info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
3D Hyrliftar 980×260 V29

Anläggaren dog - nu döms kommunens tjänsteman

Anläggaren dog när jordmassorna rasade ner över honom. I Tingsrätten dömdes arbetsgivaren. Nu ändrar Hovrätten domen och dömer även kommunen, som beställde jobbet.

Bilden är en genrebild från Colourbox och har ingen koppling till olyckan.

Det ödesdigra jordraset inträffade 2013 och nu kommer domen i hovrätten. Domen leder till att även en VA-chef på kommunen, förutom arbetsgivaren, pekas ut som ansvarig för anläggarens död. Kommunen hade samordningsansvar för arbetsmiljön – och skulle ha sett till att arbetet utfördes på ett säkert sätt.

Kävlinge kommuns VA-chef hade givit en maskinentreprenör i uppdrag att byta en spillvattenledning som låg på två meters djup. Ledningen var lagd med sex meter långa rör som byttes ut ett efter ett. Efter varje rörbyte fylldes gropen igen och ett nytt schakt togs upp.

Läs också Anläggningsarbetare dog-nu åtalsanmäls rasolyckan i Hedemora

Schaktet där raset skedde var åtta meter långt och två meter djupt. Det hade en bredd av cirka 170 centimeter längst upp, och 140 centimeter i botten. Väggarna i schaktet hade cirka 85 graders lutning och var därmed praktiskt taget raka.

Schaktmassorna hade grävts upp och placerats intill schaktet. Väggarna var inte försedda med mothåll av brädor eller liknande stämpling. Det fanns inte heller någon skyddsbur tillgänglig för mannen som utförde arbetet. Detta ledde till att 60-åringen som befann sig i gropen skadades svårt och dog när schaktväggen plötsligt rasade. Tre kubikmeter jord föll över honom.

Ett expertutlåtande från Statens geotekniska institut visar att schaktväggarna borde ha haft en lutningsvinkel på cirka 33 grader för att minska risken för ras. Rasmassorna borde också ha lagts minst 0,5-1 meter från kanten.

Entreprenören var ensam ägare till grävmaskinen och hade en anställd, det vill säga den grovarbetaren som dog.

Vid raset lossnade cirka tre kubikmeter jord och den medicinska utredningen visar att jordmassornas tyngd orsakade omfattande frakturer på bröstkorgen samt skador på aorta, lever och blödningar kring njurarna.

Läs också Efter dödsolyckan i gropen – kräver bättre säkerhet: "Sker för lättvindigt"

Arbetsgivaren försökte själv gräva loss anläggaren och larmade räddningstjänsten. Men trots att räddningsarbetet snabbt kom i gång gick mannens liv inte att rädda.

Det ifrågasattes inledningsvis om det var grävmaskinistens arbete med att gräva fram den anställde som orsakade hans död, men utredningen visade att det var de nedrasade jordmassorna som orsakade de dödliga skadorna.

Tjänstemannen på kommunen hade samordningsansvar för arbetsmiljön i egenskap av byggherre och chef för VA-avdelningen. Samordningsansvaret hade inte delegerats vidare till entreprenören.

Hovrätten konstaterar att det fanns en rad olika brister när det gäller arbetsmiljön, och att detta var orsaken till att grovarbetaren dog.

Tjänstemannen döms till villkorlig dom och till att betala rättegångskostnader på 50 000 kronor.

Arbetsgivaren dömdes i den tidigare rättegången i Tingsrätten, till villkorlig dom och till att betala rättegångskostnader på 50 000 kronor.

Läs om andra rasolyckor: ”Hans bror dog: ”Jag har aldrig sett värre fusk och slarv”.

Sju vanliga fel vid schaktning:
  1. Alldeles för raka kanter
  2. Saknas stödkonstruktoiner
  3. Schaktmassor har lastats för nära kanten.
  4. Ändrade markförhållanden.
  5. Saknas riskbedömningar
  6. Saknas bedömningar av markförhållanden
  7. Dålig kunskap och utbildning

Följ reglerna och läs:

”Bygg och anläggningsföreskriften” från Arbetsmiljöverket.

”Schakta säkert”, från Byggtjänst

Nina Christensen
arrow_forward Senaste nytt
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer