53-timmarsveckor på Slussen – nu prövas byggjobbarnas schema i rätten
Sex långa arbetsveckor följda av två veckors ledighet. Byggnads anser att det spegelvända schemat på Slussenbygget bryter mot byggavtalet. Nu ska Arbetsdomstolen avgöra var gränsen går.
Den 20–21 oktober möts Byggnads, Byggföretagen och det irländska byggbolaget ICDS i Arbetsdomstolen i en tvist om arbetstidens förläggning på Slussenbygget i Stockholm. Domstolen ska pröva om schemat följer byggavtalet och om bolaget brutit mot reglerna om övertidsersättning.
Målet gäller ICDS:s arbete som underentreprenör åt Skanska från sommaren 2021 till våren 2023. Där träffade bolaget och en representant för arbetslaget en överenskommelse om hur arbetstiden skulle fördelas.
Byggavtalet tillåter sådana överenskommelser inom vissa ramar. Arbetsgivaren och arbetslagets representant får fördela 160 timmars ordinarie arbete över fyra veckor. Det ger ett genomsnitt på 40 timmar i veckan, men enskilda arbetsveckor kan vara längre.
ICDS:s schema bestod av två fyraveckorsperioder. I den första var arbetarna lediga vecka ett och arbetade sedan tre veckor med omkring 53 timmar i veckan.
I den andra perioden var ordningen spegelvänd. Först tre lika långa arbetsveckor och därefter en ledig vecka. De tre arbetsveckorna i den första perioden följdes alltså direkt av tre arbetsveckor i den andra. Det blev sex arbetsveckor i rad, med lediga helger.
Därefter började schemat om. Den sista lediga veckan följdes då av den första lediga veckan i nästa omgång. På så sätt blev det två veckors sammanhängande ledighet efter de sex arbetsveckorna.
Oense om hur veckorna får läggas
ICDS och Byggföretagen menar att upplägget följer avtalet. Varje fast fyraveckorsperiod innehåller högst 160 arbetstimmar. Enligt arbetsgivarsidan finns inget krav på att ledigheten ska ligga på samma plats i varje period. Bolaget hävdar också att arbetarna själva ville ha längre sammanhängande ledighet.
Byggnads menar däremot att spegelvändningen av schemat i praktiken skapar ett åttaveckorsschema som strider mot byggavtalet. Förbundet anser därför att arbetsplatsöverenskommelsen är ogiltig.
Utan en giltig överenskommelse ska den vanliga 40-timmarsveckan gälla enligt byggfacket. Då räknas de extra timmarna under arbetsveckorna som övertid. Genom att inte betala övertidsersättning har ICDS därför, enligt förbundet, även brutit mot avtalets övertidsbestämmelser.
Arbetsgivarsidan invänder mot detta och menar att ett fel i schemat inte automatiskt innebär att arbetstiden ska räknas som övertid.
Miljonkravet har sänkts
När Byggnads lämnade in stämningen 2024 krävde förbundet sammanlagt drygt 3,9 miljoner kronor i allmänt skadestånd. Nu är kravet 400 000 kronor: 100 000 kronor för påstått brott mot reglerna om arbetstidens förläggning och 300 000 kronor för påstått brott mot övertidsbestämmelserna.
Annika Wahlström, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och Byggnads ombud, förklarar sänkningen av kravet.
– Vi har ändrat det för att fokus i målet ska ligga på den principiella frågan om arbetstidens förläggning.
Det ursprungliga kravet byggde till stor del på Byggnads beräkning av hur mycket bolaget, enligt förbundet, hade sparat genom att inte betala övertidsersättning. Enligt Annika Wahlström sänktes kravet efter diskussioner mellan parterna.
Även om Byggnads vinner innebär det inte att domstolen dömer ut övertidsersättning till arbetarna. Kravet gäller skadestånd till förbundet.
– Det finns inga yrkanden för enskilda arbetstagare i det här målet. Det finns bara ett yrkande om allmänt skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott, säger Annika Wahlström.
Viktigt för arbetsmiljön
Annika Wahlström lyfter också fram arbetstidsreglernas betydelse för arbetsmiljön.
– Syftet är att ingen ska kunna lägga ut så mycket arbetstid att belastningen leder till arbetsplatsolyckor och arbetsmiljöproblem.
Spelar det ingen roll om arbetslaget ville arbeta sex veckor och sedan vara ledigt i två?
– Nej, det finns en gräns för hur mycket arbetstid man kan lägga ut. Det är inte heller ett jämbördigt avtalsförhållande. Arbetsgivaren har alltid övertaget när man förhandlar fram överenskommelser, särskilt kanske när utländsk arbetskraft kommer till Sverige och arbetar.
Byggnadsarbetaren har kontaktat arbetsgivarsidans ombud, som avböjer att kommentera målet innan domen har fallit.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.