info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
3D hyrliftar 980 x 260 V25

Hans bror dog i rasolyckan: "Jag har aldrig sett värre fusk och slarv"

Jordmassorna rasade in och tog anläggningsarbetaren Thomas Ekensteins liv. Orsak: raka schaktkanter och ingen skyddsanordning. Nu varnar Thomas bror Stefan för slarvet och livsfarorna i branschen.

Stefan Ekenstein förlorade sin bror Thomas i en arbetsplatsolycka i Hedemora i februari i år. Foto: Malin Englund

Han tyckte att jobbet var otäckt, kände obehag inför att gå ner i det smala och djupa schaktet.
Anläggningsarbetaren och trebarnspappan Thomas Ekenstein blev 43 år. Hans liv tog slut i en schaktgrop i Hedemora den 19 februari i år.

– Det var en fullkomligt onödig olycka. Om alla bara gjort vad de skulle hade min bror varit i livet. Det måste till ett uppvaknande i den här branschen, säger Stefan Ekenstein, 39 år.

Läs också Anläggningsarbetare dog-nu åtalsanmäls rasolyckan i Hedemora

Det var vinter och minusgrader när schaktväggen rasade in och dödade Thomas. Han dog på platsen, hade inte en chans när de tunga jordmassorna kom i rörelse och vällde över honom. Bara en kubikmeter jord kan väga två ton.

Några månader senare, hemma hos Stefan Ekenstein i Säter, har snön smält. Men traumat lever med familjen, varje dag, varje minut. I det ljusa köket vilar saknaden tung.

– Det här har förstört en hel släkt, säger Stefan med sorg i rösten. Kontrasten är slående. Ute spirar våren, själv har han mist sin storebror, en allkonstnär och glädjespridare. Aldrig mer kommer han att se ut genom fönstret och se Thomas komma körande i sin bil.

116 ANMÄLDA OLYCKOR

116 arbetsskador anmäldes efter olyckor i schakt eller rörgravar under 2012–2017. Ett femtiotal av anmälningarna rörde olika typer av ras, 87 av de drabbade var aktiva i olika typer av byggnads- och hantverks­arbeten. Mest utsatta var bygg-och anläggningsarbetare, samt vvs-montörer.

Källa: Arbetsmiljöverket

Läs också Man fastklämd i rasmassor vid grävjobb – dog: "Vet inte varför han hamnat där"

Bröderna var födda in i anläggningsbranschen, de följde i sin morfars fotspår. Thomas blev anläggningsarbetare, Stefan grävmaskinist. Familjerna har en tät kontakt och bröderna var anställda hos olika arbetsgivare men jobbade samman till och från, satt ibland i samma byssja.

På olycksdagen var båda i Hedemora men på olika platser. Thomas jobb bestod av att lägga vattenledningsrör åt Hedemora Energi. Stefan säger att det var ett omvittnat skitjobb vid en ås.

Det var svåra markförhållanden med stort marktryck och lerig jord. Ett jobb som krävde extra försiktighet och stora säkerhetsmarginaler för att hindra ras.

I det här schaktet dog Thomas när jordmassorna rasade in. Schaktkassetten sattes efter olyckan ned åt sjukvårdspersonalen. Foto: Stefan Ekenstein

Men det värsta hände. Trots varningar om riskerna i branschen, trots tidigare dödsfall i schaktras och trots hårda regler.

Larmet gick vid elvatiden på olycksdagen. Först 15.15 fick Thomas hustru Helena veta genom polisen vad som hänt. Då hade familjen fått vetskap om olyckan genom medier och kollegor och Helena hade förgäves försökt få besked från arbetsgivaren om olyckan och hur deras familjemedlem drabbats.

Läs också Efter dödsolyckan i gropen – kräver bättre säkerhet: "Sker för lättvindigt"

– Hela entreprenadbranschen visste, alla utom vi, säger Stefan Ekenstein.

Mitt i all sorg och förtvivlan kände Stefan direkt att han måste komma till olycksplatsen och se vad som hänt. Framför allt som bror men också som yrkesman.

Tre dagar efter olyckan kom han till schaktet.

