Har Trump UFC att tacka för sin comeback?
Efter stormningen av USA:s kongress var han uträknad. Men Donald Trump tog sig tillbaka till Vita huset. Har presidenten UFC att tacka för sin comeback?
I somras höll Donald Trump en UFC-gala på Vita husets gräsmatta. Ett kommersiellt idrottsevent – där blodet stänker – mitt i maktens centrum. Det hade varit otänkbart under någon annan president. Så varför? För att Trump är egensinnig? Eller finns det andra skäl?
– Jag tror att det var en slags belöning till UFC för att de lojalt har ställt upp och kampanjat för honom i flera valrörelser. Det blev en illustration av hur UFC har kommit att ingå i en slags symbios med USA:s regering och Magarörelsen, säger Jonas Cullberg, USA-korrespondent och författare som nyligen gett ut boken ”Fight! Fight! Fight!”
Var uträknad
Några år innan UFC på allvar flyttade in i det politiska finrummet var Donald Trump uträknad. Han hade förlorat presidentvalet men vägrade erkänna sig besegrad, uppmanade i stället sina anhängare att marschera till kongressen och ”kämpa utav bara fan”.
Fem poliser dödades när Trumpsupportrar den 6 januari 2021 trängde hela vägen in i senatens plenisal. Det talades om statskupp. Stora delar av republikanerna, Trumps parti, tog avstånd från honom.
– Det är lätt att glömma i dag, men Trump var tillfälligt paria. Men så kliver han in på en UFC-gala i Las Vegas och allt är som vanligt. Han blir filmad när UFC-fajters kramar om honom till publikens jubel. UFC har hjälpt till att normalisera honom i stunder när han haft det tufft, säger Jonas Cullberg.
Att UFC alls blivit en politisk maktfaktor hänger dels samman med tävlingarnas enorma popularitet.
– Trump får en otrolig pr-kanal till den här stora, huvudsakligen unga manliga publiken, säger Jonas Cullberg.
Dels handlar det om ett strategiskt vägval från UFC:s sida. Tidigare hade UFC stöttat kandidater från Demokratiska partiet och hbtq-organisationer. Men under pandemiåren drog UFC slutsatsen att den största tillväxtpotentialen fanns bland högernationalistiska tittare. UFC positionerade sig som en politisk motpol till amerikansk fotboll och basket, där spelare öppet stöttade Black lives matter-protesterna mot polisvåld mot svarta amerikaner.
– Det finns säkert flera UFC-fajters som inte gillar Trump men de skulle inte säga det högt, säger Jonas Cullberg.
Flera av UFC:s mest kända fajters har börjat som byggnadsarbetare. Påfallande många har varit rörmokare. Slump eller inte?
Conor McGregor: År 2021 var den dåvarande UFC-mästaren Conor McGregor världens bäst betalde idrottsman. Men innan kampsportskarriären tog fart var irländaren rörmokarlärling. ”Jag hatade varje minut av det”, har han sagt.
Malcolm Wellmaker: Först i fjol, efter nio raka segrar, hade den 31-årige amerikanen klättrat så högt i UFC-hierarkin att han kunde säga upp sig från jobbet som industrirörläggare. Wellmaker köpte fika och sa adjö till arbetskamraterna. ”Jag la verktygen i skjulet hemma. Om jag måste kan jag samla ihop dem och vara på jobbet igen om en timme.”
Frankie Edgar: Den legendariske tidigare UFC-mästaren Frankie Edgar fick strax över 500 svenska kronor i arvode när han som 23-åring gick sin första mma-fajt. På köpet fick han en fraktur i ögonhålan. ”Det var tur att jag var rörmokare och var med i facket, så jag hade bra sjukförsäkring”, har Edgar sagt.
Clay Guida: Många fajters antar ringnamn som en del av sin image, och namnen har ofta en våldsam klang. Clay Guida tävlade istället under ringnamnet ”Snickaren” och tackade regelbundet sina fackliga kamrater i Chicago: ”De har stöttat mig sedan dag ett.”
Darren Elkins: UFC marknadsförde Elkins som en ”arbetarklassfajter utan krusiduller”. Den långa kampsportskarriären avslutades i augusti i år. Under de första åren hade Elkins kvar sitt heltidsjobb. ”När jag började var jag främst rörmokare och därefter fajter, nu är jag främst en fajter som lägger lite rör vid sidan av”, sa han 2014.
Moderna gladiatorer
Trump är inte den enda som vill sola sig i glansen av de moderna gladiatorerna. Diktaturen Förenade Arabemiraten, där gästarbetare lever i modernt slaveri, har täta band till UFC. Liksom Tjetjeniens blodbesudlade diktator Ramzan Kadyrov.
Stöttar UFC ingenting progressivt? Demokrati, bättre arbetsvillkor, fackliga rättigheter?
– Det man absolut inte får göra är att försöka starta en fackförening, svarar Jonas Cullberg. Då åker man ut direkt. UFC är ju en gigverksamhet, så det är nog det största röda skynket.
– UFC:s största fajters kan tjäna 30 miljoner kronor på en match. Men det finns också ett stort UFC-proletariat som tjänar kanske 200 000 kronor om året, som måste betala alla sina omkostnader själva och har andra jobb vid sidan av. För några år sedan fanns ett fackligt initiativ bland UFC-fajters som leddes av Leslie Smith. Hon var framgångsrik på damsidan men blev helt enkelt utsparkad, med väldigt stor sannolikhet på grund av sitt fackliga engagemang.
I din bok berättar du om en fajter som hyllar Hitler. Är det mer okej i UFC än att förorda facklig organisering?
– Ja, så kan man se det, säger Jonas Cullberg. Han fick vara med ändå. Men man använde uttalandet för att sälja in nästa fajt. UFC-chefen Dana White sa: ”Jag tycker att ni ska kolla nu när han får riktigt med stryk.”