Inget extra för urtag i parketten
Tvisten rör sig på en detaljnivå där arbetsgivarsidan bland annat hänvisar till vad sidan synonymer.se säger om hur man ska tolka begreppet ”urtag”. Men i slutänden handlar det om hur golvläggares lön kan påverkas av urtagen de gör då de lägger parkettgolv.
Byggnads hade krävt mellan 548 och 5790 kronor var till fem golvläggare. Det gäller golv som de lagt under fyra månader 2012 och 2013.
Mindre hål ger mindre betalt
Golvläggarna har gjort urtag för radiatorrör genom att göra hål i golven och sedan såga bort en kil i anslutning till hålen för att kunna få golvet på plats trots att radiatorerna varit i vägen. Kilarna passas sedan in bakom rören.
Frågan är hur man sedan ska mäta urtagen.
Enligt kombiackordslistan ger nämligen de första fyra urtagen i ett rum ingen ersättning så länge de är mindre än 80 millimeter stora. Från det femte ger dessa mindre urtag drygt fyra kronor styck. Större urtag, däremot, ger nästan nio kronor styck från början.
Mäter på olika ställen
Där golvläggarna gjort plats för radiatorrören är själva hålen runt rören mindre än 80 millimeter. Men sidomåttet på de kilar som de sedan sågat ut är större. Arbetsgivarna har då menat att man ska mäta hålen. Byggnads här i stället hävdat att man ska koncentrera sig på kilarnas storlek, att dessa är en del av urtagen.
Arbetsgivarna argumenterar med att själva syftet med att de fyra första mindre urtagen inte ersätts är att man varit överens om att ett normalt antal radiatorrör inte ska ge extra betalt. Detta, menar man, ska gälla oavsett om man använder en metod med kilar för att få golvet på plats. Själva urtaget fortsätter att vara det faktiska utrymme som röret kräver för att ta sig upp till radiatorn.
Byggnads ska betala halv miljon
Byggnads har hävdat att överenskommelsen kom till i en tid, 1983, då man ofta kunde göra bara hål och sedan trä golvet över rören eftersom radiatorerna inte var på plats i det skedet. Det gjorde arbetet lättare, menar man. Men arbetsgivarsidan hävdar att det vanligaste var att såga en kil även på 80-talet och att detta aldrig skapat krav på mer betalning, inte förrän nu.
Nu har alltså Arbetsdomstolen avgjort och gått på arbetsgivarnas linje. Det blir därmed inga pengar till golvläggarna, däremot ska Byggnads ersätta arbetsgivarsidans rättegångskostnader på drygt en halv miljon kronor.