– Jag hade anat vad jag skulle få se men detta var värre. Jag var absolut tom. Jag har aldrig sett värre fusk och slarv än det här, säger han.

Stefan blickade ned i det djupa schaktdiket, 4–5 meter djupt och 1,8 meter brett, och såg märken efter en kropp. Han konstaterade ögonblickligen att de hårda regler som finns för att skydda liv vid schaktarbete inte följts.

Läs också Företaget om kritiken: "Fattat beslut på plats"

Vanliga fel vid schaktarbete

Inga släntlutningar.
Inga stödkonstruktioner.
Alltför mycket schaktmassor har lastats på kanten av schaktet, istället för att köras i väg.
Schakt som har stått öppna länge och blivit instabila på grund av regn eller torka.
Ändrade markförhållanden utefter ledningssträckningen.
Bristande riskbedömningar.
Bristande bedömningar av markförhållanden.
Dålig kunskap och utbildning.

Det finns två tillåtna alternativ för att skydda arbetarna mot rasrisker. Antingen att använda en stödkonstruktion i schaktet eller att gräva ut i sidorna, att släntluta, för att hindra ras.

Inget av det var gjort.

Dikets kanter var raka.

– Det var bara en tidsfråga innan väggen skulle rasa, säger Stefan.

Det fanns en schaktsläde på arbetsplatsen, en spontkassett som sänks ned som skydd och hinder mot ras. Men den användes aldrig då olyckan inträffade.

– Det känns fruktansvärt tungt att ha denna vetskap om allt som var fel. Att räddningen var så nära. Med spontkassetten kan man jobba tryggt men det tar väl några minuter extra att hissa ner den, säger Stefan Ekenstein.

Ansvariga för grävningarna på plats var Grytnäs Gräv, Thomas arbetsgivare. Enligt företaget hade ansvarig personal på plats bedömt att marken var säker och att varken släntlutning eller stödkonstruktion behövdes.

Stefan Ekenstein och Thomas hustru Helena Ekenstein minns sin bror respektive make genom bland annat familjebilder. Det viktiga för dem nu är att olyckan utreds och att ansvar utkrävs. Foto: Malin Englund.

Men det är inte bara själva olyckan som väcker frågor om säkerheten på arbetsplatsen. Thomas Ekenstein var en erfaren anläggningsarbetare och jobbade i flera veckor med jobbet i Hedemora. Men han var rädd, det uttryckte han flera gånger till sin hustru Helena. De brukade sitta på eftermiddagarna och prata om sina jobb över en kopp kaffe.

– Han sa många gånger att han tyckte att det var otäckt, jätteotäckt, att gå ned i gropen. Jag frågade varför han gick ned men han var lojal och sa att det var ingen annan som ville, berättar hon.

Helena har kommit från sitt hem i grannbyn för att berätta om sin man och olyckan. På Stefans köksbord ligger bilder av Thomas och familjens tre döttrar, 21, 16 och 6 år.

– Han var en bra människa, en superbra man och pappa. Detta har förstört våra liv, alla planer vi hade, säger Helena och stryker med fingret i kanten på ett av korten.

För både henne och Stefan är det viktigt att olyckan utreds och att det utkrävs ett ansvar.

– Ingen ska någonsin behöva gå igenom det vi har gjort, alla ska vara säkra på jobbet, säger hon.

Stefan Ekenstein har många gånger funderat över varför hans bror gick ned i ledningsdiket trots att han ibland kände rädsla.

– Jag kan ändå förstå hur det har gått till. Han jobbade på och kände nog en press att göra det han skulle. Säger du ifrån blir du obekväm, säger han.

Stefan har själv sett både riskerna och slarvet i branschen och tycker att ett sätt att hedra sin bror är att öka säkerheten.

– Det måste bli en förändring. Problemet är att allt ska gå så fort och inget får kosta. Det är jäkt och stress hela tiden. Men problemet är att du får ingen andra chans, rasar det är det stor risk att du dör. Jag har vägrat gräva då jag sett risker vid vissa schaktarbeten, jag har gjort det för att skydda andra, de som jobbar i dikena, säger han.

