
John Spillane hade gärna sett företagen i vittnesbåset inne i The Royal Courts of Justice. När rättegången nu blåsts av hoppas han att allt i stället ska komma upp på bordet genom en utredning som leds av jurister.

Under maj, juni och juli skulle en rättegång ha pågått i denna pampiga byggnad. En rättegång mot åtta jättar i byggbranschen som, fram till 2009, registrerade John Spillane och ytterligare drygt 3 200 personer i hemlighet. En vanlig anledning till att någon skrevs in var att denna lyft säkerhetsfrågor på bygget. En notering gjorde det svårt att få nya jobb. Ett fyrtiotal företag var delaktiga. Byggnadsarbetaren visade i en granskning 2013 att Skanska UK använde registret flitigt och att de ska ha gjort hårda bedömningar utifrån informationen där.

Vissa får över två miljoner

I sommar, sju år efter att registret avslöjats, skulle John Spillane få se företagen i vittnesbåset. Men i sista stund blåstes rättegången av, överenskommelser om ersättning till de drabbade arbetarna hade gjorts. Vissa arbetare får över två miljoner kronor. Sammanlagt landar ersättningarna på uppskattningsvis runt 590 miljoner kronor, enligt brittiska fackförbundet GMB, där en del av de drabbade arbetarna är med. Då har GMB räknat dels uppgörelserna i domstolsfallen, som enligt dem omfattar 771 personer, och dels de som fått ersättning via ett system för kompensation som företagen själva satt upp. Dessutom får företagen betala för arbetarnas rättsliga kostnader. Därtill kommer deras egna advokaters räkningar.

Måste prioritera bort familjesemestrar

Som ni anar av John Spillanes ord om att segern inte ger rättvisa, kan historien berättas på flera sätt. Vi återkommer till den berättelse som innebär fortsatt konflikt. Men först stannar vi upp för den som liknar en Hollywoodrulle om arbetarna som, mot alla odds, vunnit över byggindustrin.
Den börjar när John Spillane plötsligt inte har råd att hänga på flickvännens semesterplanering, förmedlingarna där han söker jobb ringer inte tillbaka. Samtidigt börjar Kieran McGurrans fru undra om han verkligen anstränger sig, alla andra hittar ju jobb! Victor Williams måste börja prioritera bort familjesemestrar när han får svårt att få varaktiga anställningar.

"Jag kunde aldrig planera för framtiden", säger John Spillane om svartlistningens följder.”Jag kunde aldrig planera för framtiden”, säger John Spillane om svartlistningens följder. Foto: Nina Ragoy

”Allt föll på plats”

2013 berättade dessa tre elektriker i Byggnadsarbetarens granskning om hur situationen blev begriplig när brittiska Datainspektionen, ICO, 2009 avslöjade det hemliga register där deras namn fanns med.
– Allt föll på plats, sa Victor Williams.
I deras akter framgår att Skanska fört in uppgifter om dem, eller nekat dem jobb efter att ha kollat registret. Noteringarna är vaga, elektrikerna säger själva att de bottnar i fackligt engagemang och säkerhetsarbete.
–  Jag kunde aldrig planera för framtiden, säger John Spillane nu om svartlistningens följder.
– De flyttade en generation aktivister från byggindustrin. De tog bort facket från landets farligaste bransch, säger Justin Bowden på fackförbundet GMB, om den övergripande effekten.

Vet inte att de finns i registret

Åter till 2009. Efter avslöjandet döms mannen som skött registret att betala 5 000 pund för att det inte anmälts till Datainspektionen. Företaget Sir Robert McAlpine betalar. I övrigt händer inte mycket. Enskilda arbetare försöker driva processer mot företagen. Men preskriptionstider och att de inte varit anställda eller sökt jobb direkt hos de ansvariga bolagen, utan via uthyrningsföretag, gör det lönlöst. De verkar ha allt emot sig. Många vet inte ens att de finns i registret, Datainspektionen söker inte upp de drabbade. Dessutom är facken obekväma med frågan då det finns exempel där deras företrädare tycks ha varit inblandade i registreringen.

