Skanska: "Skadorna var Rhône Poulencs fel"
Hela onsdagen lade Skanska fram sina fakta och redogjorde för sin syn på händelserna i Hallandsåsen, vid den pågående rättegången i Ängelholms tingsrätt.
Försvaret håller med om åklagarens bedömning av skadeverkningarna på natur och yrkesarbetare på Hallandsåsen, som en följd av användningen av Rhoca Gil. Men då det gäller ansvaret för att skadorna uppstått slutar enigheten. Åklagaren lägger ansvaret på byggbolaget, men Skanska anser att skadorna ska lastas på en grovt felaktig information från Rhône Poulenc, leverantören av tätningsmedlet Rhoca Gil. Rhône Poulenc Sverige har senare bytt namn till Rhodia.
Skanska hävdar att bolaget blev vilselett på flera allvarliga punkter. Hade tillverkarens information varit korrekt hade medlet aldrig använts. Den färdigblandande produkten var farlig, trots att leverantören sa att den var ofarlig. Halten av det nervskadande akrylamid var högre än leverantören uppgav. I kontakt med vatten eller i basisk miljö omvandlas N-metylolakrylamid till det farligare akrylamid. Medlet kan inte användas som här, i vattenförande berg, utan att det får skadliga effekter. Det fanns inga uppgifter om att beståndsdelen Solution 1 var nervskadande på varuinformationsbladet och uppgifterna om hur arbetarna skulle skydda sig var felaktiga.
Informationen från leverantören till banverket och Skanska kom i form av varuinformationsblad och muntlig information från bland annat Rhône Poulencs svenska representant Christina Söderberg. Hon var också vid flera tillfällen på plats för att berätta för tunnelarbetarna om produktens egenskaper och om skyddsutrustning. Texten på varuinformationsblad visade bland annat att Solution 1 var cancerogent och kunde ge genetiska skador. Men Skanska menar att den muntliga informationen tonade ner riskerna, då det gällde hantering, skydd och den färdiga produkten.
Försvarsadvokat Bo Linander redogjorde för arbetsmiljöarbetet och rutinerna i Hallandsåsen och kom till slutsatsen att Skanska uppfyllt bestämmelserna i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om internkontroll. Skanska hade så långt man kan begära utrett produkten. Då ledningen fick kännedom om hälsoproblem bland yrkesarbetarna, som huvudvärk och domningar, vidtogs olika åtgärder. Men först efter driftsstoppet fick man kännedom om nervskadorna. Bo Linander sa att hans klient, dåvarande produktionschefen Henrik Ivarsson och Skanska gjort mer än vad som var vanligt i byggbranschen, men att man också enligt praxis litade på en leverantör som var välrenommerad. Han tillbakavisar åtalet i arbetsmiljödelen.
Skanska avvisar också åtalet om vållande till miljöstörning mot avdelningschefen Jan Stattin. Han var i sin befattning inte ansvarig för användning och utsläpp, är motiveringen. Bolagsjuristen Johan Nilsson motsätter sig också åklagarens yrkande om företagsbot för Skanska Sverige AB mot bakgrund av den tidigare bevisningen. Han anser dessutom att banverket var ansvarigt för beslutet att använda Rhoca Gil, eftersom verket var ansvarigt för projekteringen.
Åklagaren Anders B Svensson säger i en kommentar att hanteringen på arbetsplatsen är det väsentliga.
-Vad betyder varuinformationsblad om man tillåter muntlig information att sätta det ur spel?
Han säger att arbetsgivare alltid är ansvarig för arbetsmiljön och för att arbetarna skyddas vid arbete med kemiska produkter, samt att en arbetsgivare inte kan skylla ifrån sig på en tillverkare.