Byggjobbarna om körkort för riskmoment: ”En hel del som inte har rätt kunskap”

Strålarna från en svag vårsol letar sig ner över bygget när Byggnadsarbetaren besöker Skanskas arbetsplats Solna Link, intill Solna station. Här växer en ny kontorsfastighet fram i tre etapper. Den andra etappen, som nu pågår, omfattar en hög kontorsbyggnad.

På ett våningsplan långt upp i kåken monterar timmermannen Björn Holmgren och snickaren Christer Kvarnström plyfa utvändigt på en terrass. Bröstningen täcks in innan det är dags för plåtslagaren att ta vid.

– Det låter bra. Riktigt bra, säger Björn Holmgren när han får höra om förslaget om ett särskilt körkort för riskmoment på bygget.

Tanken är att den som arbetar med riskmoment som till exempel lastkoppling eller signalgivning ska behöva klara ett oberoende prov för att få det så kallade körkortet. Den som kuggar provet får inte utföra jobbet.

För Björn Holmgren är det inget problem.

– Jag är inte orolig. Jag har varit i branschen så länge att ett prov i koppling inte skulle vara några problem.

Han tycker det är bra att alla ska göra provet.

– Jag måste kunna lita på den som kopplar. Tyvärr ser man en hel del som inte har rätt kunskap i dag.

Kollegan Christer Kvarnström nickar instämmande. Han har själv sett exempel på lyft där kunskapen brister.

– Det finns underentreprenörer som kopplar lite hur som helst. Vi har sett lyft med öppen sling, så det går verkligen att ifrågasätta kunskapsnivån hos en del.

LÄS MER: Snart kan det krävas ”körkort” på bygget – så ska det gå till

Vill ha praktiska moment

Lagbasen Markus Broman säger att just kopplingen av lasten är ett av de största riskmomenten på bygget. Brister vid lyft kan handla om flera saker – till exempel fel koppling, för klena stroppar eller att vikten på lasten bedöms fel.

– En blöt stropp fungerar annorlunda än en torr. Och blött virke reagerar inte som torrt. Det är sådant man måste veta när man kopplar, säger han.

Markus Broman delar i stort kollegornas syn när det gäller nyttan med ett körkort. Han är i grunden positiv och inte särskilt bekymrad över att behöva bevisa sina kunskaper.

– Jag är rätt säker på att det skulle gå bra.

Men han tycker inte att det räcker med teoretiska prov. Praktiska moment måste också ingå.

– Många på bygget är praktiskt lagda. Jag tror att det ska vara praktisk utbildning och sedan prov även på det. Många lär sig bättre när de får ”klämma och känna lite”.

Samtidigt lyfter han frågan om hur körkortet ska kontrolleras i praktiken.

– Vi har redan certifikat som ligger på ID06-korten. Men vi vet att korten ibland vandrar runt på byggen. I värsta fall kan flera personer använda samma kort. Så det är nog ingen bra lösning.

Han tror mer på ett separat körkort – ett kort som faktiskt tillhör personen som bär det och som kan visas upp direkt vid en kontroll.

För de mer erfarna arbetarna på Skanskabygget verkar ett prov alltså inte vara något större bekymmer. Frågan är vad de yngre tycker? Några våningar ner inne i huset står snickarlärlingen Stephanie Schütz och gipsar inne i en liten skrubb. Hon har flera färska grundcertifikat på cv:t för riskmoment på bygget.

– Jag gick ut för nästan två år sedan, så jag tog dem då.

Att behöva visa sin kompetens igen ser hon inte som något problem.

– Jag tror att jag kommer ihåg det mesta från skolan. Jag har inget emot att skriva ett prov. Det handlar ju om allas säkerhet.