info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Besvikelsen fem år efter raset – "Fått mindre summor eller inget alls"

Snickaren Karol Basta lever med skadorna och traumat från Ludvikaraset. Nu kräver han ersättning av Skanska. Storbolaget har för länge sedan fått över 23 miljoner i försäkringspengar.

Det var 2017 som en gjutform till en bro över järnvägen rasade i Ludvika. Karol Basta och Wojciech Król var med i olyckan. Foto: Jimmy Wixtröm/Aftonbladet/TT, Margite Fransson

Karol Basta, snickare från södra Polen, föll i Ludvika 2017 då en gjutform till en bro över järnvägen rasade. Han fick bland annat brott på flera ryggkotor och låg svårt skadad på järnvägsspåren. Totalt skadades tolv arbetare varav sex allvarligt.

– Jag kommer alltid att tvingas leva med skadorna, värken och minnas skräcken efter raset. Jag kommer aldrig mer att kunna arbeta som förut, säger Karol, som levde i tron att Skanska, som var huvud-entreprenör, skulle ersätta honom och kollegorna efter olyckan.

Läs också 12 skadades i rasolyckan "Allt har kollapsat"

Men Skanska hänvisade till arbetsgivaren G & M:s avtalsförsäkringar Afa och Fora.

Totalt har Karol fått cirka 33 000 kronor i försäkringspengar men väljer nu, tillsammans med sin advokat Paweł Mędoń, att gå vidare. Målet är att få en uppgörelse med Skanska.

– Ärligt talat, i våra ögon är det mest symboliska summor som betalats ut. Verkligen ingen kompensation för de skador och det lidande olyckan orsakat, säger Paweł Mędoń.

Efter en sådan här katastrofal händelse väntar man sig något annat av ett svenskt flaggskepp som Skanska.

Han är förvånad att huvudentreprenören inte själv tagit initiativet till att stötta de skadade arbetarna.

– Efter en sådan här katastrofal händelse väntar man sig något annat av ett svenskt flaggskepp som Skanska. Men vad jag vet har ingen av de skadade arbetarna ens fått en ursäkt av något av företagen, säger han.

Wojciech Król och Karol Basta. Foto: Margite Fransson

Paweł Mędón har gjort en förfrågan om att starta en medlingsprocess med Skanska i en lokal domstol i Karols hemstad, Nowy Sącz.

– Annars är det möjligt att gå vidare till en svensk domstol. Vill företaget göra upp mer informellt är vi öppna för den möjligheten också, säger han.

Han är medveten om att de inte har några rättsliga möjligheter att tvinga Skanska till förhandlingsbordet.

– Men Skanska är ett stort företag, ett världskänt varumärke och måna om sitt rykte. Det vi nu vill är att sitta ner i lugn och ro och tala med dem.

I Polen är det vanligt med civilrättsliga mål efter större olyckor som den här. Skadade kan få långt högre belopp än i Sverige. Här bygger systemet på att arbetsgivaren har försäkringar som ska kompensera.

Vems var felet? Skanska och Britek Skyller på varandra

I november inleds förhandlingar i Falu tingsrätt. If Skadeförsäkring har stämt formtillverkaren Britek AB och kräver över 23 miljoner kronor i skadestånd. Det är pengar som försäkringsbolaget betalat ut till Skanska och som man nu vill ha in. Både Skanska och IF hävdar att Britek bär skuld till raset.

Skanska:

Enligt Skanska var Britek ansvarigt för konstruktion och dimensionering av ställningen. Bolaget hade, enligt Skanska, också anlitat företaget som byggde den. Enligt stämningsansökan var orsaken till raset att ställningen var feldimensionerad och felmonterad. Bron kollapsade då den inte klarade lasten av betong. Skanska och flera experter hävdar att Britek gjort allvarliga fel då det gäller avsträvning, stag som används för att säkra stabiliteten. Det fanns helt enkelt för få diagonalsträvor, enligt Skanskas utredning. De dryga 23 miljonerna som betalats ut till Skanska har bland annat gått till rivning, röjning, utredning och återuppbyggnad.

Britek:

Britek förnekar dock ansvar för olyckan och hävdar att Skanska ansvarade för att den totala formkonstruktionen höll. Att man själv endast beräknade och hyrde ut en del av den, stålställningen. Utöver Briteks stålställning användes en ovanliggande träkonstruktion som byggdes av Skanska för gjutningen. Britek förnekar också att man hyrt in företaget som monterade, utan hävdar att det gjordes av Skanska. Bolaget förnekar felberäkningar och pekar på flera alternativa olycksorsaker, som till exempel gjutmetod.

G & M, deras dåvarande arbetsgivare, hade hängavtal med Byggnads, vilket gav rätt till svenska försäkringar. Finns detta avtal får inte anställda stämma den egna arbetsgivaren. Däremot har både arbetsgivare och huvudentreprenör rätt att ge stöd till utsatta arbetare efter olyckor. Om man vill.