Företagen erkänner mer ansvar

Men arbetarna bildar organisationen The Blacklist Support Group. De hittar ett sätt att gå till domstol. Facken kommer ut på banan. ICO och facken börjar söka upp fler registrerade. En parlamentarisk kommitté utreder svartlistningen. Företagen erkänner mer ansvar efterhand.
Och våren 2016 är man på väg till rättssalen när företagen i sista stund går med på att betala arbetarna summor som godtas.
När vi träffas några veckor senare säger John Spillane att detta är en stor seger utifrån läget då The Blacklist Support Group bildades.
– Jag trodde aldrig att vi skulle få den kompensationen, säger han.

”Det är en stor seger”

Ingenjören Dave Smith, som fanns i registret, var en av initiativtagarna till The Blacklist Support Group.
– Det är en väldigt stor seger, vi är alla väldigt glada för den. För sju år sedan vägrade företagen be om ursäkt, de vägrade att erkänna sin inblandning och att erbjuda oss en penny i ersättning, säger han.
Justin Bowden på fackförbundet GMB berättar om en medlem som ringde tre gånger för att dubbelkolla att han skulle få över två miljoner kronor. De högsta beloppen ligger däromkring, i snitt fick GMB:s medlemmar mellan 600 000 och 700 000. Beloppen beror bland annat på inkomstförluster och vad som funnits noterat om personen. Det pågår också samtal om att företagen ska ge drabbade personer jobb och utbildning. I rätten lästes en ursäkt upp.

”Ingen rättvisa, ingen fred”
Här skulle filmen kunna sluta, i otvetydig arbetarseger. Åren då förhållanden frestades på och barn drabbades av sänkta inkomster kan de inte få tillbaka, men de ersätts ekonomiskt och får en ursäkt. Men verkligheten är krångligare. När målet avslutades i rätten skanderade bland andra Dave Smith och Victor Williams ”ingen rättvisa, ingen fred!” från åhörarplats. Snickaren Roy Bentham, som vi tidigare skrivit om då han protesterade utanför Skanskas årsmöte i Stockholm 2013, bad domaren om att få avstå sina drygt 400 000 kronor. Han ville gå vidare med sitt fall, men förfrågan avslogs.

”Företagen kom undan med det”

– Det är en seger med tanke på var vi stod för tre eller fyra år sedan. Men det är inte den seger jag ville ha, säger han till Byggnadsarbetaren.
Med lite olika ord upprepas det John Spillane sa i artikelns början; att man har nått en seger, men inte rättvisa. Och att företagen vill sopa den fullständiga historien under mattan.
– Företagen kom undan med det, de har betalat sig ut från rätten, säger Victor Williams, som fått en relativt hög summa pengar men ändå är arg.
Arbetarna vi pratar med är besvikna på det juridiska systemet, på regler som gjorde det svårt för dem att driva fallet vidare efter företagens erbjudanden om kompensation. En poäng med rättegång hade varit att få ut all bevisning i ljuset. Att få fullständiga svar om vad som hände, bland annat gällande misstänkta kopplingar till polis och säkerhetstjänst.
– Det finns fortfarande fler frågor än svar, säger Roy Bentham.

Hoppas på public inquiry

De svartlistade vi talat med tror också att rättegången skulle ha gjort företagens agerande känt världen över. Nu hoppas de delvis uppnå dessa saker genom en public inquiry i stället, en politiskt tillsatt utredning med domare och jurister. Fack och arbetare känner sig säkra på att det blir av om Labour får makten i Storbritannien. Utredningarna kan leda till rättsliga processer och lagändringar. Just skärpt lagstiftning är ett återkommande önskemål.
– Vi är inte ute efter mer pengar. Vi vill bara uppnå rättvisa. Att det blir helt synliggjort vad företagen gjort, säger Victor Williams.
– Det är inte över än, konstaterar John Spillane.

Detta har uppnåtts:
* Ersättning på sammanlagt runt 590 miljoner till drabbade arbetare, enligt GMB:s uppgifter.
* Enligt facken har företagen gett löften om att hjälpa till med anställningar och omskolningar.
* Företagen har presenterat en ursäkt i rätten.
Detta vill fack och arbetare uppnå:

1. Att all bevisning hamnar i offentlighetens ljus och de ansvariga förhörs.
2. Skärpt lagstiftning gällande svartlistning.
3. En public inquiry, en utredning med domare och jurister, om svartlistningen. För att uppnå punkterna ovan och för att få mer svar om vad som hände.

Jenny Berggren
Annons
ExpanderaMera 640×240 V11-14
arrow_forward Senaste nytt
Annons
LBrador 250×600 V9-20