Thomas Ekenstein blev 43 år. Han omkom vid en rasolycka i en schaktgrop i Hedemora den 19 februari i år. Här tillsammans med Stina, en av hans tre dötttrar.
Foto: Privat

Schaktarbete är erkänt farligt. Bara förra året hände en dödsolycka och en olycka med allvarliga skador i ras. Åren 2012–2017 anmäldes 116 olyckor med skador och sjukfrånvaro från rörgravar och schakt. 87 av dem rörde personer i olika hantverksyrken och ett femtiotal av olyckorna var olika ras.

Det krävs en enorm kunskap, erfarenhet och försiktighet vid bedömning av mark. Arbetsgivaren är den som är ytterst ansvarig och den som ansvarar för grävjobbet och måste enligt reglerna ha rätt kompetens.

Åklagare och polis utreder misstankar om arbetsmiljöbrott med vållande till annans död i samband med olyckan i Hedemora. På grund av de allvarliga bristerna, har Arbetsmiljöverket gjort en åtalsanmälan till åklagaren.

Arbetsmiljöinspektör Jens Skantz har konstaterat ett flertal fel mot reglerna och har riktat krav mot Grytnäs Gräv. Vissa krav på förbättringar har också riktats mot beställaren Hedemora Energi.

– Det ska inte finnas någon rasrisk vid schaktarbete. Men ingen släntlutning var gjord och ingen teknisk anordning som hindrar ras användes, säger han.

Säkerhet vid schaktjobb

Det direkta ansvaret på arbetsplatsen har alltid arbetsgivaren, men byggherren, projektören och ansvariga för samordningen är skyldiga att se till att jobbet kan utföras säkert.

Det säkraste sättet att gräva rörgravar och schakt varierar med hur markförhållandena ser ut. Därför ska man alltid först göra en riskbedömning och vid behov geotekniska markanalyser.

Läs om reglerna som gäller:
Bygg och anläggningsföreskriften, Arbetsmiljöverket.
Skriften ”Schakta säkert”, Byggtjänst.

Jens Skantz känner generellt en stor oro för att fler olyckor ska inträffa.

– Tyvärr är det ingen ovanlig olycka. Ras av det här slaget händer hela tiden, ibland med skador, ibland utan skadade. Fler människor kommer att dö om inget görs, säger han.

Vad är orsaken?

– Jag tror det ofta beror på kunskapsbrist och att det handlar om tid och pengar. Allt ska gå snabbt, säger Jens Skantz.

Men i just Hedemora fanns ingen tidspress från beställaren Hedemora Energi, ingen vinst att göra på att jobba fort. Tvärtom. På grund av det besvärliga jobbet gjordes arbetet på löpande räkning och beställaren har i sin arbetsmiljöplan, klargjort att det ska vara slänt-lutning eller skyddskonstruktioner vid rasrisk.

Stefan Ekenstein är sjukskriven efter olyckan och funderar över om han ska fortsätta i branschen.

– Jag vet inte om jag orkar. Varje gång jag jobbar, vid varje skoptag jag tar, kommer jag att påminnas om det som hänt.

Ur Byggnadsarbetaren nr 8, 10 juni 2010.

Tidigare schaktolyckor

  • Den 27 mars 2017 dog en 56-årig grävmaskinist och egenföretagare efter att ha fått schaktmassor över sig vid gräv­arbete i Hudiksvall.
  • I augusti 2017 skadades en 25-årig man vid grävningsarbeten utanför Jönköping. Jordmassor rasade över honom då han var nere i gropen.
  • Den 5 september 2013 dog en 63-årig anläggningsarbetare efter det att kanterna på ett schakt gett vika och jordmassor rasat över honom. I slutet av 2017 dömdes hans chef för arbets­miljöbrott.
  • Vid en olycka i Älvsbyn 2012 rasade jordmassor över en arbetare i samband med schaktarbeten. Arbetaren stod böjd i ett cirka 2,5 meter djupt och 1 meter brett schakt. Stora delar av hans kropp hamnade under rasmassorna.
  • Den 6 oktober 2009 dog en 53-årig anläggningsarbetare då väggen rasade i ett schakt vid en olycka i Västervik.

Annons
Instruktörerna 640×240 V23-26
arrow_forward Senaste nytt
Annons
JM 250×600 V24-26
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer