info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet

Farliga lyft: "Vi är kranförarnas ögon på marken"

Mängder med reaktioner har kommit efter larmet om livsfara vid lastkoppling. Och  visst går det att minska riskerna – bland  annat genom att arbeta annorlunda. ”Det är skönt att veta att det är schysst kopplat”.

Hennes arbetsdagar består av att bedöma lyft och samordna säkerheten för tre stora kranar vid Sergels torg i Stockholm. En är 104 meter hög i krokhöjd och en av Stockholms högsta kranar.

Kransamordnaren Jeanette Granquist reagerade direkt när hon läste Byggnadsarbetarens reportage om farorna vid lastkoppling. Där berättade kranförare att de är rädda för en katastrof, för att de som kopplar ofta har för dåliga kunskaper eller för att det brister i organisation och kommunikation på byggena.

Läs också Otydliga regler för kurserna i lastkoppling

– Jag kände direkt igen problemen men vill visa att det går att jobba säkert om man gör jobbet på rätt sätt. Här på min arbetsplats har vi speciella lyftledare som alltid jobbar med samma kranförare, säger hon.

Jeanette Granquist är kransamordnare och ytterst ansvarig för att lyften ska vara säkra.

En lyftledare är en person med en fördjupad utbildning i lyft och som ansvarar för att lasten blir rätt kopplad.

– De är kranförarens ögon på marken. Ofta kopplar lyftledaren själv, ibland kopplar någon annan. Men då måste personen ha gått kurs i säkra lyft.

Själv är hon spindeln i nätet på bygget vid Sergelhuset. På hennes orange jacka står det ”kransamordnare”, vilket betyder att hon är ytterst ansvarig  för att lyften ska vara säkra. Hon har hand om kranarna med förare och sex lyftledare. Alla, liksom hon själv, jobbar för kranuthyraren Binsell.

– Jag har ett personalansvar, ska se till att kranarna är bemannade, jag sitter i planeringsmöten, diskuterar vad som ska lyftas och när, samt går igenom arbetsberedningar vid besvärliga lyft. Men viktigast är kanske att jag rör mig ute på bygget hela tiden och ser vad som händer, säger hon.

Läs också Nya säkerhetssystem tas fram av förare i Norge

Den här dagen har ett lyft stoppats. Det blåste 17–18 sekundmeter när ett ventilationsaggregat skulle upp.

– Då resonerade vi – jag, lyftledaren och kranföraren – och stoppade jobbet i 20 minuter. Men det är aldrig någon tvekan om vem som bestämmer om lyften i slutändan. Det gör kranföraren.

Jeanette Granquist går med snabba steg ut på arbetsplatsen vid Sergelhuset, där hon och kollegorna servar tre byggprojekt. En av lyftledarna är Pablo Unanue som jobbat som kranförare i 15 år, innan han fick det här uppdraget. Han vet vad kranen klarar eller inte klarar av, samt hur last beter sig i olika väder.

Jag är extra noga med säkerheten och förklarar precis hur jag har kopplat en last och hur vägen upp ser ut.
Pablo Unanue, lyftledare

Hur är det att vara lyftledare?

– Jag tycker det är helt underbart. Det är skönt för kranföraren att veta att det är schysst kopplat, att det är en kollega som gjort jobbet och eftersom jag själv är kranförare vet jag vad han eller hon behöver. Jag är extra noga med säkerheten och förklarar precis hur jag har kopplat en last och hur vägen upp ser ut.

”Som kopplare måste man ha det rätta intresset”, säger lyftledaren och kranföraren Pablo Unanue, som jobbar vid Sergelhuset. Här är alla lyftledare
också kranförare.

Som kranförare har han själv känt sig osäker många gånger.

– Vi har haft många möten på olika arbetsplatser när det varit problem med lyft. Det är mycket okunskap bland många kopplare och det skapar otrygghet. Även Jeanette har jobbat som kranförare och ser helst att lyftledarna har den erfarenheten.

– Då talar man samma språk, säger hon.

Men det är också viktigt att ge kopplarna rätt möjligheter att göra ett bra jobb, tycker Pablo. Att de får rätt tid, rätt utbildning och inte slits mellan olika uppdrag.

Bara några mil från Sergels torg, vid ombyggnaden av slussen i Södertälje, basar en annan kranförare över att lyftkopplingen funkar. Också Mikael Böhnke har kört kran i många år. I dag är han på marken. Som lyftsamordnare lägger han upp arbetet med koppling och kranlyft på bygget och leder en verksamhet med ett tiotal olika kranar.

– Jag har koll på alla kranförare och kopplare, vad de har för utbildning och vad de kan praktiskt,  säger han.

Vissa, som nybörjare, håller han ett extra öga på. Vid varje kran finns en kopplare, pilotbanksman i rosa väst, som styr kranen men som också kan ta hjälp av andra vid mer komplicerade lyft. Här på bygget jobbar alltid samma kopplare och kranförare ihop.

Men också de som rör sig på bygget runt kranen är viktiga för säkerheten. 95 procent av alla yrkes-arbetarna på plats har Säkra lyft-utbildning. Det ger också en förståelse för hur man ska agera när det är laster i luften.

Så hur ska man få lyftjobben säkra?

– Gör lyftkopplare till en egen yrkesgrupp, så att de som jobbar med lastkoppling känner stolthet och är villiga att göra jobbet. Ha alltid samma kopplare till respektive kran och förare, så att de lär känna varandra. Ett annat alternativ är att hyra ut två kranförare på samma kran, så kan de turas om att köra och koppla, säger Mikael Böhnke.

Han tycker, generellt sett, att byggföretagen, som samordnar säkerheten, måste bli bättre på att ta sitt ansvar, veta vad kopplarna kan och ge resurser så att jobbet blir säkert. Han är själv anställd av Kranteam Sverige som hyr ut kranar, förare, kopplare och kransamordnare. Från samma företag kommer kranföraren Mårten Becker som just är på väg från boden mot kranen.

– Det funkar här för nu vet jag vem som kopplar och kan anpassa mig efter det. På andra byggen har det hänt att jag hissat upp last och vänt spaken direkt när jag sett lasten. På ett ställe hade de överlastat en container, där låg en kartong som flög av och landade mitt i en skyddsrond, berättar han.

”I början hade jag en supervisor med mig”, Lyftkopplaren Vjaceslavs Andrjusins är svetsare i grunden och har fått gå bredvid och lära sig koppla rätt.

Vjaceslavs Andrjusins från Lettland är svetsare i grunden, han har gått Säkra lyft-kursen och kopplar nu lasten åt Mårten Becker. De kommunicerar på engelska.

– Det är bra att jobba tillsammans med samma kranförare. Jag har utbildning, men eftersom jag är ganska ny har jag till en början fått jobba tillsammans med en annan kopplare som är van och så har Mikael kollat att jag gör rätt, säger han.

Åter vid Sergelhuset där NCC är en av byggentreprenörerna. Företaget har samordningsansvar på många byggen, vilket innebär ett ansvar för att kolla utbildning och se till att lyftjobbet blir säkert. Lars-Gunnar Larsson är arbetsmiljöchef.

– Lastkoppling är en utmaning för alla i branschen. Allt från utbildning, till beteenden och styrning av projekten, spelar in då det gäller säkerheten, säger han.

Men hur ska det blir säkrare?

– Utbildningarna behöver skärpas framför allt med mer praktik. Arbetsmiljösamordnare och arbetsledare måste följa upp att lastkopplingen fungerar och så behöver vi digitala lösningar av olika slag. Till exempel lampor på hjälmen eller vibrerande armband så att man kan varna personer på marken som är i riskzonen vid lyft, säger Lars-Gunnar Larsson.

Gå gärna med i Byggnadsarbetarens nya Facebook-grupp ”Arbetsmiljö på bygget” och få nyheterna i ditt Facebookflöde.

arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V42-43 PC