De allra flesta som skadades var polska arbetare.

– Det är likadant för alla. Antingen har man fått mindre summor eller inget alls, säger Karol Basta.

Samtidigt som de skadade slåss för mer ersättning fick Skanska i ett tidigt skede över 23 miljoner kronor i ersättning för formolyckan från IF Skadeförsäkring. Försäkringsbolaget har i sin tur stämt formtillverkaren Britek för att få ut pengarna. Målet kommer upp i Falu tingsrätt i höst.

Jag klarar bara att göra enklare jobb nu. När jag lyfter tyngre måste jag ta värktabletter.

Karol Basta och hans kollega, snickaren Wojciech Król, befinner sig i Lund när vi träffas. De kommer från samma stad och båda har anlitat samma advokat för att få hjälp. Karols fall kommer att bli ett pilotfall, därefter väntar Wojciech, som säger att han fortfarande väntar på försäkringsersättning.

De arbetar nu i Malmötrakten men måste ha lättare jobb än tidigare, märkta av olyckan.

– Jag klarar bara att göra enklare jobb nu. När jag lyfter tyngre måste jag ta värktabletter. Samtidigt måste jag jobba för att kunna försörja mig, säger Karol Basta.

Wojciech Król fick en smäll av en träskiva vid olyckan och minns bara att killarna drog ut honom under all bråte. Han blev mörbultad, fick hjärnskakning och hemma i Polen upptäcktes att korsbandet i hans ena knä hade skadats.

– Mitt knä gör sig ofta påmint, jag får ont. Men jag blev också påverkad psykiskt, det var ett trauma.

Båda säger att de aldrig skulle våga jobba på en bro igen, även om det gick. Och de berättar att de och flera arbetare känner sig illa behandlade efter olyckan. Flera har skador och bestående men. En av dem har svåra skador på ryggen.

G & M lovade bistå dem med hjälp och har till Byggnadsarbetaren sagt att man gjort det. Men både Wojciech och Karol tycker inte att det stämmer. De känner att företagen har lämnat dem åt sitt öde både då det gäller information, omsorg och ersättning.

– Den här olyckan var inget vi byggnadsarbetare kunde göra något åt. Vi jobbade, vi uppfyllde det som förväntades av oss, vi använde skyddsutrustning. Ändå är det vi som lever med skadorna, traumat. För oss blir inte livet som förut, säger Wojciech Król.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.


LÄS MER: Pawel höll på att drunkna i betongen

LÄS MER: Polska offer för Ludvikaraset utan stöd

LÄS MER: Inget åtal efter formraset: ”Vi känner en stor besvikelse”


Skanska: ”Har inte bedömts vara ansvariga”

Olof Rundgren är pressansvarig i Skanska Sverige AB. Företaget svarar på frågor via mejl.

Vad har ni gjort för arbetarna efter raset?

”De har fått stöd såväl genom sina arbetsgivare som individuellt med krishantering. Vi besökte dem på sjukhusen, ordnade tolkhjälp och har kunnat bidra med viss uppföljning i Polen.

Skanska har i sitt avtal med aktuell underentreprenör föreskrivit att denna ska ha försäkring Fora/Afa för sina anställda för arbetsskador. Sådan försäkring har också tecknats. De anställda har efter olyckan fått hjälp med kontakter med försäkringsbolaget.”

Arbetarna känner sig illa behandlade. De tycker att de inte alls kompenserats för skadorna. Samtidigt har Skanska fått 23 miljoner i försäkringspengar. Förstår du om de känner sig besvikna?

”Naturligtvis är det tråkigt att de inte anser sig rätt kompenserade men det är ett försäkringsärende som hanteras av Afa. Skanska har fått viss ersättning från sitt försäkringsbolag för att återställa entreprenaden till följd av olyckan.”

Kommer Skanska att delta i medling?

”Det har sedan olyckan varit omfattande korrespondens med polska advokater som också framfört krav på ersättning. Det har tidigare även utfärdats stämning i Polen som dock återkallades efter det att Skanska lämnat svaromål till den polska domstolen. Skanska har informerat om vad som gäller för ersättning i Sverige, och att ersättning till följd av arbetsskada i första hand utbetalas via försäkring enligt Fora/Afa. Såvitt känt har försäkringsersättning beviljats och utbetalats.”

Vilka skyldigheter anser ni att ni har mot arbetarna som skadades på ert bygge?

”Skanskas ansvar och skyldigheter följer av arbetsmiljölagstiftning med mera. Frågan om ansvaret för olyckan har varit föremål för utredningar. Skanska har inte bedömts vara ansvarigt för olyckan.”

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Besvikelsen fem år efter raset – "Fått mindre summor eller inget alls"

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig